Magnus Carlsen ska tillbaka till kampen om den klassiska världsmästartiteln. Det är åtminstone målet för FIDE-presidentkandidaten Wadim Rosenstein inför valet den 26 september. Men det finns ännu inget besked från Carlsen själv – och frågan om vilket VM-format som faktiskt skulle kunna locka tillbaka norrmannen är fortfarande olöst.
Wadim Rosenstein har gjort Magnus Carlsens frånvaro från den klassiska VM-cykeln till en av de stora frågorna inför FIDE:s presidentval.
Rosenstein säger att han vill försöka få både Carlsen och Hikaru Nakamura tillbaka till kampen om schackets traditionella världsmästartitel om han väljs till president.
Det innebär däremot inte att en comeback är nära.
Carlsen har inte offentligt sagt att han tänker återvända till den klassiska VM-cykeln, och det finns inget känt avtal eller färdigt nytt format som norrmannen har accepterat. Rosensteins utspel ska därför främst ses som en uttalad ambition inför valet.
Därför lämnade Magnus Carlsen VM
Magnus Carlsen vann den klassiska VM-titeln första gången 2013 och försvarade den fyra gånger innan han 2022 meddelade att han inte tänkte spela ytterligare en titelmatch.
Problemet var inte att han slutat spela schack på högsta nivå.
Carlsen hade i stället tappat motivationen för den långdragna klassiska VM-processen, där en världsmästare efter en flerårig kvalcykel väntar på en utmanare och sedan spelar en lång match om titeln.
FIDE diskuterade redan då möjliga förändringar med Carlsen och andra toppspelare. Det räckte inte för att få honom att ändra beslutet.
Sedan dess har den klassiska världsmästartiteln gått vidare utan honom.
Den som vill se hur det traditionella mästerskapet ser ut i dag kan läsa Hurbra:s guide till schack-VM 2026 mellan Gukesh och Javokhir Sindarov.
Det är i praktiken den typen av VM-cykel som Rosenstein nu vill försöka locka tillbaka Carlsen till.
Carlsen har samtidigt kommit närmare FIDE igen
Det finns en viktig skillnad mellan att lämna den klassiska VM-cykeln och att lämna FIDE.
Carlsen spelar fortfarande världsmästerskap och stora tävlingar som har en tydlig koppling till det internationella schackförbundet.
Under 2026 vann han det första officiella FIDE Freestyle Chess World Championship. Freestyle bygger på Fischer Random, där pjäsernas startposition varierar och spelarnas förberedda öppningsteori får mindre betydelse.
Carlsen är dessutom kvalificerad till nästa Freestyle-VM.
Han finns också med i FIDE-godkända Total Chess World Championship Tour, där flera betänketider kombineras i samma mästerskapskoncept.
Det gör Rosensteins uppgift mer specifik än att bara ”få tillbaka Carlsen till FIDE”.
Carlsen är redan tillbaka i FIDE:s växande mästerskapsvärld.
Utmaningen är att få honom att vilja spela om just den klassiska världsmästartiteln igen.
Rosenstein vill förändra mer än VM
Rosenstein går till val på ett bredare reformprogram.
Han vill bland annat göra toppschacket mer attraktivt för publik, tv och kommersiella partners och har lyft fram snabbare klassiska format som ett möjligt utvecklingsområde.
Bland hans förslag finns också en bättre samordnad internationell kalender, tydligare turneringsformat och förändringar av hur rating ska spegla spelarnas aktivitet.
Samtidigt är hans linje att den klassiska världsmästartiteln ska behålla sin särställning.
Det skapar den kanske svåraste avvägningen för en framtida FIDE-ledning.
Schacket behöver enligt Rosensteins resonemang bli mer tillgängligt och kommersiellt attraktivt, men utan att den traditionella VM-titeln förlorar den prestige som byggts upp under generationer.
Någon detaljerad ny modell för själva VM-matchen har han ännu inte presenterat.
Det är också där frågetecknet kring Carlsen finns kvar.
Att byta president förändrar inte automatiskt de delar av systemet som gjorde att Carlsen lämnade.
Tre kandidater gör upp om FIDE
Presidentvalet hålls den 26 september i samband med FIDE:s generalförsamling i Samarkand.
Tre presidentbiljetter har godkänts:
- Wadim Rosenstein tillsammans med Gordon Tang.
- Jan Henric Buettner tillsammans med Malcolm Pein.
- Timur Turlov tillsammans med Viswanathan Anand.
FIDE:s slutliga lista omfattar 202 röstberättigade medlemsförbund.
Varje röstberättigat förbund har en röst.
Den som vill följa kandidaturerna och valprocessen kan göra det via FIDE:s officiella information om presidentvalet.
Kommersiella intressen har blivit en stor valfråga
Valet handlar samtidigt om betydligt mer än Magnus Carlsen.
En av de tydligaste konflikterna gäller förhållandet mellan FIDE och de privata företag och investerare som fått en allt större roll inom toppschacket.
Alla tre presidentkandidaterna har tydliga kopplingar till affärsvärlden.
Rosenstein grundade WR Chess och har själv arrangerat stora schacktävlingar. Han vill införa hårdare regler för intressekonflikter inom FIDE och har bland annat föreslagit att personer som arbetar för förbundet inte samtidigt ska arbeta för privata schackorganisationer.
