Kraftinfrastrukturbolaget Linjemontage planerar en notering på Nasdaq Stockholms huvudlista redan i slutet av september. Tredje AP-fonden och Unionen har åtagit sig att investera sammanlagt 290 miljoner kronor, samtidigt som bolagets omsättning mer än fördubblats på två år.

Linjemontage har vuxit snabbt tillsammans med investeringarna i det nordiska elnätet. Nu ska bolaget ta nästa steg.

Den planerade noteringen sker till en värdering på upp till omkring 2,35 miljarder kronor. Tredje AP-fonden och Unionen går in som ankarinvesterare och har tillsammans åtagit sig att köpa aktier för 290 miljoner kronor.

Det motsvarar drygt 12 procent av det högsta angivna börsvärdet.

Men kanske ännu mer intressant är varför Linjemontage går till börsen just nu.

Bolaget har redan en nettokassa och behöver enligt vd Anders Åkerberg inte noteringen för att finansiera verksamheten. I stället kommer börsen mitt under en historiskt stor utbyggnad av de svenska och norska elnäten.

Omsättningen har gått från 1,3 till 3,2 miljarder

Linjemontage bygger och underhåller elinfrastruktur från lokala distributionsnät upp till transmissionsnät på 400 kV.

Bland kunderna finns Svenska kraftnät, Statnett, Ellevio, Vattenfall Eldistribution och E.ON.

Bolagets tillväxt de senaste åren är kraftig.

Linjemontage	Uppgift
Omsättning 2023/24	cirka 1,3 miljarder kr
Omsättning 2025/26	3,23 miljarder kr
Justerad EBITA 2025/26	244,7 miljoner kr
Justerad EBITA-marginal	7,6 %
Orderbok 30 juni 2026	4,35 miljarder kr
Nettokassa 30 juni 2026	172,1 miljoner kr
Anställda	411
Omsättningsmål på medellång sikt	över 5 miljarder kr
Målsatt justerad EBITA-marginal	över 8 %

Tillväxtmålet innebär alltså att bolaget vill fortsätta upp mot en omsättning på mer än fem miljarder kronor inom ungefär tre till fem år.

Det gör Linjemontage till ett ganska tydligt exempel på hur elektrifieringen börjar skapa nya stora svenska infrastrukturföretag.

Elnätet kräver investeringar för hundratals miljarder

Det är lätt att prata om batterifabriker, vindkraft, kärnkraft, datacenter och elektrifierad industri.

Men allt det kräver också ett elnät som klarar att transportera betydligt mer effekt.

Svenska kraftnät räknar med investeringar på omkring 215 miljarder kronor i transmissionsnätet under det kommande decenniet. Till det kommer stora investeringar i region- och lokalnäten.

Även Norge står inför en omfattande nätutbyggnad. Statnett planerar investeringar på omkring 150–200 miljarder norska kronor under perioden 2025–2034.

Linjemontage säljer därmed något som kan beskrivas som själva infrastrukturen bakom elektrifieringen.

Det är samma grundproblem som vi tidigare har beskrivit i vår genomgång av varför Sverige kan ha elbrist trots stor elexport. Det räcker inte att det finns elproduktion någonstans i systemet om nätet inte klarar att transportera elen dit den behövs.

Samma fråga blir allt viktigare när stora datacenter och andra elintensiva etableringar vill ansluta sig. Utvecklingen syns även internationellt, något vi tidigare tittat närmare på i artikeln om datacenter och pressen på elnäten i Texas.

För Linjemontage innebär det en växande marknad oavsett exakt vilka energislag eller industriprojekt som slutligen byggs.

Orderboken är redan större än ett års omsättning

Bolagets orderbok uppgick vid utgången av juni till cirka 4,35 miljarder kronor.

Det är mer än hela omsättningen under det senaste avslutade verksamhetsåret.

Under 2026 har Linjemontage bland annat fått ett uppdrag från Svenska kraftnät värt omkring 779 miljoner kronor för stationerna Plenninge och Jälla utanför Uppsala.

Bolaget har också tecknat ett avtal med Ellevio värt cirka 350 miljoner kronor för tre stationer i Hälsingland.

Orderboken ger därför ett tydligt stöd åt bilden av en marknad där investeringarna redan har börjat materialiseras i faktiska projekt.

AP3 och Unionen ger noteringen tyngd

Tredje AP-fonden och Unionens åtaganden är också viktiga inför noteringen.

