Netflix nya Monster-säsong bygger på ett av USA:s mest berömda olösta mordfall. Men den som ser serien som en återgivning av vad som faktiskt hände riskerar att få en ganska skev bild.

Lizzie Borden var verklig, hennes pappa och styvmamma mördades och hon ställdes inför rätta. Däremot blev hon frikänd, och flera av seriens viktigaste relationer och händelser saknar historiska belägg.

Här är vad som är sant, vad som är osäkert och vad Netflix har hittat på.

Lizzie Borden friades från morden

Det mest grundläggande att ha med sig är att Lizzie Borden aldrig dömdes för morden på Andrew och Abby Borden.

De hittades döda i familjens hem i Fall River i Massachusetts den 4 augusti 1892. Båda hade utsatts för kraftigt våld med ett eggat eller trubbigt vapen.

Lizzie misstänktes tidigt och greps senare. När rättegången hölls 1893 friades hon av juryn.

Ingen annan person dömdes senare för dubbelmordet.

Netflix-serien går betydligt längre och bygger sin berättelse kring att Lizzie faktiskt är mördaren. Det är alltså seriens tolkning av historien, inte ett historiskt fastslaget faktum.

Netflix beskriver också själv seriens Lizzie som en kraftigt fiktionaliserad version av den verkliga personen.

Bevisen mot Lizzie var framför allt indicier

Det fanns omständigheter som gjorde att misstankarna riktades mot Lizzie.

Hon befann sig i eller i närheten av huset under den aktuella tiden. Det fanns konflikter inom familjen, bland annat om pengar och egendom, och vissa av hennes uppgifter efter morden uppfattades som motsägelsefulla.

En apotekare hävdade dessutom att Lizzie kort före morden försökt köpa blåsyra.

Vännen Alice Russell berättade under rättegången att hon sett Lizzie bränna en klänning några dagar efter morden.

Men åklagarna hade stora problem.

Det fanns inget ögonvittne som kunde placera Lizzie vid själva morden, ingen bekännelse och inget mordvapen kunde med säkerhet knytas till henne.

Dessutom fick juryn inte ta del av allt material som åklagarsidan ville använda.

Det är en viktig skillnad mot Netflix-seriens berättande. Serien kan fylla luckorna och välja en gärningsperson. Det kunde inte domstolen göra.

Hade Lizzie och Bridget Sullivan en kärleksrelation?

En av seriens stora förändringar gäller relationen mellan Lizzie och familjens irländska hushållerska Bridget Sullivan, som ofta kallades Maggie.

Bridget Sullivan var en verklig person och befann sig i huset när morden inträffade.

Det finns däremot inga historiska belägg för att hon och Lizzie hade den kärleksrelation som skildras i serien.

Det finns inte heller belägg för att de tillsammans planerade eller genomförde morden.

Relationen är därför i huvudsak ett dramatiskt grepp från seriens skapare.

Bridgets verkliga vittnesmål är samtidigt en viktig del av mordfallet. Hon berättade bland annat om familjens aktiviteter under morddagen och om att hon tvättade fönster.

Netflix använder flera sådana verkliga detaljer, men placerar dem i en annan berättelse.

Var Andrew Borden våldsam mot Lizzie?

Serien ger familjen Borden en mycket mörk bakgrund och låter övergrepp spela en central roll i berättelsen.

Att familjen hade konflikter är väl dokumenterat. Lizzie och hennes syster Emma hade bland annat ett komplicerat förhållande till styvmodern Abby, och pengar och fastigheter skapade motsättningar.

Men påståenden om sexuella övergrepp från Andrew Borden mot Lizzie har inte kunnat beläggas i det historiska materialet kring fallet.

Här använder Netflix alltså ett möjligt motiv för att bygga sin version av Lizzie, snarare än att återge något som historiker kunnat slå fast.

Andrew gjorde inte Bridget gravid

Netflix går ännu längre i berättelsen om Andrew Borden och Bridget Sullivan.

I serien finns en sexuell relation som leder till att Bridget blir gravid.

