En kvinna i 30-årsåldern döms för bedrägeri efter att ha fått arbete som underläkare i både Region Stockholm och Region Västernorrland utan den utbildning hon påstod sig ha. Trots att hennes bristande medicinska kunskaper uppmärksammades vid den första anställningen lyckades hon få ett nytt läkarjobb. Nu döms hon till skyddstillsyn och ska betala nästan 290 000 kronor i skadestånd.

Kvinnan döms av Sundsvalls tingsrätt för grovt bedrägeri och bedrägeri av normalgraden. Hon ska betala sammanlagt 288 480 kronor till Region Stockholm och Region Västernorrland.

Hon åtalades även för grov urkundsförfalskning, men friades på den punkten. Enligt Sveriges Radio har kvinnan i rätten berättat att hon köpte ett examensbevis på internet.

Domen uppmärksammades i medier den 6 november 2026. Den gäller anställningar som ägde rum under 2022 och 2023.

Fick läkarjobb i Stockholm utan att visa utbildningsintyg

Det första arbetet fick kvinnan sommaren 2022 inom avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, i Stockholmsområdet.

Hon uppgav att hon hade genomfört tio terminer på läkarprogrammet vid Karolinska institutet. Uppgifterna gjorde att hon kunde anställas som underläkare, trots att hon saknade läkarlegitimation.

Redan under den korta anställningen reagerade handledare och kollegor på hennes medicinska kunskaper.

Enligt SVT hade kvinnan svårigheter med grundläggande patientundersökningar, journalföring och läkemedelsordinationer.

Arbetsgivaren begärde ett studieintyg från Ladok för att kontrollera hennes utbildning. Något sådant intyg lämnades aldrig in.

Efter ungefär en och en halv veckas arbete sjukskrev sig kvinnan. Därefter blev hon svår att nå.

Problemen i Stockholm hindrade henne emellertid inte från att senare få en ny anställning i en annan region.

Anställdes på nytt som underläkare i Sundsvall

I januari 2023 började kvinnan arbeta på Gillebergets hälsocentral i Sundsvall, som tillhör Region Västernorrland.

Den här gången presenterade hon ett examensbevis som såg ut att komma från Karolinska institutet. Hon hade även referenser som användes vid rekryteringen.

Anställningen var planerad att pågå i ett år.

Kvinnan hann arbeta under flera månader och träffa omkring ett hundratal patienter innan de felaktiga meriterna avslöjades.

Det var inte en kontroll i samband med rekryteringen som till slut stoppade henne, utan information från den tidigare arbetsgivaren.

Så avslöjades det falska examensbeviset

I juni 2023 kontaktade en verksamhetschef i Region Stockholm Region Västernorrland och uppmärksammade arbetsgivaren på misstankarna kring kvinnans utbildning.

Region Västernorrland vände sig då till Karolinska institutet för att kontrollera examensbeviset.

Lärosätet bekräftade att handlingen inte var äkta.

Kvinnans anställning avslutades omedelbart och regionen gjorde en polisanmälan.

I Region Västernorrlands egen redogörelse från juni 2023 framgår hur kontakten från Stockholm ledde till kontrollen av examensbeviset.

Händelsen väckte också frågor om varför utbildningsuppgifterna inte hade verifierats innan kvinnan fick börja arbeta med patienter.

Därför kunde kvinnan få jobb utan läkarlegitimation

En viktig förklaring är skillnaden mellan en legitimerad läkare och en underläkare som ännu inte har fått legitimation.

Under vissa förutsättningar får läkarstudenter och personer som genomgått läkarutbildning arbeta som underläkare med särskilt förordnande.

Det innebär att avsaknad av läkarlegitimation inte automatiskt utesluter en anställning som underläkare. Däremot måste arbetsgivaren kontrollera att personen verkligen uppfyller kraven.

Region Västernorrland har tidigare förklarat att man normalt kontrollerar legitimerad vårdpersonal i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, HOSP.

Men en sådan kontroll räcker inte för att säkerställa utbildningsmeriterna hos någon som ännu inte är legitimerad.

I kvinnans fall godtogs ett examensbevis som senare visade sig vara falskt.

Efter avslöjandet meddelade regionen att rutinerna för rekrytering och bakgrundskontroller skulle ses över.

Utbildningsintyg kan kontrolleras direkt

En arbetsgivare behöver inte enbart förlita sig på ett examensbevis som den arbetssökande själv visar upp.

Genom Ladoks tjänst för kontroll av studieintyg går det att kontrollera äktheten hos intyg som har en verifieringskod.

Det är en viktig skillnad mellan att granska hur en handling ser ut och att kontrollera utbildningsuppgifterna hos den organisation som utfärdat dem.

Fallet visar hur avgörande den skillnaden kan vara när en anställning innebär ansvar för patienters vård.

Omkring 100 patienter berördes – inga konstaterade skador

Under anställningen i Sundsvall hann kvinnan enligt Region Västernorrland träffa omkring 100 patienter.

Hon arbetade under handledning av specialistläkare. När de falska meriterna upptäcktes inledde regionen en granskning av patientjournalerna och förberedde information till berörda patienter.

Enligt Sveriges Radios rapportering har inga patienter kommit till skada.

Det innebär dock inte att händelsen saknade patientsäkerhetsrisker. Kvinnan fick utföra arbetsuppgifter inom sjukvården på grundval av utbildningsuppgifter som inte stämde.

Döms till skyddstillsyn och skadestånd

Efter rättsprocessen står det klart att kvinnan döms för de bedrägerier som gjorde att hon kunde få anställningarna.

Påföljden blir skyddstillsyn. Därutöver ska hon betala totalt 288 480 kronor i skadestånd till de båda regionerna.

Hon frias samtidigt från åtalet om grov urkundsförfalskning.

Fallet belyser en särskild svaghet i rekryteringen av vårdpersonal: att kontroller av läkarlegitimation inte ersätter en kontroll av utbildningen när en person anställs som underläkare utan legitimation.

I det här fallet uppmärksammades problemen redan på den första arbetsplatsen. Ändå hann kvinnan få ett nytt arbete och möta ett stort antal patienter innan hennes utbildningsuppgifter slutligen kontrollerades med Karolinska institutet.