LKAB riskerar en företagsbot på minst 180 miljoner kronor efter ett omfattande oljeutsläpp i Kiruna. Enligt åklagaren läckte omkring två miljoner liter olja ut under nio månader 2021. Fem år senare pågår saneringen fortfarande. LKAB bestrider brottsansvaret.
Åklagare har den 16 november 2026 väckt talan mot gruvbolaget vid Gällivare tingsrätt. Misstanken gäller grovt miljöbrott och beloppet som yrkas är minst 180 miljoner kronor.
Om domstolen dömer ut beloppet blir det enligt åklagaren Sveriges hittills högsta företagsbot.
Det handlar ännu inte om någon dom. Beloppet är åklagarens krav och både brottsansvaret och en eventuell företagsbots storlek ska prövas av domstolen.
Två miljoner liter olja läckte ut
Utsläppet inträffade vid LKAB:s anläggning i Kiruna under 2021. Enligt åklagarens utredning läckte omkring 2 000 kubikmeter olja ut under en period på nio månader. Det motsvarar två miljoner liter.
LKAB har tidigare uppgett att läckaget orsakades av materialslitage på en ledning i en kulvert. Företaget upptäckte under hösten 2021 en onormalt stor oljeförbrukning och stängde av den berörda cisternen.
Enligt åklagaren stod det först i början av 2022 klart att ett omfattande utsläpp hade inträffat.
Olja hade då spridits till marken på industriområdet. Föroreningen medförde också risk för spridning genom grundvattnet och vidare till omgivande vattendrag.
LKAB redovisade i sin hållbarhetsrapport för 2023 att cirka 1 600 kubikmeter eldningsolja saknades. Åklagarens nuvarande uppgift är cirka 2 000 kubikmeter. Det är alltså två olika mängduppgifter från olika tidpunkter, där åklagarens siffra ligger till grund för den aktuella rättsprocessen.
Från oljeläckan 2021 till dagens krav
Det har gått fem år sedan utsläppet inträffade. Under den tiden har både saneringsarbetet och myndigheternas hantering väckt frågor.
| Tidpunkt | Händelse |
|---|---|
| 2021 | Omkring två miljoner liter olja läcker enligt åklagaren ut under nio månader. |
| Hösten 2021 | LKAB upptäcker en onormalt hög oljeförbrukning och stänger av cisternen. |
| Början av 2022 | Omfattningen av utsläppet börjar klarna. |
| 2022 | Föroreningarna undersöks och saneringsåtgärder sätts in. |
| 2023 | Saneringsarbetet intensifieras med bland annat rening av vatten och skydd mot vidare spridning. |
| Februari 2025 | Länsstyrelsen i Norrbotten gör en brottsanmälan. |
| 16 november 2026 | Åklagaren väcker talan mot LKAB och yrkar på minst 180 miljoner kronor i företagsbot. |
En central fråga är varför myndigheternas brottsanmälan dröjde så länge, trots att utsläppet var känt flera år tidigare.
Därför dröjde brottsanmälan i tre år
Länsstyrelsen i Norrbotten fick information om oljeläckan under 2022, men brottsanmälde händelsen först i februari 2025.
En tillsynsmyndighet ska enligt miljöbalken skyndsamt anmäla misstänkta överträdelser när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts.
Landshövding Lotta Finstorp har tidigare förklarat dröjsmålet med att myndigheten inledningsvis prioriterade att stoppa läckaget och därefter försökte utreda dess omfattning.
Hon har även uppgett att länsstyrelsen inte fick alla uppgifter som behövdes från LKAB.
Bolaget har gett en annan bild. LKAB:s hållbarhetsdirektör Pia Lindström har tidigare uppgett att företaget anmälde händelsen när den upptäcktes och lämnade nödvändigt underlag till myndigheterna.
Det är viktigt att skilja mellan de två anmälningarna.
LKAB:s underrättelse till tillsynsmyndigheten är inte samma sak som länsstyrelsens skyldighet att anmäla misstänkta brott till de brottsutredande myndigheterna.
