En krislåda hemma behöver inte vara dramatisk, dyr eller extrem. Den ska bara lösa de första vardagsproblemen om elen, vattnet, värmen, internet eller betalningarna inte fungerar som vanligt. Det viktigaste är vatten, mat, värme, ljus, information, mediciner, hygien och möjlighet att betala.
En bra krislåda är inte en låda full av saker man aldrig förstår sig på. Den är en praktisk hemberedskap som gör att hushållet klarar sig bättre i några dygn eller upp till en vecka om något händer.
Kort svar: det här bör finnas i en krislåda hemma
En krislåda hemma bör innehålla saker som hjälper dig att klara vatten, mat, värme, ljus, kommunikation, hygien och betalning om vardagen störs.
| Område | Exempel på saker | Varför det behövs |
|---|---|---|
| Vatten | Dunkar, flaskor, möjlighet att tappa upp vatten | Dricksvatten är viktigast vid nästan alla störningar |
| Mat | Konserver, torrvaror, mat som kan ätas kall | Fungerar även vid elavbrott |
| Värme | Filtrar, varma kläder, sovsäck, mössa | Särskilt viktigt vintertid |
| Ljus | Ficklampa, pannlampa, batterier | Säkerhet och vardag när elen är borta |
| Information | Batteriradio eller vevradio | Du behöver kunna följa myndighetsinformation |
| Laddning | Powerbank, laddkablar, billaddare | Mobilen blir viktig vid störningar |
| Hygien | Våtservetter, handsprit, toalettpapper, soppåsar | Vardagen blir snabbt svår utan vatten |
| Hälsa | Mediciner, första hjälpen, extra glasögon | Särskilt viktigt för barn, äldre och kroniskt sjuka |
| Betalning | Kontanter, extra bankkort | Kort och digitala betalningar kan sluta fungera |
Det här är grunden. Sedan ska krislådan anpassas efter hushållet. En barnfamilj behöver andra saker än en ensam vuxen. Den som har husdjur behöver mat, vatten och läkemedel även till djuren. Den som bor i villa behöver tänka mer på värme, vatten, avlopp och alternativa lösningar än den som bor i lägenhet.
Tänk en vecka – inte en bunker
Svensk krisberedskap handlar inte om att bygga ett privat katastroflager. Poängen är att så många som möjligt ska kunna klara de första dagarna själva, så att samhällets hjälp kan gå till dem som behöver den mest.
Myndigheternas råd utgår i dag från att hushåll bör kunna klara sig ungefär en vecka vid en större störning. På Krisinformation.se finns en samlad genomgång av hemberedskap med råd om vatten, mat, värme, kommunikation, hygien och annat som är bra att ha hemma.
Det betyder inte att allt måste vara perfekt från början. Börja med vatten, mat och ljus. Lägg sedan till sådant som passar ditt hushåll.
Vatten är det viktigaste i krislådan
Vatten är den del av hemberedskapen som många underskattar. Man kan klara sig länge utan varm mat, snabbt internet och perfekt belysning. Men utan dricksvatten blir läget snabbt allvarligt.
En vanlig riktlinje är minst tre liter vatten per vuxen och dygn för dryck och enklare matlagning. Det räcker inte till dusch, tvätt eller normal vardagsförbrukning. Det är en miniminivå för att klara kroppen och det mest nödvändiga.
| Hushåll | 3 dygn | 7 dygn |
|---|---|---|
| 1 vuxen | 9 liter | 21 liter |
| 2 vuxna | 18 liter | 42 liter |
| 2 vuxna + 2 barn | cirka 30–36 liter | cirka 70–84 liter |
| 2 vuxna + hund | mer än 18 liter | mer än 42 liter |
Det smartaste är ofta att ha några dunkar hemma och inte bara små flaskor. Flaskor är enkla att flytta, men dunkar ger bättre volym. Har du badkar, stora kastruller eller rena hinkar kan du också tappa upp vatten när du får förvarning om störningar.
Vid problem med dricksvatten blir frågorna snabbt praktiska: kan man koka vattnet, hur länge håller det, vad gör man om toaletten inte fungerar och hur vet man om kranvattnet är säkert? Hurbra har också gått igenom scenariot i artikeln Vad händer om kranvattnet inte går att dricka?.
Mat som fungerar utan el
Maten i en krislåda ska vara enkel, hållbar och möjlig att äta även om elen är borta. Det är bra om en del går att äta kall. Det är ännu bättre om maten faktiskt är sådan du redan kan tänka dig att äta.
Bra exempel:
| Typ av mat | Exempel |
|---|---|
| Konserver | Bönor, tonfisk, makrill, soppor, majs, ravioli |
| Torrvaror | Havregryn, pasta, ris, couscous, knäckebröd |
| Snabb energi | Nötter, russin, bars, choklad, jordnötssmör |
| Barnvänligt | Välling, gröt, barnmat, fruktpuré |
| Dryck | Pulverkaffe, te, saft, vätskeersättning vid behov |
Tänk också på hur maten ska tillagas. Pasta och ris är bra i vanliga fall, men kräver vatten och värme. Konserver, knäckebröd, nötter och färdiga soppor är enklare vid ett längre elavbrott.
