Magdalena Andersson kan bli statsminister utan att Vänsterpartiet sitter i regeringen. Men det kräver att tillräckligt få ledamöter röstar nej. Med mandatfördelningen efter valet 2026 kan Vänsterpartiets 30 röster avgöra om hon blir godkänd eller stoppas. Här är matematiken bakom regeringsbildningen och vilka alternativ som finns.

Därför kan Andersson bli statsminister utan V

En svensk statsminister behöver inte ha stöd av en majoritet av riksdagens ledamöter. Det räcker att inte en majoritet röstar emot förslaget.

Riksdagen har 349 ledamöter. För att stoppa en statsministerkandidat krävs minst 175 nej-röster. Om högst 174 ledamöter röstar nej blir kandidaten godkänd, även om antalet ja-röster är lägre.

Det är den avgörande skillnaden mellan att rösta ja, rösta nej och avstå.

För Magdalena Andersson innebär det att Vänsterpartiet inte nödvändigtvis behöver ingå i regeringen eller ens rösta ja till henne. Om partiet avstår från att rösta kan hon ändå bli statsminister.

Men om Vänsterpartiet röstar nej tillsammans med de tidigare Tidöpartierna blir situationen en annan.

Mandatfördelningen efter valet 2026

Enligt Valmyndighetens slutliga valresultat fördelas de 349 mandaten så här:

De tre partier som diskuterats som möjliga regeringspartier – Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet – har tillsammans 146 mandat.

Med Vänsterpartiets 30 mandat blir summan 176.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har tillsammans 173 mandat.

Det ger tre viktiga siffror:

• 146 mandat: S, C och MP tillsammans.
• 176 mandat: S, C, MP och V tillsammans.
• 173 mandat: M, SD, KD och L tillsammans.

Inget av de tre regeringspartierna S, C och MP har alltså möjlighet att på egen hand samla 175 mandat. Men det behövs inte heller för att bilda regering.

Tre räkneexempel: Så avgör Vänsterpartiet omröstningen

Anta att Magdalena Andersson föreslås som statsminister för en regering med S, C och MP.

Vi utgår från att samtliga ledamöter från dessa tre partier röstar ja och att M, SD, KD och L röstar nej.

Då blir Vänsterpartiets agerande avgörande.

Det andra exemplet är särskilt viktigt.

Andersson kan alltså bli statsminister med endast 146 ja-röster, trots att 173 ledamöter röstar emot henne.

Förklaringen är att 173 nej-röster inte räcker för att fälla förslaget. Gränsen går vid 175.

Om Vänsterpartiet däremot lägger sina 30 röster på nej-sidan blir det totalt 203 nej-röster. Då förkastas förslaget.

Exemplen visar vad som händer om partierna röstar enligt dessa antaganden. De är inte besked om hur partierna faktiskt kommer att rösta.

Det kan räcka med två nej-röster till

Marginalen mellan de tidigare Tidöpartiernas 173 mandat och gränsen på 175 är mycket liten.

Om samtliga 173 ledamöter från M, SD, KD och L röstar nej blir resultatet följande om ytterligare ledamöter ansluter sig:

• En extra nej-röst ger 174 nej. Kandidaten godkänns fortfarande.
• Två extra nej-röster ger 175 nej. Kandidaten stoppas.

Det visar hur känslig en statsministeromröstning kan vara när partiernas mandat ligger så nära gränsen.

Det betyder samtidigt inte att Vänsterpartiet har ett formellt veto. Om exempelvis samtliga 30 V-ledamöter röstar nej måste minst 29 ledamöter från den tidigare Tidösidan avstå eller rösta ja för att Andersson ändå ska kunna godkännas, förutsatt att S, C och MP röstar ja.

Varför behöver V inte sitta i regeringen?

Att ingå i regeringen och att stödja en regering är två olika saker.

Ett regeringsparti har statsråd och deltar direkt i regeringens arbete. Ett stödparti kan i stället påverka politiken genom förhandlingar och överenskommelser utan att ha några ministrar.

Det är också möjligt för ett parti att släppa fram en statsminister genom att avstå från att rösta, trots att partiet inte stöder alla delar av regeringens politik.

I regeringsförhandlingarna 2026 är just denna skillnad central.

Socialdemokraterna har presenterat ett alternativ med S, C och MP i regeringen. Centerpartiet meddelade den 15 november att partiet vill förhandla vidare om detta alternativ, men håller fast vid kravet att Vänsterpartiet inte ska få ministerposter.

Vänsterpartiet har samtidigt hållit fast vid sitt krav på regeringsmedverkan.

Konflikten gäller därmed inte bara vilka politiska förslag en regering ska genomföra. Den handlar också om vilka partier som ska få sitta vid regeringsbordet.

Mer om den frågan finns i Hurbra:s genomgång av Vänsterpartiets krav på ministerposter.

Vilka andra regeringsalternativ finns?

Det finns flera sätt att sätta samman en regering som matematiskt kan klara riksdagens prövning. Men mandatmatematik och politiska överenskommelser är inte samma sak.

