Lecce klarade sig kvar i Serie A med små marginaler förra säsongen. Inför 2026/27 finns mycket av den defensiva stommen kvar, Eusebio Di Francesco fortsätter som tränare och Willem Geubbels har hämtats in för att förstärka anfallet. Men den stora frågan är fortfarande densamma: vem ska göra målen?

28 mål på 38 ligamatcher 2025/26 var alldeles för lite för ett lag som vill skapa avstånd till nedflyttningsstrecket. Lecce har fått mer konkurrens på centerpositionen, men sommarens offensiva ombyggnad är ännu inte färdig. Det gör laget till en av de tydligare kandidaterna för en ny bottenstrid.

Lecce inför Serie A 2026/27

Lecce slutade på 17:e plats förra säsongen med 38 poäng. Slutavståndet ned till Cremonese blev fyra poäng, men inför sista omgången skilde bara en.

Överlevnaden byggde mer på organisation och förmågan att hålla nere motståndarnas målproduktion än på någon stark egen offensiv. Lecce släppte in 50 mål, men gjorde bara 28 själva.

Det är den siffran som definierar lagbygget inför den nya säsongen.

Di Francesco har fått fortsatt förtroende och Lecce har förlängt hans kontrakt till 2028. Kontinuiteten är viktig. Klubben slipper börja om med ännu ett nytt spelsätt, och stora delar av laget känner redan tränarens krav.

Den som vill få en större bild av ligan hittar samtliga lag och huvudfrågor i vår stora guide till Serie A 2026/27.

Bekräftade värvningar och spelarförluster

Den stora externa värvningen hittills är Willem Geubbels från Paris FC. Han har köpts permanent och skrivit ett långt kontrakt med Lecce.

Flera spelare har samtidigt återvänt efter lån eller flyttats upp från ungdomsverksamheten.

Till Lecce	Från Lecce
Willem Geubbels	Ylber Ramadani
Mohamed Kaba, tillbaka från lån	Thórir Helgason
Youssef Maleh, tillbaka från lån	Christian Früchtl
Christ-Owen Kouassi, tillbaka från lån	Giacomo Faticanti
Sebastian Esposito, tillbaka från lån	Matteo Agrimi
Hjalte Lærke, uppflyttad	Francesco Camarda, lån avslutat
Paco Esteban, uppflyttad	Riccardo Sottil, lån avslutat
Olaf Gorter, uppflyttad	Walid Cheddira, lån avslutat

Även flera yngre spelare har lämnat på lån.

Den kompletta ligabilden följer vi separat i vår guide över Serie A:s värvningar 2026/27.

Det viktiga för Lecce är dock att transferarbetet inte ska betraktas som avslutat. Klubben har signalerat att ytterligare två offensiva yttrar och en högerback är prioriterade.

Startelvan i augusti kan därför se annorlunda ut när transferfönstret har stängt.

Di Francesco fortsätter med 4–3–3

Di Francesco har framför allt byggt Lecce kring ett 4–3–3 där laget vill använda kanterna, attackera snabbt efter bollvinster och få ytterspelarna att hota bakom motståndarnas backlinje.

4–2–3–1 är ett möjligt alternativ, men försäsongen och Coppa Italia-premiären pekar tydligt mot 4–3–3 som grundformation.

Lecce har dessutom en defensiv stomme som gör att tränaren inte behöver uppfinna laget på nytt.

Wladimiro Falcone är självklar förstamålvakt och lagkapten. Kialonda Gaspar och Tiago Gabriel ser ut som förstaval centralt i backlinjen, medan Antonino Gallo har vänsterbacksplatsen.

På högerkanten har Danilo Veiga startat, men jakten på ytterligare en högerback visar att konkurrensen där fortfarande kan förändras.

