LKAB sätter fortsatt gruvbrytning i Gällivare före den planerade Hybrit-anläggningen för fossilfri järnsvamp. Det framgår av nya uppgifter om gruvbolagets investeringsprioriteringar. Beskedet innebär däremot inte att Hybrit har lagts ned. Flera stora investeringar i Malmberget befinner sig i olika beslutsfaser, och någon ny tidsplan för Hybrit har inte presenterats.
Gruvutbyggnaden går före Hybrit
LKAB:s vd Johan Menckel klargör i en intervju med Dagens industri den 20 november 2026 att utbyggnaden av gruvverksamheten i Gällivare prioriteras framför den planerade Hybrit-satsningen.
Beskedet kommer samtidigt som LKAB arbetar med förstudier för att kunna bryta järnmalm på större djup i både Malmberget och Kiruna. I Gällivare undersöker bolaget möjligheten att etablera en ny huvudnivå omkring 1 600 meter under markytan.
Det handlar om investeringar som ska säkra järnmalmsproduktionen under lång tid framöver. Men det är viktigt att skilja mellan att prioritera ett projekt och att fatta ett slutligt beslut om att genomföra det.
LKAB har inte presenterat något nytt, verifierat beslut om att avbryta Hybrit-projektet. Det finns heller inget bekräftat besked om när den planerade demonstrationsanläggningen ska börja byggas.
Tre stora investeringar – men olika beslut
En viktig del av LKAB:s verksamhet i Gällivare är att flera omfattande industriprojekt pågår eller planeras samtidigt. Alla har inte kommit lika långt.
| Projekt | Läget i november 2026 |
|---|---|
| Nytt sovringsverk | Beslutad investering på 6 miljarder kronor. Drift planeras till 2028. |
| Djupare gruvbrytning | Förstudier pågår om en ny huvudnivå omkring 1 600 meter under marken. |
| Hybrit-demonstrationsanläggning | Miljötillstånd finns, men slutligt investeringsbeslut och ny tidsplan är inte verifierade. |
Det nya sovringsverket är alltså redan en beslutad investering. LKAB meddelade i september 2025 att bolaget skulle satsa omkring sex miljarder kronor på anläggningen, som ska modernisera hanteringen av den brutna malmen.
Den djupare gruvbrytningen är ett annat projekt. Förstudierna ska bland annat visa vilka tekniska lösningar och investeringar som krävs för att gruvan ska kunna fortsätta producera när brytningen behöver flyttas längre ned.
LKAB har pekat på mitten av 2030-talet som en möjlig tidpunkt för drift på den nya huvudnivån. Det är dock en preliminär inriktning, inte en beslutad produktionsstart.
Hybrit-anläggningen befinner sig i ytterligare en annan situation. Den har fått ett viktigt myndighetsbesked, men det är inte liktydigt med att LKAB har beslutat att genomföra investeringen.
Därför hänger gruvan och Hybrit ihop
Det kan låta som om LKAB väljer mellan två helt skilda verksamheter. I praktiken är de nära sammankopplade.
LKAB:s gruvor producerar järnmalm som förädlas till bland annat järnmalmspellets. Hybrit-tekniken bygger på att järnmalmen kan förädlas vidare till järnsvamp med hjälp av vätgas.
Järnsvampen kan sedan användas vid ståltillverkning. Tekniken syftar till att ersätta traditionella processer där kol används för att reducera järnmalm och där stora mängder koldioxid bildas.
Den planerade demonstrationsanläggningen i Gällivare är tänkt att visa hur tekniken fungerar i större industriell skala.
Men för att kunna förädla järnmalm krävs först att det finns en fungerande och långsiktigt hållbar gruvproduktion.
Det ger en viktig förklaring till LKAB:s prioritering. Att säkra tillgången till järnmalm är nödvändigt oavsett om bolaget fortsätter sälja pellets eller senare bygger ut verksamheten till att även producera järnsvamp.
En prioritering av gruvan behöver därför inte innebära att LKAB överger målet om fossilfri järnproduktion.