Den sena brottsanmälan har enligt åklagaren försvårat utredningen och kan få betydelse för frågan om preskription. Länsstyrelsens hantering utreds också separat.
Det innebär inte att någon ansvarig vid myndigheten har dömts för felaktig hantering.
Saneringen pågår fortfarande
Oljeutsläppet har också fått långvariga praktiska konsekvenser.
LKAB har under flera år arbetat med att begränsa föroreningen och samla upp oljan. Enligt företagets tidigare redovisningar omfattar arbetet bland annat pumpning av förorenat grundvatten, vattenrening och skyddsbarriärer vid områden där olja riskerar att spridas.
Även länsar har använts för att skydda vattendrag.
En svårighet är att oljan inte enbart finns i jord som enkelt kan grävas bort. Den kan också röra sig under markytan tillsammans med grundvattnet. Därför behövs återkommande provtagning och fortsatt rening.
Redan under våren 2023 rapporterades uppskattningar om att saneringen skulle kunna ta fem till tio år. Den bedömningen gjordes då och är inte någon ny prognos från 2026.
I Åklagarmyndighetens besked den 16 november framgår att saneringen fortfarande pågår.
Har oljan spridits utanför industriområdet?
LKAB uppger att omfattande provtagningar hittills inte har visat några konstaterade miljöskador utanför industriområdet.
Det är företagets egen redovisning av miljöläget.
Uppgiften innebär inte att oljeläckaget saknat miljökonsekvenser. Den säger heller inte att alla risker för framtida spridning är uteslutna.
Den fortsatta saneringen visar att föroreningarna fortfarande behöver hanteras, även om skador utanför industriområdet enligt LKAB inte har kunnat konstateras.
LKAB bestrider brottsansvaret
LKAB motsätter sig åklagarens bedömning att företaget gjort sig skyldigt till brott.
I ett skriftligt bemötande till Dagens Arbete den 16 november framhåller presschefen Mikko Viitala att händelsen är allvarlig, men att företaget anser sig ha följt gällande krav.
Bolaget hänvisar till att åtgärder sattes in efter upptäckten, att saneringsarbetet har bedrivits under flera år och att information har lämnats till berörda myndigheter.
LKAB uppger också att man ska granska stämningsansökan och välkomnar en rättslig prövning.
Företaget förnekar alltså inte att ett stort oljeutsläpp har inträffat. Tvisten gäller framför allt det straffrättsliga ansvaret och om förutsättningarna för den begärda företagsboten är uppfyllda.
Därför kan företagsboten bli rekordstor
En företagsbot är en ekonomisk sanktion som kan drabba företag när brott begås i näringsverksamheten och lagens förutsättningar är uppfyllda.
Det behöver inte innebära att en enskild anställd samtidigt döms för brottet.
För större företag kan särskilda regler om förhöjd företagsbot tillämpas. Den kan då uppgå till 50 gånger det sanktionsvärde som fastställs enligt reglerna i brottsbalken, med ett högsta möjligt belopp på 500 miljoner kronor.
Det är bakgrunden till att en företagsbot kan bli så stor som 180 miljoner kronor.
Exakt hur åklagaren har beräknat beloppet i LKAB:s fall framgår däremot inte av de offentliggjorda uppgifterna.
Det återstår också för domstolen att bedöma om det finns grund för att ålägga LKAB någon företagsbot över huvud taget.
Vad händer nu?
Målet ska prövas vid Gällivare tingsrätt. Domstolen behöver ta ställning till åklagarens påståenden om grovt miljöbrott, LKAB:s invändningar och det begärda beloppet.
Något datum för ett avgörande har inte presenterats i de aktuella uppgifterna.
Samtidigt fortsätter arbetet med att hantera oljeföroreningarna i Kiruna. Det arbetet är inte beroende av att domstolen först fattar beslut om företagsboten.
Fem år efter läckaget återstår därmed både den rättsliga prövningen och delar av saneringen.