S, C och MP – med V utanför

Den här konstruktionen har 146 mandat. Vänsterpartiet skulle kunna stödja den utan att ingå i regeringen, eller avstå från att rösta vid statsministeromröstningen.

Om de övriga 173 ledamöterna röstar nej godkänns Andersson i båda fallen.

Det är denna regeringsmodell som Socialdemokraterna och Centerpartiet har öppnat för att förhandla om. Frågan om Vänsterpartiets roll är fortfarande olöst.

S och MP – med stöd utifrån

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har tillsammans 121 mandat.

Även en sådan regering skulle rent matematiskt kunna godkännas om både Centerpartiet och Vänsterpartiet avstod och de tidigare Tidöpartierna röstade nej.

Resultatet skulle bli 121 ja, 173 nej och 55 nedlagda röster.

Det är ett exempel på hur en mindre minoritetsregering kan tillträda. Det innebär inte att partierna har enats om en sådan lösning.

S, V och MP – med C utanför

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tillsammans 151 mandat.

Om Centerpartiets 25 ledamöter avstod skulle regeringen kunna godkännas med 151 ja och 173 nej, förutsatt att de övriga partierna röstade som i exemplet.

Det parlamentariska hindret är alltså inte antalet mandat i sig.

Det politiska hindret är att Centerpartiet har sagt nej till att släppa fram en regering där Vänsterpartiet får ministerposter.

S och M – ett annat alternativ

Socialdemokraterna och Moderaterna har tillsammans 169 mandat.

En regering med dessa två partier skulle därför inte heller ha egen majoritet. Om samtliga övriga 180 ledamöter röstade nej skulle förslaget falla.

För att en sådan regering skulle kunna godkännas måste minst sex av dessa 180 ledamöter avstå eller rösta ja.

Magdalena Andersson har nämnt möjligheten till en regering med Moderaterna om andra förhandlingar misslyckas. Någon färdig överenskommelse om en sådan regering finns däremot inte.

En godkänd statsminister kan ändå få svårt att styra

Att klara statsministeromröstningen är bara det första steget.

En regering med 146 egna mandat måste fortfarande kunna få igenom sin budget och sina viktigaste politiska förslag. Då kan det krävas stöd från andra partier.

Vänsterpartiet skulle exempelvis kunna välja att släppa fram Andersson men samtidigt ställa krav inför senare budgetförhandlingar.

Det är viktigt att inte blanda ihop dessa beslut.

En statsministeromröstning handlar om huruvida kandidaten ska godkännas. Budgetomröstningar handlar om vilket budgetförslag riksdagen beslutar att anta. De följer inte samma omröstningsregler.

En regering som förlorar en budgetomröstning måste inte heller automatiskt avgå.

Magdalena Andersson blev statsminister med fler nej än ja 2021

Ett konkret exempel finns redan i svensk politisk historia.

Den 24 november 2021 godkändes Magdalena Andersson som statsminister trots att omröstningen slutade:

• 117 ja-röster.
• 174 nej-röster.
• 57 nedlagda röster.
• En frånvarande ledamot.

Hon fick alltså betydligt fler nej-röster än ja-röster.

Ändå blev hon godkänd eftersom antalet nej stannade på 174. Det saknades en enda nej-röst för att fälla förslaget.

Det illustrerar varför frågan om vem som avstår kan vara minst lika avgörande som frågan om vem som röstar ja.

Vad händer om riksdagen säger nej?

Om en statsministerkandidat blir nedröstad fortsätter talmannen arbetet med att hitta en kandidat som kan accepteras av riksdagen.

Talmannen får lägga fram högst fyra förslag. Om riksdagen förkastar samtliga ska ett extra val hållas inom tre månader, med det undantag som gäller om ett ordinarie val ändå ska hållas inom den perioden.

Under regeringsbildningen 2026 har två förslag redan förkastats:

Den 15 oktober röstade riksdagen nej till Magdalena Andersson. Den 3 november förkastades också Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist.

Därmed har två av de fyra möjliga försöken använts.

Den som vill förstå hela proceduren kan läsa Hurbra:s guide om hur en regering bildas i Sverige.

Så kan Andersson bli statsminister utan V – det avgörande svaret

Magdalena Andersson behöver inte ge Vänsterpartiet ministerposter för att bli statsminister. Med en regering bestående av S, C och MP kan hon klara omröstningen även om Vänsterpartiet avstår.

Det avgörande är att antalet nej-röster inte når 175.

Med de nuvarande mandaten innebär det att S, C och MP kan få igenom sin statsministerkandidat med 146 ja-röster, så länge motståndet stannar vid de tidigare Tidöpartiernas 173 mandat.

Om Vänsterpartiet i stället röstar nej tillsammans med dessa partier faller samma förslag, såvida inte tillräckligt många ledamöter på nej-sidan ändrar sitt agerande.

Den stora frågan i regeringsbildningen är därför inte enbart vilka partier som ska sitta i regeringen, utan vilka partier som är beredda att låta den tillträda.