USA nekar Palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas visum inför FN:s generalförsamling i New York. Även dussintals andra palestinska företrädare uppges ha fått avslag. Beslutet innebär att Abbas inte kan närvara fysiskt, men FN kan på nytt öppna för att han håller sitt tal via video.

Trumpadministrationens nya beslut innebär att konflikten från 2025 upprepas inför årets stora FN-vecka. Mahmoud Abbas har sökt visum för att resa till New York tillsammans med en högnivådelegation, men USA har sagt nej.

USA:s offentliga besked riktas mot medlemmar av Palestinska befrielseorganisationen, PLO, och tjänstemän inom Palestinska myndigheten, PA. Amerikanska och palestinska uppgifter bekräftar samtidigt att Abbas själv omfattas av beslutet.

En palestinsk källa uppger att dussintals personer som skulle resa med presidenten också har fått avslag. Någon fullständig offentlig lista över samtliga berörda företrädare har däremot inte presenterats.

Diplomater som redan är registrerade vid Palestinas observatörsmission till FN omfattas inte av stoppet på samma sätt. Den palestinska representationen i New York kan därför fortsätta sitt arbete under generalförsamlingen.

Abbas kan fortfarande få tala inför FN

Beslutet betyder inte nödvändigtvis att Mahmoud Abbas helt stängs ute från årets generalförsamling.

Den allmänna debatten i FN:s 81:a generalförsamling pågår den 22–26 och 28 september 2026. Abbas är planerad att tala den 24 september.

Palestinas FN-mission har efter visumavslaget begärt att Abbas ska få delta på distans. Generalförsamlingen väntas den 17 september rösta om en lösning som gör det möjligt för honom att hålla sitt anförande via video.

Det skulle i praktiken bli en upprepning av det som hände 2025. Då nekade USA också Abbas och flera andra palestinska företrädare visum. FN:s generalförsamling svarade genom att ge Palestina möjlighet att lämna ett förinspelat tal och delta på distans.

Den resolutionen antogs med 145 röster för, fem emot och sex nedlagda.

Därför nekar USA palestinska företrädare visum

USA:s utrikesdepartement motiverar de nya restriktionerna med att PLO och Palestinska myndigheten enligt Washington inte har levt upp till tidigare åtaganden och bedriver en politik som USA anser motverkar en förhandlad fredslösning.

Trumpadministrationen pekar bland annat på palestinska initiativ vid Internationella domstolen, ICJ, och Internationella brottmålsdomstolen, ICC.

USA motsätter sig också palestinska försök att få ett bredare internationellt erkännande av en palestinsk stat utan att frågan först har lösts genom direkta förhandlingar med Israel.

Ytterligare amerikansk kritik gäller det palestinska systemet med ekonomiskt stöd till bland andra fångar och familjer till personer som dödats i konflikten. Washington beskriver delar av utbetalningarna som stöd till personer som utfört terrorhandlingar.

Den palestinska sidan har i sin tur länge argumenterat för att internationella institutioner blivit viktigare eftersom årtionden av förhandlingar inte har resulterat i en självständig palestinsk stat.

Avslagsgrund väcker frågor

En palestinsk tjänsteman har visat upp ett amerikanskt avslagsbesked där section 212(a)(3)(B) i USA:s immigrationslag markerats. Bestämmelsen behandlar bland annat terroristverksamhet och kopplingar till terroristorganisationer.

Det går däremot inte att slå fast att just Mahmoud Abbas eget visum har nekats med hänvisning till den bestämmelsen.

Det amerikanska offentliga beskedet namnger inte Abbas och redovisar inte den individuella juridiska grunden för hans avslag. Det skulle därför vara missvisande att beskriva USA:s beslut som att Abbas personligen har klassats som terrorist.

Ovanlig konflikt om USA:s roll som FN:s värdland

Visumstoppet är mer än en bilateral konflikt mellan USA och den palestinska ledningen.

FN:s högkvarter ligger i New York, och USA har sedan 1947 ett särskilt värdlandsavtal med organisationen. Avtalet reglerar bland annat möjligheten för utländska delegater att resa till och från FN-högkvarteret.

FN:s juridiska linje har varit att USA inte ska hindra företrädare som omfattas av avtalet från att resa till organisationens möten.

USA har samtidigt under lång tid hävdat att landet behåller rätten att neka personer inresa av nationella säkerhets- och utrikespolitiska skäl.

Det finns alltså en långvarig rättslig konflikt om hur långt USA:s skyldigheter som värdland sträcker sig.

När samma fråga blev aktuell 2025 slog FN:s generalförsamling fast att de palestinska företrädarna borde kunna närvara personligen. FN:s egen resolution om Palestinas deltagande öppnade samtidigt för den digitala lösning som gjorde att Abbas ändå kunde tala.

Arafat stoppades redan 1988

Konflikten har ett historiskt prejudikat.

1988 nekade USA PLO-ledaren Yasser Arafat visum när han skulle resa till New York för att tala inför FN.

Generalförsamlingen ansåg då att USA:s agerande stred mot landets skyldigheter som värdland. Eftersom Washington inte ändrade beslutet flyttades behandlingen av Palestinafrågan från New York till Genève.

Årets situation är inte identisk, men den visar hur ovanlig och känslig frågan blir när värdlandet för FN använder sina nationella immigrationsregler mot en delegation som är på väg till organisationens viktigaste årliga möte.

Ännu ingen större palestinsk reaktion

Vid tidpunkten för det nya beskedet har Mahmoud Abbas kansli och Palestinska myndigheten ännu inte presenterat någon utförlig offentlig reaktion på själva visumavslaget.

Palestinska företrädare har däremot bekräftat att Abbas och andra i delegationen nekats visum.

Det tydligaste svaret hittills är därför det diplomatiska: Palestinas FN-mission försöker återigen få generalförsamlingens tillstånd att låta Abbas tala via länk.

Någon ny bred reaktionsrunda från EU-länder, Saudiarabien eller andra centrala aktörer har ännu inte heller offentliggjorts. Kritik från 2025 ska därför hållas isär från reaktionerna på årets nya beslut.

Beslutet kommer i ett pressat diplomatiskt läge

Visumkonflikten kommer samtidigt som de diplomatiska motsättningarna kring Israel och Palestina är fortsatt djupa.

Relationerna mellan Israel och flera europeiska regeringar har blivit mer ansträngda, samtidigt som Palestinafrågan fått större utrymme i FN och internationella domstolar.

Hurbra har tidigare skrivit om hur Israel beslutat att stänga det brittiska konsulatet i Jerusalem och om Sveriges och andra länders linje kring handelsrestriktioner mot israeliska bosättningar.

USA:s nya visumbeslut förstärker bilden av att även själva formerna för den internationella diplomatin blivit en del av konflikten.

För Abbas innebär beslutet att han inte kan resa till New York och möta andra stats- och regeringschefer på plats under FN-veckan. Om generalförsamlingen återigen godkänner ett videotal kommer han fortfarande kunna framföra Palestinas budskap från talarstolen i digital form – men utan den fysiska närvaro och de bilaterala möten som normalt är en central del av FN:s generalförsamling.