Magdalena Andersson står fast vid Socialdemokraternas vallöfte om en ny skatt på bankernas höga räntenetton. När hon i Ekots partiledarutfrågning pressades om bankernas varningar för högre bolåneräntor var svaret tydligt: om en bank väljer att höja räntorna bör kunderna överväga att byta bank.
Socialdemokraternas bankskatt har blivit en av de tydligare ekonomiska konfliktfrågorna inför valet 2026.
I Ekots partiledarutfrågning på onsdagen fick partiledaren Magdalena Andersson frågor om vad som händer om bankerna svarar på skatten genom att höja bolåneräntorna.
Andersson backade inte från förslaget.
Hennes besked var i stället att hon hoppas att kunderna reagerar om en bank väljer att föra kostnaden vidare till bolånetagarna.
– Då hoppas jag att folk byter bank, sade Andersson i Ekots utfrågning.
Hon argumenterade också för att kunder kanske inte vill stanna hos en bank som väljer att höja räntorna i ett sådant läge.
S vill beskatta bankernas höga räntenetton
Den skatt Socialdemokraterna föreslår ska inte läggas direkt på bolån.
Tanken är i stället att införa en tillfällig skatt på bankernas höga räntenetton. Räntenettot är förenklat skillnaden mellan vad banken får in i ränteintäkter och vad den själv betalar i ränta.
I den modell Socialdemokraterna tidigare presenterat ska den del av räntenettot som ligger över 150 procent av ett historiskt genomsnitt beskattas med 23 procent.
Partiet räknade i sin vårbudget för 2026 med att skatten skulle kunna ge staten omkring fyra miljarder kronor under ett halvår.
Socialdemokraternas argument är samtidigt att skatten ska ge bankerna ett skäl att själva pressa sina räntemarginaler.
Om bankerna sänker sina räntenetton minskar också den del som omfattas av skatten.
Bankerna varnar för dyrare bolån
Från bankhåll är bilden en helt annan.
Flera stora banker har varnat för att en extra skatt på bankverksamheten kan föras vidare till kunderna genom högre låneräntor eller lägre sparräntor.
Nordea har tidigare svarat ja på frågan om en sådan skatt skulle kunna leda till högre kundräntor. Även SEB har varnat för att hushåll, företag och kommuner kan få högre lånekostnader.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije har också pekat på att en högre beskattning sannolikt påverkar prissättningen hos bankerna.
Bankföreningen har i en tidigare beräkning uppskattat att en bankskatt motsvarande omkring åtta miljarder kronor på årsbasis skulle kunna höja bolåneräntorna med cirka 0,06 procentenheter.
Det är bankbranschens egen bedömning och ingen fastställd effekt.
För ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån motsvarar 0,06 procentenheter ungefär 1 800 kronor om året i högre räntekostnad före ränteavdrag.
Två helt olika bilder av vad skatten gör
Konflikten handlar därmed inte främst om huruvida bankerna ska betala mer skatt, utan om vem som i slutändan kommer att bära kostnaden.
Socialdemokraterna menar att bankerna har möjlighet att minska sina räntenetton och därmed själva undvika en stor del av skatten.
Bankerna menar i stället att ökade kostnader påverkar deras prissättning och riskerar att hamna hos kunderna.
Det går i dag inte att säga vilken effekt en eventuell framtida skatt faktiskt skulle få på bolåneräntorna.
Förslaget är inte beslutad lag och tidigare förslag om en liknande skatt har inte fått stöd i riksdagen.
S vill också sätta press på bankerna på andra sätt
Bankskatten är bara en del av Socialdemokraternas plan för bolånemarknaden.
Partiet vill också ge statliga SBAB en mer aktiv roll för att pressa konkurrensen, göra det enklare för kunder att byta bank och ändra hur bankernas bolåneräntor presenteras.
S har bland annat kritiserat listräntorna och vill att kunder tydligare ska kunna se vilka räntor bankernas kunder faktiskt får.
Socialdemokraterna har själva räknat på ett exempel där 0,2 procentenheter lägre bolåneränta skulle sänka räntekostnaden med omkring 6 000 kronor om året för ett lån på tre miljoner kronor.
Det är partiets eget räkneexempel och ingen prognos för hur mycket räntorna faktiskt skulle sjunka.
Vad betyder Anderssons besked för bolånekunder?
För svenska bolånekunder är det än så länge framför allt en politisk konflikt inför valet.
Ingen ny skatt har införts och det finns därför ingen direkt förändring av bolåneräntorna på grund av förslaget.
Men Anderssons besked pekar samtidigt på en central del av Socialdemokraternas strategi: partiet räknar med att bankkunderna själva ska använda konkurrensen mellan bankerna om någon aktör försöker kompensera sig genom högre räntor.
Den som vill jämföra sitt bolån bör framför allt titta på bankernas faktiska snitträntor och inte bara på annonserade listräntor.
Det går också att använda erbjudanden från konkurrerande banker för att förhandla om den egna räntan.
För den som har ett bundet bolån är det däremot viktigt att kontrollera villkoren innan ett bankbyte. Att lösa ett bundet lån i förtid kan innebära att kunden måste betala ränteskillnadsersättning.
Striden om bankskatten lär därför fortsätta. Socialdemokraterna beskriver den som ett sätt att pressa bankernas marginaler. Bankerna varnar för att slutnotan riskerar att hamna hos låntagarna.
Magdalena Anderssons besked är att hon inte tänker låta den varningen stoppa förslaget.