Liberalerna fortsätter sin kraftiga slutspurt inför riksdagsvalet. I Indikator Opinions nya väljarbarometer för Ekot får partiet 5,4 procent – en uppgång med 3,2 procentenheter på en vecka. Samtidigt krymper oppositionens ledning, men S, V, MP och C behåller ett tydligt mandatövertag i just den här mätningen.

Två dagar före valet den 13 september kommer ännu en opinionsmätning som förändrar bilden av Liberalernas ställning.

I Indikator Opinions nya mätning får L 5,4 procent. I institutets föregående mätning den 4 september låg partiet på bara 2,2 procent.

Det innebär en uppgång på hela 3,2 procentenheter.

Samtidigt får de fyra oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans 50,8 procent, medan Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samlar 47,6 procent.

Skillnaden mellan sidorna är därmed 3,2 procentenheter.

Så ser den nya mätningen ut

Parti	Stöd
Socialdemokraterna	28,6 %
Sverigedemokraterna	18,3 %
Moderaterna	16,8 %
Vänsterpartiet	7,8 %
Centerpartiet	7,5 %
Kristdemokraterna	7,1 %
Miljöpartiet	6,9 %
Liberalerna	5,4 %

Liberalernas uppgång är statistiskt säkerställd. Även oppositionens försprång är statistiskt säkerställt i Indikators undersökning.

Det innebär dock inte att valresultatet är avgjort. Flera andra mätningar visar samtidigt ett betydligt jämnare blockläge.

En stor del av L-lyftet är stödröster

Den stora frågan bakom Liberalernas uppgång är var väljarna kommer ifrån.

Indikator redovisar ingen exakt procentsiffra för hur stor andel av L:s stöd som består av taktiska röster. Men enligt Sveriges Radios rapportering om mätningen handlar en stor del av nytillskottet om väljare som egentligen föredrar andra partier på Tidösidan.

Framför allt pekar Indikators opinionschef Per Oleskog Tryggvason ut väljare som lämnar Moderaterna för att stödrösta på Liberalerna.

Även Sverigedemokraterna ser ut att förlora väljare i samma riktning.

Det är en viktig förklaring till varför L kan öka så kraftigt utan att hela Tidösidan gör motsvarande lyft.

Liberalerna går från 2,2 till 5,4 procent – plus 3,2 procentenheter.

Samtidigt backar Moderaterna med 1,6 procentenheter och Sverigedemokraterna med 1,0.

Mycket tyder alltså på att en betydande del av Liberalernas uppgång består av röster som flyttas inom det redan befintliga regeringsunderlaget.

Tidösidan vinner betydligt mindre än L

Det här är den viktigaste matematiska detaljen i mätningen.

Liberalernas uppgång är spektakulär, men hela Tidösidan ökar betydligt mindre.

Med de avrundade partisiffrorna går M, SD, KD och L tillsammans från omkring 46,5 till 47,6 procent.

Det är en ökning på ungefär en procentenhet.

L ökar samtidigt med 3,2.

Skillnaden visar varför stödröstningen är så central inför valdagen. Om en moderat väljare byter till L förändras inte styrkeförhållandet mellan de två regeringsalternativen alls. Rösten flyttas bara från ett Tidöparti till ett annat.

Däremot kan stödrösten få mycket stor betydelse för mandatfördelningen om den hjälper Liberalerna över fyraprocentsspärren.

Hurbra har tidigare gått igenom vad som händer om ett parti åker ur riksdagen. Det är just den mekanismen som gör L:s slutspurt så viktig.

180–169 mandat i Indikator

Översatt till mandat ger Indikators resultat ett fortsatt tydligt övertag för oppositionen.

S, V, MP och C får tillsammans omkring 180 mandat.

M, SD, KD och L får omkring 169 mandat.

Det skiljer alltså elva mandat mellan sidorna.

För egen majoritet krävs 175 av riksdagens 349 mandat.

Om resultatet verkligen skulle bli exakt som i Indikators mätning skulle oppositionen alltså få fem mandat mer än vad som krävs för majoritet.

Liberalerna klarar samtidigt fyraprocentsspärren med god marginal i mätningen och får därmed delta fullt ut i mandatfördelningen.

Det är den stora skillnaden mot scenariot där L hamnar under fyra procent.

L ligger nu över spärren i flera sena mätningar

Indikators 5,4 procent kommer inte isolerat.

Novus mätte den 9 september Liberalerna till 5,8 procent. DN/Ipsos sista väljarbarometer den 11 september placerade partiet på 5,0 procent.

Det gör att tre färska mätningar nu ger L fem procent eller mer.

Utvecklingen är dramatisk jämfört med läget för bara kort tid sedan, då partiet i flera undersökningar låg runt två procent och såg ut att riskera att lämna riksdagen.

Redan tidigare i veckan skrev Hurbra om hur Liberalerna tagit sig över riksdagsspärren.

Nu har den utvecklingen förstärkts ytterligare.

Dagens mätningar ger helt olika mandatbild

Samtidigt visar skillnaden mellan de allra senaste mätningarna varför valet fortfarande är mycket svårt att förutsäga.

Indikator ger oppositionen 180 mandat och Tidösidan 169.

DN/Ipsos mätning, som också publicerades den 11 september, gav i stället mandatfördelningen 175–174.

Där skiljde bara ett mandat mellan sidorna.

Det betyder att två mätningar från samma dag båda ger oppositionen ledningen – men en visar en förhållandevis tydlig majoritet medan den andra visar ett nästan fullständigt dött lopp.

Det är också en påminnelse om varför en enskild opinionsmätning aldrig bör läsas som ett färdigt valresultat. Hurbra har tidigare gått igenom hur mycket man egentligen kan lita på opinionsmätningar.

Stödrösterna kan avgöra även Moderaternas resultat

Den strategiska frågan för Tidösidan har förändrats snabbt.

När Liberalerna låg runt två procent var problemet uppenbart: om partiet föll ur riksdagen kunde en stor mängd borgerliga röster bli betydligt mindre värdefulla i mandatfördelningen.

Då hade M- och SD-väljare ett starkt taktiskt motiv att stödrösta på L.

Men ju högre Liberalerna klättrar i mätningarna, desto mer komplicerat blir läget.

En väljare som ser L på 5,4 eller 5,8 procent kan börja bedöma att stödrösten inte längre behövs och i stället återvända till sitt förstahandsval.

Det skapar en märklig balansgång för Tidösidan.

För få stödröster kan skicka L under spärren.

För många kan samtidigt försvaga framför allt Moderaterna utan att öka blockets totala stöd.

De sista två dagarna blir avgörande

Indikators mätning visar framför allt att Liberalernas situation har förändrats radikalt på mycket kort tid.

Partiet har gått från 2,2 till 5,4 procent på en vecka och ligger nu över spärren hos flera institut.

Det stärker Tidösidans möjligheter kraftigt jämfört med ett läge där L skulle falla ur riksdagen.

Men mätningen visar samtidigt begränsningen i stödröststrategin: en stor del av Liberalernas lyft ser ut att komma från väljare som redan befann sig på samma sida av blockgränsen.

Och trots L:s uppgång ligger oppositionen fortfarande på 180 mandat i Indikators beräkning.

Med två dagar kvar till valet är därför frågan inte längre bara om Liberalerna klarar spärren.

Den stora frågan är hur många väljare som fortsätter stödrösta på partiet – och hur mycket den taktiken i slutänden faktiskt förändrar kampen om regeringsmakten.