Men även hans egna kommersiella kopplingar har blivit en del av valkampen.
Motståndarsidan har ifrågasatt ett sponsoravtal mellan Rosensteins WR Events och det tyska schackförbundet. Förbundet hade tidigare utsett Rosenstein till sin FIDE-delegat och nominerade därefter hans presidentkandidatur.
Rosenstein och det tyska förbundet har avvisat påståenden om att sponsringen skulle ha påverkat nomineringen eller rösten.
FIDE:s valkommission fann inte skäl att utesluta Rosenstein eller det tyska förbundet från valet. Den etiska frågan har i stället hänvisats vidare inom organisationens disciplinära system.
Buettner står nära Freestyle-satsningen
Jan Henric Buettner kommer till valet från en annan del av det kommersiella schacket.
Han är medgrundare av Freestyle Chess tillsammans med Magnus Carlsen.
Det gör hans kandidatur särskilt intressant i diskussionen om hur FIDE ska förhålla sig till nya tävlingsformat och privata arrangörer.
Freestyle Chess har efter tidigare konflikter med FIDE blivit en officiell del av mästerskapsstrukturen genom samarbetet kring FIDE Freestyle Chess World Championship.
Buettner har sagt att han ska lämna sina kommersiella schackintressen om han väljs till president.
Hans program kombinerar samtidigt stöd för det klassiska VM med ambitionen att låta Freestyle, snabbare schack och digitala format fortsätta växa.
Turlov är redan en stor partner till FIDE
Den tredje kandidaten, Timur Turlov, är grundare och vd för Freedom Holding Corp. och ordförande för Kazakstans schackförbund.
Freedom Holding är samtidigt en stor kommersiell partner till FIDE och gick den 17 september in som General Partner för VM-matchen mellan Gukesh och Sindarov.
Turlov har meddelat att han ska avstå från beslut där hans olika roller kan skapa intressekonflikter, bland annat i frågor om framtida sponsoravtal mellan Freedom och FIDE.
Det betyder att diskussionen om kommersiella kopplingar inte gäller en enskild kandidat.
Den handlar i grunden om hur ett internationellt idrottsförbund ska hantera en situation där några av de personer som kan leda organisationen samtidigt kommer från företag och projekt som redan investerar stora pengar i sporten.
Rysslandsfrågan ligger över hela valet
Presidentvalet sker dessutom efter en turbulent period för den sittande FIDE-ledningen.
Arkady Dvorkovich planerade att kandidera igen, men sattes i juli 2026 upp på EU:s sanktionslista.
Dvorkovich har bestridit beslutet och sagt att han tänker överklaga. Han valde samtidigt att tillfälligt lämna över sina presidentbefogenheter, varefter Viswanathan Anand tog över som interimspresident.
Även Rysslands schackförbund är suspenderat.
Bakgrunden är bland annat en tvist om schackverksamhet i ockuperade ukrainska områden och beslut från idrottens skiljedomstol CAS.
Ryssland finns därför inte bland de röstberättigade förbunden i presidentvalet.
Frågan är ändå central.
FIDE ska både hantera sitt ryska arv under Dvorkovich och bestämma hur organisationen framöver ska förhålla sig till internationella sanktioner, CAS-beslut och politiskt känsliga medlemsfrågor.
Rosenstein har sagt att FIDE måste följa CAS-besluten och att organisationen inte kan bortse från dem.
Schacket har plötsligt flera olika VM
Bakom hela presidentvalet finns dessutom en större sportslig förändring.
Det internationella schacket har länge haft en tydlig hierarki där det klassiska världsmästerskapet stod över allt annat.
Den bilden är inte lika enkel längre.
Vid sidan av det traditionella klassiska VM finns nu ett officiellt Freestyle-VM och ett nytt Total Chess-koncept där olika betänketider kombineras.
Rapid och blitz har sedan tidigare egna världsmästerskap.
För spelare, arrangörer och publik finns därmed betydligt fler vägar till officiella världsmästartitlar än tidigare.
Det kan samtidigt göra det svårare för FIDE att försvara idén att just den klassiska titeln självklart står över alla andra.
Rosenstein säger att den ska göra det.
Men om de största spelarna föredrar andra format blir frågan om prestige till slut också en fråga om vilka spelare som faktiskt deltar.
Vad krävs för att Carlsen ska återvända?
Rosenstein kan, om han väljs, försöka öppna nya samtal med Magnus Carlsen.
Det är fullt möjligt.
Men det är något annat än att säga att Carlsen faktiskt är på väg tillbaka.
Tre delar måste i praktiken falla på plats.
För det första måste Carlsen själv vilja spela om den klassiska titeln igen.
För det andra måste kvalsystemet och VM-formatet vara tillräckligt attraktiva för att motivera den långa satsning som krävs.
För det tredje måste FIDE hitta förändringar som gör tävlingen mer attraktiv utan att samtidigt förändra den klassiska världsmästartiteln så mycket att den tappar sin historiska identitet.
Det är en betydligt större uppgift än ett vallöfte.
Rosensteins Carlsen-utspel visar därför framför allt hur central norrmannen fortfarande är för diskussionen om schackets framtid.
Tre år efter att han lämnade den klassiska VM-cykeln försöker världsschacket fortfarande lösa samma fråga:
Hur moderniserar man kampen om den mest traditionella titeln i schack utan att förändra det som gjorde den viktig från början?