Det finns inget historiskt stöd för detta.

Det är en av de tydligare uppfinningarna i serien och visar varför Monster inte bör ses som en dokumentär återgivning av familjen Borden.

Försökte Lizzie förgifta familjen?

Här blir gränsen mellan fakta och dramatisering mer komplicerad.

Familjemedlemmar blev sjuka under dagarna före morden. Det kom också uppgifter om att Lizzie försökt köpa blåsyra på ett apotek.

Apotekaren uppgav att han vägrade sälja ämnet till henne.

Men det fastställdes aldrig att Lizzie faktiskt försökte förgifta familjen.

Netflix kan använda de verkliga uppgifterna som utgångspunkt och göra dem till ett konkret mordförsök. Historiskt är slutsatsen betydligt osäkrare.

Brände Lizzie sina blodiga kläder?

Det här är en annan detalj där en verklig händelse blivit mycket mer dramatisk i efterhand.

Alice Russell vittnade om att hon såg Lizzie bränna en klänning några dagar efter morden.

Lizzie ska ha sagt att klänningen var förstörd av färg.

Det bevisades aldrig att klänningen hade blod på sig eller att den hade använts under morden.

Att en klänning brändes har alltså stöd i vittnesmål. Att det var blodiga mordkläder är en helt annan sak.

Mordet på Bertha Manchester är seriens påhittade koppling

Netflix kopplar även Lizzie och Bridget till mordet på Bertha Manchester.

Den delen fungerar dramaturgiskt, men håller inte historiskt.

Manchester mördades i maj 1893. Vid den tidpunkten satt Lizzie frihetsberövad och väntade på sin rättegång.

En annan man, José Correa de Mello, dömdes för mordet.

Lizzie kan därför inte ha genomfört mordet på det sätt som seriens berättelse antyder.

Det är ett tydligt exempel på hur Monster lånar verkliga namn och brottsfall men bygger en ny berättelse runt dem.

Nance O’Neil fanns på riktigt, men tidslinjen stämmer inte

Skådespelaren Nance O’Neil var en verklig person och blev senare vän med Lizzie Borden.

Problemet är tidpunkten.

Deras vänskap verkar ha börjat omkring 1904, mer än tio år efter mordrättegången.

Om serien placerar O’Neil i Lizzie Bordens liv redan under rättegången är det därför en förändring av den verkliga tidslinjen.

Lizzie fortsatte att leva i Fall River efter frikännandet och hade ett socialt liv som under senare år inkluderade personer från teater- och kulturvärlden.

Aileen Wuornos-kopplingen är också fiktion

Serien drar även en linje mellan Lizzie Borden och seriemördaren Aileen Wuornos.

Det finns inga belägg för någon sådan verklig koppling.

Netflix har själv redovisat att berättelsen om Wuornos och Borden-huset är dramatiserad.

Tidslinjen skapar dessutom problem. Huset där morden skedde öppnade som bed and breakfast först 1996. Wuornos hade gripits flera år tidigare.

Så mycket av Monster är alltså sant

Grundhistorien är verklig.

Andrew och Abby Borden mördades. Lizzie misstänktes, åtalades och ställdes inför rätta. Bridget Sullivan arbetade i huset. Familjen hade konflikter. Uppgifterna om blåsyra förekom, och Lizzie brände en klänning efter morden.

Därifrån tar serien stora friheter.

Kärleksrelationen mellan Lizzie och Bridget, deras gemensamma mordplan, flera övergreppsskildringar och kopplingarna till andra mord och personer är antingen obelagda, kraftigt förändrade eller helt uppdiktade.

Netflix har en egen genomgång av den verkliga historien bakom serien.

Den som först vill läsa om själva serien, skådespelarna och premiären hittar också vår guide till Monster: The Lizzie Borden Story på Netflix.

Det säkraste svaret på frågan om Lizzie Borden verkligen mördade sin pappa och styvmamma är fortfarande detsamma mer än 130 år senare: ingen vet med säkerhet.

Netflix har valt ett svar. Historien har inte gjort det.