Maria Andersson Vogel är docent i kriminologi och universitetslektor vid Stockholms universitet. Hon forskar bland annat om tjejer och unga kvinnor i kriminella gäng, våldsutsatthet och hur samhället bemöter unga människor som begår brott. Den 12 november 2026 medverkar hon i Efterlyst Tema på TV3 och Viaplay, där kvinnliga förövare står i centrum.

Vem är Maria Andersson Vogel?

Maria Andersson Vogel är forskare och lärare vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet. Hon disputerade i socialt arbete 2012 och blev docent i kriminologi 2024.

Hennes forskning handlar om hur unga människor hamnar i kriminalitet, vilka sociala förhållanden som påverkar deras situation och hur samhällets insatser fungerar.

En särskilt viktig del av hennes arbete är skillnaderna mellan flickors och pojkars erfarenheter av kriminalitet, utsatthet och myndigheternas ingripanden.

Under senare år har hon uppmärksammats för forskning om tjejer i kriminella gäng. Det är ett område där kunskapsläget länge varit mer begränsat än när det gäller pojkar och unga män.

Hennes expertis är därför relevant i diskussionen om kvinnliga brottsförövare. Forskningen visar att kvinnor och flickor kan ha betydligt mer varierade roller i kriminella miljöer än vad traditionella föreställningar antyder.

Forskar om tjejer och unga kvinnor i kriminella gäng

Ett av Maria Andersson Vogels forskningsprojekt heter Tjejer i kriminella gäng.

Projektet genomförs tillsammans med forskarna Linda Arnell vid Umeå universitet och Maria Moberg Stephenson vid Karlstads universitet. Det finansieras av forskningsrådet Forte och hade den angivna projektperioden 2023–2025.

Forskarna undersöker hur tjejer och unga kvinnor kommer in i kriminella gäng, vad de gör inom nätverken och vilka möjligheter de har att lämna kriminaliteten.

Studien omfattar intervjuer och berättelser från tjejer och unga kvinnor mellan 15 och 29 år. Även personer som i sitt yrke möter målgruppen bidrar med erfarenheter.

Några av frågorna som forskarna söker svar på är:

• Hur rekryteras tjejer till kriminella gäng?
• Vilka uppgifter och roller har de inom nätverken?
• Hur påverkas de av våld, hot och sexuella övergrepp?
• Vilken betydelse har familj, vänner och andra sociala relationer?
• Vad behöver samhället göra för att hjälpa dem att lämna kriminaliteten?

En viktig del är att studera tjejernas egna erfarenheter. Det ger en annan typ av kunskap än den som enbart bygger på exempelvis polisens brottsstatistik eller myndigheternas bedömningar.

Projektets slutliga svenska forskningsresultat ska inte förväxlas med de slutsatser som redan finns i tidigare internationella studier.

Vad visar forskningen om tjejer i kriminella gäng?

Maria Andersson Vogel är medförfattare till forskningsöversikten Flickor och unga kvinnor i kriminella gäng, som Barnombudsmannen publicerade i juni 2024.

Tillsammans med Linda Arnell och Maria Moberg Stephenson sammanställde hon forskning om flickors och unga kvinnors erfarenheter av gängkriminalitet. Översikten omfattar bland annat 34 vetenskapliga artiklar.

Resultaten visar en sammansatt bild där tjejer både kan utsättas för brott och själva delta aktivt i kriminalitet.

Tjejer kan vara både brottsoffer och förövare

En central slutsats är att flickor i kriminella miljöer ofta befinner sig i en dubbel situation.

De kan vara utsatta för hot, misshandel och sexuellt våld, samtidigt som de själva begår brott eller medverkar i gängens verksamhet.

Det innebär att det inte alltid går att dela upp personer i två tydliga grupper: offer och gärningspersoner.

En ung kvinna kan exempelvis vara utsatt för våld och kontroll inom ett nätverk men samtidigt utföra kriminella handlingar.

Den dubbla situationen är viktig när polis, socialtjänst och andra myndigheter ska bedöma behovet av skydd, stöd och rättsliga åtgärder.

Kvinnor kan ha fler roller än man tidigare uppmärksammat

Forskningen beskriver tjejer som bland annat förvarar eller transporterar narkotika, pengar och vapen åt kriminella grupper.

Men det finns också exempel på kvinnor som har mer självständiga roller, utövar inflytande eller själva är drivande i brottslig verksamhet.

Det betyder inte att alla tjejer i kriminella nätverk har samma möjligheter eller samma ställning. Tvärtom skiljer sig deras erfarenheter och handlingsutrymme åt.

Den traditionella bilden av kvinnliga gängmedlemmar som enbart flickvänner, anhöriga eller passiva medhjälpare riskerar därför att bli missvisande.

Varför går vissa tjejer med i kriminella gäng?

Forskningsöversikten pekar på flera faktorer som kan påverka vägen in i en kriminell miljö.