Trolig startelva för Lecce 2026/27

Med den trupp som finns tillgänglig just nu ser en trolig startelva ut så här:

4–3–3

Målvakt: Wladimiro Falcone

Backlinje: Danilo Veiga, Kialonda Gaspar, Tiago Gabriel, Antonino Gallo

Mittfält: Lassana Coulibaly, Alpha Oumar Ngom, Youssef Maleh

Anfall: Santiago Pierotti, Willem Geubbels, Konan N’Dri

Det är också i stort sett den elva som Di Francesco använde både mot Monopoli på försäsongen och mot Palermo i Coppa Italia.

Det gör den betydligt mer än en teoretisk startelva.

Konkurrensen om platserna

Falcone är klar etta i mål.

Bakom den nuvarande backlinjen finns bland andra Gaby Jean, Corrie Ndaba och Jamil Siebert. Gaspar och Tiago Gabriel har ett försprång centralt, men Lecce har åtminstone flera alternativ.

Mittfältet är mer öppet.

Coulibaly är en av lagets viktigaste spelare och ligger närmast en given plats. Ngom och Maleh har startat de senaste matcherna, men Medon Berisha kan bli en viktig konkurrent när han är fullt tillbaka.

Omri Gandelman, Mohamed Kaba, Sadik Fofana och Olaf Gorter ger ytterligare bredd.

Den mest intressanta konkurrensen finns längst fram.

Geubbels har tagit förstaplatsen som nia under de senaste matcherna, men Nikola Štulić är fortfarande ett seriöst alternativ. På kanterna har Pierotti och N’Dri startat, men här kan eventuella sena värvningar förändra hierarkin mest.

Var ska Lecces mål komma ifrån?

Det är den avgörande frågan inför säsongen.

Lecce gjorde bara 28 mål i Serie A 2025/26.

Lameck Banda blev bäste ligamålskytt med fem. Cheddira och Štulić gjorde fyra vardera. Coulibaly gjorde tre, medan N’Dri, Berisha, Gandelman och Tiago Gabriel nådde två.

Det var inte en målproduktion som fördelades på flera starka offensiva spelare. Det var ett lag där nästan ingen gjorde särskilt många mål.

Dessutom var Lecces underliggande offensiva siffror svaga. Laget skapade omkring 33 förväntade mål under hela ligasäsongen. Problemet var alltså större än dålig effektivitet framför mål.

Lecce behövde skapa mer.

Willem Geubbels kan förbättra centerpositionen

Geubbels är sommarens mest intressanta förändring.

Han gjorde fem mål på drygt 1 000 minuter för Paris FC i Ligue 1 förra säsongen. Det motsvarar en betydligt bättre målproduktion per spelad minut än Štulić hade i Serie A.

Han har dessutom fått en lovande start i Italien. Geubbels gjorde segermålet mot Monopoli efter att själv ha vunnit bollen högt och attackerat framåt.

Det finns flera egenskaper som passar Lecce. Han kan spela centralt, har fart nog att hota bakom backlinjen och är användbar även när laget vill spela mer direkt.

Men det är viktigt att sätta värvningen i rätt perspektiv.

Fem mål i Ligue 1 gör honom inte automatiskt till en tvåsiffrig Serie A-målskytt. Geubbels ger Lecce större potential och mer konkurrens, men han har ännu inte bevisat att han kan bära målproduktionen för ett bottenlag i Italien.

Štulić får betydligt hårdare konkurrens

Nikola Štulić gjorde fyra ligamål under sin första säsong i Serie A.

Det var tillräckligt för att bidra, men för lite för att göra honom till en självklar offensiv ledare.

Geubbels förändrar därför situationen. Di Francesco behöver inte längre vara beroende av att Štulić ensam tar ett stort utvecklingssteg.

Den direkta konkurrensen kan också vara bra för båda.

Geubbels har startat de senaste matcherna. Štulić har kommit in från bänken och fått mycket speltid även därifrån. Lecce har därmed två naturliga nior med olika egenskaper snarare än ett självklart förstaval och en reserv.

