Den svensk-kurdiske politikern Lütfi Baksi har enligt sonen Kurdo Baksi gripits av turkisk polis på en flygplats i Istanbul. Baksi dömdes 2020 till över sex års fängelse i Turkiet, men det är ännu oklart om gripandet har något samband med den tidigare domen.
Uppgiften om gripandet kommer från författaren och samhällsdebattören Kurdo Baksi, som i ett mejl till TT berättar att hans far har gripits av turkisk polis. Händelsen rapporterades av SVT/TT den 22 oktober 2026.
Omständigheterna är fortfarande oklara. Det finns inga bekräftade uppgifter om vilken av Istanbuls flygplatser ingripandet skedde på, när det ägde rum eller vilken rättslig grund polisen hade för att gripa Baksi.
Det är inte heller känt om han fortfarande hålls frihetsberövad eller om han har fått tillgång till juridiskt biträde.
Svenska Utrikesdepartementet har ännu inte lämnat något verifierat besked om ärendet. Inte heller finns någon offentlig bekräftelse från turkiska myndigheter som förklarar varför Baksi greps.
Lütfi Baksi dömdes till fängelse 2020
Gripandet sker mot bakgrund av en tidigare rättsprocess i Turkiet.
Den 17 juni 2020 dömdes Lütfi Baksi av en domstol i Diyarbakir till sex år och tre månaders fängelse för medlemskap i en väpnad terrororganisation.
Baksi förnekade anklagelserna och bestred att han hade samröre med den terrorstämplade organisationen PKK. Hans advokat meddelade att domen skulle överklagas.
Vid tidpunkten befann sig Baksi i Sverige, där han hade varit bosatt under många år.
Det är inte klarlagt vad som senare hände med överklagandet eller om fängelsedomen fortfarande gäller.
Det finns därför inget bekräftat samband mellan domen från 2020 och gripandet i Istanbul 2026. Det är heller inte känt om de turkiska myndigheterna riktar någon ny brottsmisstanke mot honom.
Vem är Lütfi Baksi?
Lütfi Baksi har en lång bakgrund inom den kurdiska politiken. Han har tidigare varit partiledare för KADEP, ett prokurdiskt politiskt parti i Turkiet.
Efter militärkuppen i Turkiet 1980 kom han till Sverige, där han bland annat arbetat som lärare i kurdiska.
Han är far till författaren och samhällsdebattören Kurdo Baksi och den tidigare socialdemokratiska riksdagsledamoten Nalin Pekgul.
Baksi har tidigare uppgetts vara svensk medborgare. Det är däremot inte verifierat om han också har turkiskt medborgarskap, en omständighet som kan få betydelse för Sveriges möjligheter att hjälpa honom.
Vilken hjälp kan svenska UD ge?
Om Lütfi Baksi är frihetsberövad i Turkiet kan svenska diplomatiska företrädare försöka få kontakt med honom och undersöka möjligheterna till konsulärt stöd.
Enligt regeringens information om frihetsberövade svenskar utomlands kan svenska ambassader och konsulat bland annat hjälpa till med kontakter med lokala myndigheter, information om juridiskt biträde och kontakt med anhöriga.
Däremot kan Sverige inte besluta om att en person ska friges eller ingripa i en annan stats rättsprocess.
En särskild komplikation kan uppstå vid dubbelt medborgarskap.
Turkiet betraktar personer som har både svenskt och turkiskt medborgarskap som turkiska medborgare när de befinner sig i landet. Enligt Sveriges officiella reseinformation om Turkiet kan det innebära att svenska myndigheter inte underrättas om ett gripande och att möjligheterna till konsulär hjälp begränsas.
Om detta har någon betydelse i Lütfi Baksis fall är ännu inte känt.
Flera avgörande frågor saknar svar
Det återstår att klarlägga varför Lütfi Baksi greps, om han fortfarande är frihetsberövad och om ingripandet har samband med den tidigare rättsprocessen.
Ett besked från turkiska myndigheter om den rättsliga grunden för gripandet skulle kunna ge svar på den viktigaste frågan.
Även UD:s eventuella kontakt med Baksi och möjligheten till konsulär hjälp är fortfarande obekräftade.
Tills vidare bygger uppgiften om gripandet på sonen Kurdo Baksis vittnesmål till TT.