Mässlingsutbrottet i Bangladesh fortsätter att växa trots en vaccinationskampanj som nått nästan 20 miljoner barn. Den 18 september rapporterades ytterligare två dödsfall och 1 245 nya misstänkta fall. Totalt har nu 1 048 dödsfall kopplats till utbrottet – men bara en mindre del av dem är laboratoriebekräftade mässlingsfall.

Bangladesh befinner sig mitt i ett av de allvarligaste mässlingsutbrotten landet har upplevt på årtionden.

Under det senaste rapporterade dygnet registrerades 1 245 nya misstänkta fall och ytterligare 52 laboratoriebekräftade fall. Samtidigt avled två barn med mässlingsliknande symtom, ett i Dhaka och ett i Chattogram.

Det innebär att 1 048 dödsfall nu har kopplats till utbrottet sedan mitten av mars.

Det finns dock en viktig skillnad i statistiken. Av dödsfallen är 100 laboratoriebekräftade mässlingsfall. De återstående 948 har registrerats som misstänkta mässlingsrelaterade dödsfall.

Den skillnaden är viktig när omfattningen av katastrofen beskrivs: över tusen människor har alltså avlidit i samband med det pågående utbrottet, men Bangladesh har inte laboratoriebekräftat mässling som dödsorsak i samtliga fall.

Nära 200 000 misstänkta eller bekräftade fall

Smittspridningen är fortfarande omfattande.

Bangladesh har registrerat 177 725 misstänkta fall och 20 395 laboratoriebekräftade fall. Sammantaget innebär det att nästan 200 000 människor har registrerats inom de två kategorierna sedan utbrottet tog fart.

Läget den 18 september	Antal
Dödsfall kopplade till utbrottet	1 048
Laboratoriebekräftade dödsfall	100
Misstänkta mässlingsrelaterade dödsfall	948
Misstänkta fall	177 725
Bekräftade fall	20 395
Sjukhusinläggningar sedan mars	156 718
Vaccinerade barn	cirka 19,8 miljoner

Mer än 156 000 människor med misstänkt mässling har lagts in på sjukhus sedan mars. Över 150 000 av dem har senare kunnat skrivas ut.

Bangladesh har under september beskrivits som landet med världens största aktiva mässlingsutbrott. Situationen är särskilt allvarlig eftersom sjukdomen framför allt har drabbat små barn.

Därför har mässlingsutbrottet blivit så dödligt

Det finns inget som tyder på att Bangladesh har drabbats av en helt ny och ovanligt farlig variant av mässlingsvirus.

Problemet är i stället att viruset har fått möjlighet att spridas i en befolkning där alltför många barn saknat tillräckligt vaccinationsskydd.

Bangladesh hade redan före utbrottet betydande luckor i immuniteten. Landet drabbades av brist på vaccin mot mässling och röda hund under 2024 och 2025, samtidigt som den ordinarie barnvaccinationen inte nådde alla barn.

Någon regelbunden rikstäckande kompletterande vaccinationskampanj hade dessutom inte genomförts sedan 2020.

När ett extremt smittsamt virus som mässling då når grupper där många människor saknar immunitet kan spridningen bli mycket snabb.

WHO:s information om mässlingsutbrottet i Bangladesh visar också hur tydligt de yngsta barnen drabbades redan tidigt under epidemin.

Omkring 79 procent av fallen fanns då bland barn under fem år och 66 procent bland barn yngre än två år. En tredjedel av fallen gällde spädbarn under nio månader.

Dödsfallen har samtidigt varit koncentrerade till ovaccinerade små barn.

Många döda hade aldrig fått vaccin

Senare analyser förstärker bilden.

Omkring nio av tio analyserade dödsfall gällde personer som inte hade fått vaccin mot mässling.

Mer än hälften av de analyserade dödsfallen fanns dessutom bland barn yngre än nio månader.

Det skapar ett särskilt problem. Den första dosen i Bangladeshs ordinarie vaccinationsprogram ges normalt vid nio månaders ålder. Under ett mycket stort utbrott kan spädbarn därför hinna smittas innan de når den ålder då de annars skulle ha fått sitt första skydd.

I den akuta vaccinationskampanjen har myndigheterna därför sänkt åldersgränsen och vaccinerat barn från sex månaders ålder.

Undernäring ökar samtidigt risken för att mässling får ett allvarligt förlopp. Barn som redan är undernärda eller har brist på A-vitamin löper större risk att drabbas av komplikationer som lunginflammation, svår diarré, synskador och inflammation i hjärnan.

Även belastningen på sjukvården spelar roll. Svårt sjuka barn kan komma sent till sjukhus, samtidigt som möjligheterna till isolering och avancerad behandling varierar mellan olika delar av landet.