N’Dri kan bli en av säsongens viktigaste spelare

Konan N’Dri är en spelare där fjolårets totalsiffror kan vara missvisande.

Han gjorde bara två ligamål, men spelade endast drygt 500 minuter.

Nu har han startat på vänsterkanten både mot Monopoli och Palermo. Om han går från rotationsspelare till ordinarie finns det goda möjligheter att hans mål- och assistproduktion ökar bara genom större speltid.

Lecce behöver också precis den typen av intern utveckling.

Klubben har inte ekonomiska förutsättningar att köpa färdiga Serie A-stjärnor till varje offensiv position. För att truppen ska ta ett tydligt steg framåt behöver några av de yngre och mer oprövade spelarna göra det samtidigt.

N’Dri är en av de tydligaste kandidaterna.

Pierotti måste producera mer

Santiago Pierotti är taktiskt viktig för Di Francesco.

Han kan spela på båda kanterna och även användas längre ner i planen. Hans löpstyrka och arbete utan boll gör honom användbar i ett Lecce som ofta behöver försvara och ställa om.

Men en ytterforward måste också skapa mål.

Pierotti spelade mer än 2 600 minuter i Serie A förra säsongen och slutade på ett mål och två assist.

Det är för lite.

Om Lecce faktiskt värvar två nya yttrar kan Pierotti därför vara en av de spelare som får klart hårdare konkurrens.

Banda kan inte räknas in som en normal del av laget

Lameck Banda är den stora komplikationen i offensivplaneringen.

Han gjorde fem mål och fyra assist förra säsongen och var därmed Lecces mest produktiva offensiva spelare. Samtidigt har han inte varit en normal del av lagets försäsong.

Lecce meddelade i juli att Banda inte återvänt till Italien och klubben har därefter hamnat i en kontraktskonflikt kring spelaren.

Han står fortfarande under kontrakt med Lecce, men kan i nuläget inte räknas in i den troliga startelvan eller den normala rotationen.

Det gör sommarens offensiva behov ännu större.

Paco Esteban är en spännande joker

Bakom de etablerade anfallarna finns ett namn som kan bli intressant under säsongen.

Paco Esteban gjorde 21 mål i Primavera 2025/26 och vann skytteligan. Nu har den 20-årige anfallaren lyfts upp till A-laget och fick även speltid i Coppa Italia mot Palermo.

Det är för tidigt att kräva Serie A-mål av honom.

Men i ett lag som saknar en etablerad stor målskytt är det ändå en spelare värd att följa. Om Esteban kan översätta en del av sin målproduktion från ungdomsfotbollen till seniornivå får Di Francesco plötsligt ett betydligt intressantare tredjealternativ centralt.

Mittfältet måste fortsätta bidra

Lecce kan inte heller leva enbart på sina anfallare.

Coulibaly gjorde tre mål förra säsongen. Berisha och Gandelman gjorde två vardera.

Det är värdefulla tillskott för ett lag med begränsad offensiv, men de siffrorna ska ses som bonus snarare än lösningen på målproblemet.

Lecce behöver framför allt mer från sina tre offensiva spelare.

Om nian åter stannar kring fyra eller fem mål och ytterspelarna producerar lika lite som förra säsongen kommer laget att få mycket svårt att skapa en bekväm marginal till bottenstrecket.

Palermo-förlusten blev en tidig varning

Coppa Italia-matchen mot Palermo den 17 augusti gav inte Lecce någon bra start på tävlingssäsongen.

Di Francesco ställde upp med Pierotti, Geubbels och N’Dri längst fram, men Serie B-laget Palermo vann med 2–0.

En enskild cupmatch avgör förstås inte hur en ligasäsong kommer att utvecklas.

Problemet är snarare att resultatet passar lite för väl in i den stora frågan kring laget.