Samtidigt kan en utdragen investeringsprocess för Hybrit påverka hur snabbt den planerade industriella omställningen kan genomföras.
Hybrit fick miljötillstånd i juni
Den 15 juni 2026 fick LKAB miljötillstånd för fortsatt och utökad verksamhet i Malmberget. Tillståndet omfattar också den planerade Hybrit-demonstrationsanläggningen och ett apatitverk.
Det var ett betydelsefullt steg för verksamheten. Genom tillståndet har en central del av den miljörättsliga prövningen genomförts.
På LKAB:s egen genomgång av miljötillståndet beskrivs vilka verksamheter och anläggningar som omfattas.
Men ett miljötillstånd innebär inte automatiskt att ett projekt ska byggas.
För det krävs också att företaget bedömer att investeringen är ekonomiskt och tekniskt genomförbar, att nödvändiga resurser finns tillgängliga och att ett investeringsbeslut fattas.
Det är framför allt detta senare steg som fortfarande är oklart för Hybrit-demonstrationsanläggningen.
Hybrits tidplan var redan uppskjuten
Att Hybrit ännu saknar ett verifierat slutligt investeringsbeslut är inte en helt ny situation.
LKAB hade tidigare planerat ett investeringsbeslut för demonstrationsanläggningen under första kvartalet 2025. Den tidplanen höll inte.
I Riksrevisionens granskning av LKAB:s omställning under 2025 framgick att investeringsbeslutet hade skjutits upp och att någon ny fastställd tidplan saknades.
Granskningen pekade bland annat på ekonomiska osäkerheter kring omställningen, de omfattande investeringsbehoven och förutsättningarna för elförsörjningen.
Det är därför missvisande att beskriva beskedet den 20 november som om LKAB just nu för första gången skjuter upp ett färdigt Hybrit-projekt.
Den mer precisa beskrivningen är att gruvans fortsatta utveckling nu ges företräde i en situation där Hybrit-investeringen redan saknar ett fastställt genomförandebeslut.
LKAB för samtidigt samtal med Stegra
Prioriteringen sker också i ett läge där LKAB undersöker nya möjligheter att leverera järnmalm till andra delar av den svenska stålindustrin.
Den 19 november rapporterade Sveriges Radio att LKAB undersöker järnvägskapaciteten för möjliga leveranser till Stegra, som bygger ett nytt stålverk i Boden.
Bolagen har sedan tidigare diskuterat provleveranser. Enligt Dagens industri har samtalen om ett möjligt samarbete fördjupats.
Det är intressant eftersom LKAB:s egen planerade produktion av järnsvamp och leveranser till en extern ståltillverkare är två olika sätt att utveckla affären kring järnmalmen.
Stegra har samtidigt egna ekonomiska utmaningar. Hurbra har tidigare rapporterat om Stegras behov av ytterligare finansiering och förändringen i bolagsledningen.
Något slutligt besked om nya större malmleveranser från LKAB till Stegra har dock inte verifierats. Samtalen innebär inte heller att Stegra ersätter Hybrit.
Vad händer med Hybrit nu?
Hybrit är ett tekniksamarbete mellan LKAB, SSAB och Vattenfall med målet att utveckla fossilfri järn- och ståltillverkning.
LKAB:s investeringsprioritering ska därför inte förväxlas med ett beslut om att hela samarbetet avslutas. Teknikutvecklingen och frågan om den planerade demonstrationsanläggningen är inte heller exakt samma sak.
För LKAB är den närmaste stora frågan hur fortsatt gruvproduktion ska säkras. Det handlar både om redan beslutade investeringar i anläggningar ovan jord och om framtida brytning på större djup.
För Hybrit återstår framför allt frågan om när bolaget bedömer att det finns förutsättningar att fatta ett slutligt investeringsbeslut.
Det finns alltså tre olika besked att hålla isär: det nya sovringsverket är beslutat, den djupare gruvutbyggnaden utreds och Hybrit-demonstrationsanläggningen har miljötillstånd men saknar ett verifierat slutligt investeringsbeslut.
Det är den skillnaden som avgör hur långt LKAB:s olika satsningar faktiskt har kommit.