Magdalena Andersson är just nu klar favorit att bli Sveriges nästa statsminister. På bettingmarknaden Polymarket handlas hon kring 89 procents sannolikhet, samtidigt som det preliminära valresultatet ger S, V, MP och C ett övertag med 176 mandat mot 173. Men det finns fortfarande två betydande osäkerheter: den slutliga rösträkningen och den svåra regeringsknuten mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Hur stor är chansen att Magdalena Andersson blir statsminister?

Det korta svaret är att Magdalena Andersson just nu är betydligt mer sannolik än Ulf Kristersson att bli Sveriges nästa statsminister.

Det är svårt att sätta en exakt objektiv procentsats på regeringsbildningen. Däremot finns en marknad där människor faktiskt satsar pengar på utfallet. På Polymarkets marknad om Sveriges nästa statsminister har Andersson efter valet handlats kring 89 procents sannolikhet.

Det betyder inte att någon har räknat fram att hennes verkliga chans exakt är 89 procent. Polymarket är en prediction market där priset förändras när människor köper och säljer kontrakt beroende på hur de bedömer sannolikheten för olika utfall.

Men nivån är ändå intressant.

Det har handlats för miljontals dollar på marknaden, deltagarna riskerar riktiga pengar och frågan gäller uttryckligen vem som faktiskt utses och tillträder som nästa svenska statsminister.

Marknaden säger därför i praktiken:

Andersson är mycket stor favorit – men utfallet betraktas ännu inte som avgjort.

Det preliminära valresultatet talar tydligt för Andersson

Den främsta anledningen till att sannolikheten är så hög är inte en opinionsmätning eller politiska spekulationer.

Det är mandatmatematiken efter valet.

I det preliminära resultatet har partierna på Magdalena Anderssons sida:

Underlag	Mandat
S, V, MP och C	176
M, SD, KD och L	173

Om den fördelningen står sig finns alltså en parlamentarisk majoritet utanför den nuvarande regeringens underlag.

Det gör situationen fundamentalt annorlunda än före valet. Frågan är inte längre främst vilket block som kan bli störst. Anderssons tänkbara underlag har faktiskt ett preliminärt mandatövertag.

Skillnaden är samtidigt bara tre mandat.

Därför är det för tidigt att betrakta 176–173 som ett slutgiltigt resultat.

Onsdagsräkningen är första osäkerheten

På onsdagen den 16 september räknas bland annat sena förtidsröster och röster från utlandet som inte kom fram till vallokalerna i tid på valdagen.

Därefter fortsätter arbetet innan riksdagsvalet kan fastställas slutligt.

Tre mandat är ett tydligt övertag, men inte ett så stort övertag att de återstående rösterna kan ignoreras.

Det första Andersson behöver är därför helt enkelt att den nuvarande mandatbilden överlever den slutliga rösträkningen.

Skulle mandatfördelningen förändras kan också hela regeringsfrågan förändras.

Men om resultatet står sig blir Ulf Kristerssons väg till att fortsätta som statsminister betydligt svårare.

Den verkligt svåra frågan är inte Andersson mot Kristersson

Det mest intressanta med regeringsbildningen är att det egentligen finns två olika frågor.

Den första är:

Vem vill de fyra oppositionspartierna ha som statsminister?

Där är Magdalena Andersson den klart starkaste kandidaten.

Den andra är betydligt svårare:

Vilken regering kan Centerpartiet och Vänsterpartiet acceptera?

Det är där den verkliga osäkerheten finns.

Centerpartiet har inför valet pekat ut Magdalena Andersson som sin mest sannolika statsministerkandidat och samtidigt tagit avstånd från Ulf Kristersson som alternativ.

Vänsterpartiet vill också se Andersson som statsminister.

Problemet är alltså inte i första hand hennes namn.

Problemet är vad som ska hända därefter.

Centerpartiet och Vänsterpartiet står långt ifrån varandra

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar har gjort klart att partiet inte vill nöja sig med att stå vid sidan av och utan vidare släppa fram en S-ledd regering.

Vänsterpartiet vill ha verkligt inflytande och har krävt att få ingå i regeringen om partiets mandat behövs för att den ska kunna tillträda.

Centerpartiet har samtidigt dragit en mycket tydlig röd linje åt motsatt håll.

Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist har sagt nej till Vänsterpartiet i en regering som C ska släppa fram och gick före valet så långt som att säga att hon hellre såg ett extra val än V-ministrar i regeringen.

Det skapar ett uppenbart problem.

C vill ha Magdalena Andersson men inte Vänsterpartiet i regeringen.

V vill ha Magdalena Andersson men har krävt att själv få regeringsinflytande.

Båda positionerna kan inte fullt ut vinna samtidigt.

Det är den konflikten Magdalena Andersson måste lösa om det preliminära valresultatet står sig.

Andersson behöver inte få 175 ja-röster

Här finns samtidigt en detalj i det svenska systemet som gör en kompromiss lättare än den först kan verka.