Bangladeshs sjukvård har dessutom samtidigt behövt hantera ett omfattande dengueutbrott.

Ingen ny farligare mässlingsvariant hittad

Ny forskning från Chattogram ger ytterligare en viktig ledtråd till varför epidemin blivit så omfattande.

Forskarna har analyserat virus från utbrottet och identifierat B3-genotypen, en mässlingsvariant som sedan tidigare är välkänd internationellt.

Studien gav alltså inget stöd för teorin att en ny och mer aggressiv virusvariant skulle ligga bakom den höga dödligheten.

Forskarna pekar i stället på bristande vaccinationsskydd, näringsproblem bland mödrar och barn samt risken för smittspridning inne på vårdinrättningar.

Det stärker bilden av ett utbrott där samhälleliga och medicinska sårbarheter är viktigare än någon förändring hos själva viruset.

Mässling är en sjukdom som normalt går att förebygga mycket effektivt med vaccination. Problemet uppstår när tillräckligt stora grupper ändå förblir oskyddade.

Hurbra har tidigare gått igenom varför mässlingen kan komma tillbaka trots att det finns vaccin.

Nästan 20 miljoner barn har vaccinerats

Bangladesh svarade på epidemin med en mycket omfattande vaccinationskampanj.

Den startade den 5 april i 30 särskilt utsatta områden, byggdes därefter ut till större städer och blev rikstäckande den 20 april.

Målgruppen har framför allt varit barn mellan sex månader och fem år.

Den 13 september hade 19 771 720 barn fått vaccin inom insatsen.

Det är en enorm vaccinationsvolym – och till och med fler barn än den ursprungligen beräknade målgruppen på drygt 18 miljoner.

Ändå fortsätter smittan.

Förklaringen är delvis att den ursprungliga målpopulationen visade sig vara för lågt beräknad.

Miljontals barn kan ha saknats i beräkningen

När Bangladesh genomförde en separat kampanj för att ge barn A-vitamin nåddes omkring 22,3 miljoner barn i ungefär samma åldersgrupp.

Det visade att antalet barn som behövde nås sannolikt var betydligt större än myndigheterna först räknat med.

Vid vaccinationskampanjens första slutpunkt i maj hade omkring 18,4 miljoner barn vaccinerats. Skillnaden jämfört med antalet barn som senare nåddes av A-vitamininsatsen var då närmare fyra miljoner.

Efter ytterligare vaccinationsinsatser har siffran stigit till nästan 19,8 miljoner, men lokala luckor finns fortfarande kvar.

Det betyder också att en nationell vaccinationssiffra på över 100 procent kan vara missvisande.

Om den beräknade målpopulationen är för liten kan täckningen se extremt hög ut på papperet samtidigt som många barn i verkligheten fortfarande inte har fått vaccin.

Dessutom spelar det stor roll var de ovaccinerade barnen finns. Mässling kan fortsätta spridas snabbt om många oskyddade personer finns samlade i samma områden, även om den nationella vaccinationsnivån ser hög ut.

Ny vaccinationsinsats ska hitta barn som missats

Bangladesh planerar därför ytterligare en så kallad catch-up-kampanj.

Hälsoministern har pekat ut den 26 september som startdatum, även om senare uppgifter från hälsomyndigheten har beskrivit datumet som planerat snarare än definitivt fastställt.

Målet är att aktivt hitta barn mellan sex månader och 59 månader som inte nåddes i de tidigare vaccinationsomgångarna.

Myndigheterna har beställt ytterligare fyra miljoner vaccindoser. Därutöver fanns omkring 1,5–1,6 miljoner doser redan i lager när den nya insatsen planerades.

Frågan är samtidigt om det räcker att fokusera på de yngsta barnen.

Experter vill vaccinera upp till 60 miljoner barn

Data från Bangladeshs vaccinationsprogram visar att utbrottet inte enbart drabbar barn under fem år.

Omkring 22 procent av de bekräftade fallen har funnits bland barn mellan fem och 14 år. Samtidigt har 24 procent av fallen registrerats bland barn yngre än sex månader.

Bangladeshiska epidemiologer och vaccinexperter har därför föreslagit en betydligt större specialkampanj.

Den skulle kunna omfatta omkring 60 miljoner barn från sex månaders ålder upp till 15 år.

Det är ännu inget fattat regeringsbeslut, men förslaget visar hur omfattande immunitetsluckorna bedöms kunna vara.

De närmaste veckorna blir därför avgörande. Bangladesh har redan genomfört en av världens största akuta vaccinationsinsatser, men fortsätter samtidigt att registrera omkring tusen nya misstänkta mässlingsfall under enskilda dygn.

Utbrottet visar hur svårt mässling kan vara att stoppa när viruset väl fått fäste i stora grupper av ovaccinerade barn – även när miljontals vaccindoser därefter sätts in.