Tillsammans har de åtagit sig att investera 290 miljoner kronor även vid den högsta kommunicerade värderingen på omkring 2,35 miljarder.

Det betyder inte automatiskt att aktien är billig eller att efterfrågan på hela erbjudandet är säkrad.

Men det visar att två stora svenska institutionella investerare är beredda att ta betydande positioner i ett bolag vars affär nästan helt bygger på fortsatt expansion av nordisk elinfrastruktur.

Det är ett tydligt tecken på att elektrifiering inte bara betraktas som en energifråga, utan också som ett investerbart infrastrukturellt tema på börsen.

Linjemontage behöver inte nytt kapital

En detalj skiljer samtidigt noteringen från många andra snabbväxande bolags börsplaner.

Linjemontage väntas inte i första hand ta in nytt kapital.

Erbjudandet ska enligt det nuvarande beskedet bestå av befintliga aktier som säljs av dagens ägare, däribland Kalpataru Power Transmission Sweden.

Moderägaren väntas samtidigt finnas kvar som en större långsiktig ägare.

Bolagets officiella besked om den planerade noteringen pekar i stället på större synlighet, ett starkare varumärke och bättre möjligheter att attrahera personal som centrala skäl till börsplanerna.

Det sista kan bli minst lika viktigt som kapitalet.

Kompetensen kan bli flaskhalsen

Linjemontage har 411 anställda och vill fortsätta växa snabbt.

Men utbyggnaden av elnäten kräver tekniker, projektledare, ingenjörer och annan specialistkompetens som många företag och myndigheter konkurrerar om samtidigt.

Vd Anders Åkerberg har pekat ut människorna som en av de stora flaskhalsarna för fortsatt expansion.

Börsnoteringen blir därför också ett sätt att göra Linjemontage mer synligt som arbetsgivare.

Det är en ovanlig men logisk del av börscaset. När marknaden växer snabbare än tillgången på kvalificerad personal kan rekryteringsförmågan bli lika viktig som tillgången till kapital.

Värderas till omkring 0,7 gånger omsättningen

Vid en värdering på 2,35 miljarder kronor motsvarar börsvärdet ungefär 0,73 gånger den senaste helårsomsättningen.

Med nettokassan på cirka 172 miljoner kronor blir det grova företagsvärdet omkring 2,18 miljarder.

Det motsvarar omkring nio gånger den justerade EBITA-vinsten för senaste helåret.

De siffrorna ger en första bild av värderingen, men ännu saknas flera viktiga delar.

Prospektet är inte publicerat och det slutliga prisintervallet, antalet aktier som säljs, ägarfördelningen efter erbjudandet och den exakta första handelsdagen är fortfarande inte fastställda.

Därför är det för tidigt att dra någon slutsats om aktien är billig eller dyr.

Tillväxten kommer inte vara jämn varje kvartal

Även den snabba omsättningstillväxten behöver sättas i perspektiv.

Under första kvartalet av det nya verksamhetsåret minskade omsättningen med 5,8 procent jämfört med motsvarande period året före, från 874 till 824 miljoner kronor.

Samtidigt förbättrades den justerade EBITA-marginalen från 8,7 till 10,8 procent.

Linjemontages verksamhet består av stora projekt, vilket innebär att omsättning och resultat kan flytta sig mellan kvartalen beroende på när olika arbeten startar och avslutas.

Det långsiktiga investeringsbehovet i elnäten är därför viktigare för börscaset än utvecklingen under ett enskilt kvartal.

Ett nytt börsbolag byggt på elektrifieringen

Linjemontages planerade börsnotering säger en del om hur den svenska elektrifieringsvågen förändras.

Under flera år har fokus legat på nya batterifabriker, grönt stål, vindkraft, solkraft och datacenter.

Nu börjar bolagen som bygger infrastrukturen mellan projekten också bli tillräckligt stora för börsen.

Med en orderbok på 4,35 miljarder kronor, miljardinvesteringar från nätägarna framför sig och två tunga svenska ankarinvesterare har Linjemontage flera av de komponenter som kan göra noteringen till ett intressant test av investerarnas aptit på svensk elinfrastruktur.

Nästa steg blir prospektet och det slutliga priset.

Det är först då vi får veta hur mycket av intresset för elektrifieringen som också blir konkret efterfrågan på Linjemontage-aktien.