En svensk statsminister behöver inte vinna en majoritet av riksdagens röster.

Sverige använder så kallad negativ parlamentarism.

När talmannens kandidat till statsminister prövas blir kandidaten godkänd så länge inte minst 175 ledamöter röstar nej.

Det innebär att ledamöter kan lägga ned sina röster utan att aktivt stödja statsministerkandidaten.

Det är en avgörande skillnad.

Magdalena Andersson behöver därför inte skapa en fyrpartikoalition där Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är överens om allt och röstar ja tillsammans.

En möjlig lösning kan exempelvis bygga på att vissa partier aktivt stöder henne medan andra tolererar regeringen genom att lägga ned sina röster.

Det är en viktig anledning till att Polymarket kan värdera Anderssons chanser så högt trots den uppenbara konflikten mellan C och V.

Men ett aktivt nej kan fälla henne

Negativ parlamentarism löser däremot inte alla problem.

Om exempelvis Vänsterpartiet anser att regeringens upplägg är oacceptabelt och väljer att aktivt rösta nej kan situationen förändras.

Samma sak gäller om Centerpartiet inte accepterar den roll som Vänsterpartiet får.

Med ett preliminärt parlament där Kristerssons fyra partier tillsammans har 173 mandat krävs inte många ytterligare nej-röster för att komma upp i de 175 som krävs för att stoppa en statsministerkandidat.

Skillnaden mellan att lägga ned sina röster och att rösta nej blir därför helt central under regeringsförhandlingarna.

Kan Ulf Kristersson ändå bli statsminister?

Ja.

Det är betydligt mindre sannolikt med den nuvarande mandatbilden, men det är inte omöjligt.

Kristersson är fortfarande sittande statsminister och processen efter valet beror bland annat på om han väljer att avgå eller låter den nyvalda riksdagen pröva hans stöd.

Den nya riksdagen samlas den 28 september.

Om Kristersson fortfarande sitter kvar ska riksdagen pröva om han har tillräckligt stöd. Även där gäller den negativa parlamentarismen: minst 175 ledamöter måste rösta nej för att fälla honom.

Med 176 mandat på den andra sidan ser den situationen svår ut för Kristersson om alla fyra partier verkligen vill byta statsminister.

Hans bästa vägar är därför att mandatfördelningen förändras i den slutliga rösträkningen eller att sprickan mellan oppositionspartierna blir så djup att Anderssons underlag faller sönder.

Vad måste hända för att Polymarkets 89 procent ska vara fel?

Det finns framför allt fyra realistiska scenarier.

Mandatfördelningen ändras

Om de återstående rösterna flyttar mandat mellan blocken kan hela regeringsbildningen få andra förutsättningar.

Centerpartiet säger nej

C kan komma fram till att Vänsterpartiet fått en så stor roll att partiet inte kan tolerera Anderssons regering.

Vänsterpartiet säger nej

V kan i stället anse att partiet har hållits utanför och fått för lite politiskt inflytande och därför aktivt rösta emot regeringen.

Kristersson hittar en väg över blockgränsen

Det ser svårt ut i dag, framför allt eftersom Centerpartiet tydligt pekat mot Andersson. Men regeringsförhandlingar kan förändra politiska positioner, och Kristersson är inte formellt ute ur processen förrän regeringsfrågan är avgjord.

Anderssons odds har stigit kraftigt under året

Det går också att se hur marknadens bedömning har förändrats.

I vår artikel om oddsen på nästa statsminister stod Magdalena Andersson i maj kring 69 procents sannolikhet på Polymarket.

Under sommaren steg marknadens bedömning ytterligare.

Efter valet ligger hon kring de höga 80 procenten.

Utvecklingen är alltså ungefär:

69 procent i maj → omkring 84–85 procent i augusti → omkring 89 procent efter valet.

Det är logiskt.

Före valet försökte marknaden förutse både valresultatet och regeringsbildningen. Nu har den första stora osäkerheten nästan försvunnit. Anderssons sida leder faktiskt mandatmässigt.

Det som återstår är framför allt regeringsbildningen.

Hur säkert är det då att Magdalena Andersson blir statsminister?

Magdalena Andersson är inte säker som nästa statsminister.

Men hon är klar favorit.

Om mandatfördelningen 176–173 står sig är det svårt att se någon annan kandidat med en lika tydlig parlamentarisk väg till statsministerposten.

Både Centerpartiet och Vänsterpartiet föredrar i grunden Andersson framför Kristersson. Det gör hennes position betydligt starkare än de stora motsättningarna mellan partierna först kan ge intryck av.

Det avgörande är om C och V kan hitta ett sätt att tolerera samma regeringslösning.

Polymarkets nivå kring 89 procent ska därför inte läsas som en vetenskapligt fastställd sannolikhet. Men som sammanfattning av det politiska läget är riktningen rimlig:

Magdalena Andersson är mycket nära att vara den självklara favoriten till statsministerposten – men hon är ännu inte klar statsminister.