Våldsutsatthet, familjeförhållanden, socialt utanförskap och relationer till personer som redan deltar i kriminalitet återkommer i studierna.

Samtidigt kan gängtillhörigheten ge upplevelser av gemenskap, status, respekt och trygghet.

Orsakerna kan alltså se olika ut från person till person. Det finns inte en enda förklaring som gäller alla tjejer som hamnar i gängkriminalitet.

En viktig begränsning är att mycket av forskningen i översikten kommer från andra länder, särskilt USA och Storbritannien. Resultaten ger värdefull kunskap, men alla slutsatser kan inte automatiskt överföras till svenska förhållanden.

Den som vill fördjupa sig kan läsa Barnombudsmannens forskningsöversikt om flickor och unga kvinnor i kriminella gäng.

Därför kan kvinnliga förövare gå under radarn

En fråga som Maria Andersson Vogel har lyft är hur föreställningar om kön påverkar synen på gängkriminalitet.

Kriminella nätverk förknippas ofta med unga män. När polis, myndigheter och omgivning utgår från den bilden finns en risk att tjejers delaktighet inte uppmärksammas på samma sätt.

I en intervju med Sveriges Radio i oktober 2025 beskrev Vogel hur tjejer kan gå under radarn på grund av sådana förutfattade meningar.

Det kan också påverka vilka uppgifter tjejer får inom nätverken. Personer som väcker mindre misstänksamhet kan exempelvis användas för att transportera eller förvara föremål kopplade till brottslighet.

Samtidigt finns en annan risk: att tjejer som själva begår brott automatiskt beskrivs som utnyttjade och därmed inte får sin egen handlingskraft uppmärksammad.

Forskningen visar varför båda perspektiven behövs. En person kan vara utsatt och samtidigt ha ansvar för egna handlingar.

Det handlar inte om att förminska våldsutsatthet eller bortförklara kriminalitet, utan om att förstå situationerna tillräckligt väl för att kunna förebygga brott och ge rätt stöd.

Maria Andersson Vogels tidigare forskning om tvångsvård

Maria Andersson Vogels akademiska arbete började inte med gängkriminalitet.

Hon disputerade 2012 vid Stockholms universitet med avhandlingen Särskilda ungdomshem och vårdkedjor. Om ungdomar, kön, klass och etnicitet.

Avhandlingen behandlade ungdomar som placerats på särskilda ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse, SiS, och hur vårdinsatserna fungerade.

En del av forskningen handlade om en särskild satsning på vårdkedjor för ungdomar. Studien visade att satsningen inte hade uppnått de avsedda effekterna.

Vogel undersökte också skillnader mellan flickors och pojkars situation och behov.

Senare har hon bland annat forskat om hur flickors utsatthet, sexualitet och beteende beskrivs och bedöms i samband med tvångsvård.

Det finns därmed en tydlig koppling mellan hennes tidigare forskning och studierna om tjejer i kriminella gäng.

Båda områdena handlar om hur unga människors livsvillkor, kön och sociala relationer påverkar deras situation, men också om hur myndigheter tolkar och bemöter deras beteenden.

Maria Andersson Vogel medverkar i Efterlyst Tema

Torsdagen den 12 november 2026 medverkar Maria Andersson Vogel i premiäravsnittet av Efterlyst Tema på TV3 och Viaplay.

Avsnittet har titeln Kvinnliga förövare och sänds klockan 20.00.

Programmet uppmärksammar kvinnors delaktighet i grova brott. Vogels forskning ger ett vetenskapligt perspektiv på hur kvinnor och flickor kan bli delaktiga i kriminalitet, vilken betydelse deras sociala relationer har och varför deras roller ibland förbises.

Hennes forskning om gängkriminalitet handlar framför allt om unga kvinnor och ska inte utan vidare användas som en generell förklaring till varför kvinnor begår alla typer av grova våldsbrott.

Däremot bidrar den med viktig kunskap om hur föreställningar kring kön kan påverka förståelsen av kvinnliga gärningspersoner.

Mer om sändningen, programmets upplägg och kommande avsnitt finns i vår guide till Efterlyst Tema 2026.

Vad arbetar Maria Andersson Vogel med i dag?

Maria Andersson Vogel är docent och universitetslektor vid Stockholms universitet, där hon arbetar med forskning och undervisning inom kriminologi.

Hennes forskningsområden omfattar bland annat ungdomskriminalitet, gäng, könsskillnader, våldsutsatthet och samhällets insatser för unga människor.

Arbetet med tjejer i kriminella gäng är särskilt betydelsefullt eftersom det bidrar till att fylla kunskapsluckor om en grupp som länge fått mindre uppmärksamhet i forskningen.

Målet är bland annat att skapa bättre förståelse för hur tjejer rekryteras, vilka risker de utsätts för och vilket stöd som kan hjälpa dem att lämna kriminella miljöer.