Lecce skapade för lite förra säsongen, har fortfarande offensiva värvningar kvar att göra och öppnade den nya tävlingssäsongen utan att göra mål.

Det ger anledning att vara försiktig med påståenden om att offensiven redan är förbättrad.

Försvaret ger Lecce en chans

Samtidigt finns en viktig anledning till att inte döma ut laget.

Lecce har behållit stora delar av den struktur som faktiskt räckte till nytt kontrakt.

Falcone håller Serie A-nivå i mål. Gaspar och Tiago Gabriel ger kontinuitet centralt. Gallo har stor erfarenhet på vänsterkanten och Coulibaly ger fysisk styrka och stabilitet framför backlinjen.

Di Francesco känner dessutom spelarna och behöver inte lägga den första delen av säsongen på att lära ut ett helt nytt system.

Det är en verklig fördel jämfört med flera konkurrenter som går in i säsongen med större förändringar.

Så bra kan Lecce bli

Det positiva scenariot börjar med Geubbels.

Om han kan närma sig en tvåsiffrig målproduktion, N’Dri tar ett tydligt steg framåt och Lecce dessutom lyckas få in två yttrar som höjer startelvan kan offensiven bli betydligt bättre än förra säsongen.

Då behöver laget inte heller vara exceptionellt mycket bättre defensivt.

Att gå från 28 till exempelvis 35–40 mål skulle förändra mycket för ett lag som redan visat att det kan hålla nere antalet insläppta mål på acceptabel nivå.

I det scenariot kan Lecce få en betydligt lugnare vår och sluta någonstans kring plats 14–17.

Den stora risken

Det motsatta scenariot är lätt att se.

Geubbels behöver tid för Serie A. Štulić stannar kring samma målproduktion som förra säsongen. N’Dri gör framsteg men inte tillräckligt stora. Pierotti fortsätter bidra mer i arbetet än i poängkolumnen.

Och de planerade yttervärvningarna blir antingen sena eller inte tillräckligt bra.

Då står Lecce där med ungefär samma grundproblem igen.

Ett lag kan överleva på 28 mål. Lecce visade det förra säsongen.

Men man kan inte räkna med att göra det varje år.

Hurbra bedömer: små marginaler igen

Lecce har tillräckligt mycket kvalitet och kontinuitet för att klara sig kvar i Serie A även 2026/27.

Det är samtidigt svårt att placera laget någon annanstans än i den tydliga bottenstriden med den trupp som finns i mitten av augusti.

Försvaret och erfarenheten talar för Lecce. Falcone, Gaspar, Tiago Gabriel, Gallo och Coulibaly ger Di Francesco en stomme att bygga på. Geubbels kan dessutom visa sig vara en riktigt bra värvning.

Men offensiven är fortfarande ofärdig.

De två planerade yttervärvningarna kan förändra mycket. Utan dem ligger en alltför stor del av ansvaret på att Geubbels omedelbart lyckas, att N’Dri tar nästa steg och att flera spelare producerar mer än de gjorde förra säsongen.

Huvudscenario: Lecce slåss om nytt kontrakt långt in på våren och slutar ungefär 16–18.

Uppsida: Lyckade sena offensiva värvningar och ett genombrott för Geubbels eller N’Dri ger ett stabilare lag kring plats 14–16.

Risk: Målproduktionen förbättras inte och Lecce hamnar på fel sida nedflyttningsstrecket.

Vi väger även Lecce mot resten av ligan i vårt tabelltips för Serie A 2026/27.

Det är framför allt offensiven som avgör vilken av dessa vägar säsongen tar. Lecce behöver inte bli ett offensivt topplag. Men efter 28 mål förra året måste laget bli bättre på att skapa och avsluta chanser.

Geubbels är en början. Han kan inte vara hela lösningen.

Den fortsatta utvecklingen under Di Francesco går att följa via US Lecces officiella webbplats, där klubben också bekräftat tränarens förlängda kontrakt.