Om du har stormkök eller gasolkök ska det användas säkert, med ventilation och enligt instruktionerna. Använd aldrig grill, kol, gasolkök eller liknande inomhus på ett sätt som riskerar brand eller kolmonoxidförgiftning.
Värme: särskilt viktigt på vintern
Vid ett elavbrott mitt i sommaren är kylen, frysen, mobilen och internet ofta de första problemen. Vid ett elavbrott på vintern är värmen den stora frågan.
En krislåda bör därför inte bara innehålla prylar. Den bör också bygga på en enkel plan: vilket rum ska ni vara i om bostaden blir kall? Har ni extra filtar? Kan ni stänga dörrar till rum som inte används? Finns varma kläder lätt tillgängliga?
Bra saker att ha:
- varma filtar
- sovsäck eller extra täcken
- underställ
- mössa och vantar
- raggsockor
- värmeljus, men bara med brandsäker hantering
- tändstickor eller tändare
- brandvarnare och brandsläckare
Om du bor i villa med elberoende värme kan konsekvenserna bli större än i en lägenhet med fjärrvärme, men även fjärrvärme och vattenburna system kan påverkas av elstörningar. Det viktiga är att tänka igenom hur bostaden fungerar innan det händer.
Ljus: ficklampa slår mobilen
Mobilens ficklampa är bra i några minuter. Den är inte en bra plan för ett längre elavbrott.
Ha minst en riktig ficklampa hemma, gärna en pannlampa också. Pannlampan är ofta mer användbar än man tror eftersom händerna är fria när man ska leta saker, laga enkel mat, gå i trapphus eller hjälpa barn.
| Bra att ha | Kommentar |
|---|---|
| Ficklampa | Enkel och pålitlig |
| Pannlampa | Praktisk när händerna behövs |
| Extra batterier | Kontrollera storlek i förväg |
| Laddbar lampa | Bra om den hålls laddad |
| Värmeljus | Kräver brandsäker placering |
Levande ljus kan vara mysigt i vardagen men ska inte bli huvudlösningen vid kris. Risken för brand ökar när många använder ljus, särskilt om man är trött, stressad eller har barn och husdjur hemma.
Information: därför behövs radio
Vid större störningar kan mobilen fungera dåligt, nätet ligga nere eller batteriet ta slut. Då är det viktigt att kunna ta emot information på annat sätt.
En batteriradio, vevradio eller radio med solcellsladdning är därför en klassisk del av krislådan. Sveriges Radio P4 är den kanal som används för viktig samhällsinformation vid kriser och allvarliga händelser.
Det är också klokt att ha en papperslapp med viktiga telefonnummer. Många kan inte längre numren till anhöriga, skola, vårdcentral, arbetsplats eller grannar utantill.
Skriv gärna upp:
| Nummer eller kontakt | Varför |
|---|---|
| Anhöriga | Om mobilen fungerar men kontaktlistan inte är tillgänglig |
| Grannar | Praktiskt vid lokala störningar |
| Skola/förskola | Viktigt för barnfamiljer |
| Vårdcentral | Om någon behöver rådgivning |
| Försäkringsbolag | Vid skador |
| Fastighetsägare eller förening | Vid problem i bostaden |
Laddning och mobil
Mobilen är viktig vid kris, men den är också sårbar. Den behöver el, nät och fungerande tjänster.
Ha minst en laddad powerbank hemma. För ett hushåll med flera personer är det bättre med flera powerbanks eller en större modell. Lägg laddkablar på samma ställe, gärna med både USB-C, Lightning eller de kontakter som hushållet faktiskt använder.
En billaddare kan också vara användbar om du har bil, men räkna inte med bilen som hela lösningen. Vid ett större elavbrott kan drivmedel, laddstationer, betalningar och trafik också påverkas.
Hurbra har tidigare gått igenom vad som kan hända i vardagen när elen försvinner i artikeln Vad händer om elen försvinner i Sverige i flera dagar?.
Hygien när vatten och avlopp strular
Hygien blir snabbt ett större problem än många tänker på. Om vattnet försvinner, måste kokas eller bara finns i begränsad mängd går det inte att leva som vanligt.
Bra saker att ha hemma:
- våtservetter
- handsprit
- toalettpapper
- hushållspapper
- soppåsar
- mensskydd
- blöjor om det finns små barn
- engångshandskar
- tvål
- liten dunk eller flaska för handtvätt
Soppåsar är en underskattad del av krislådan. De kan användas för avfall, förvaring, skydd mot fukt och i vissa nödlägen som del av tillfällig toalettlösning. Det är inte glamoröst, men det är praktiskt.
Mediciner och första hjälpen
Den som använder läkemedel regelbundet bör tänka igenom vad som händer om det blir svårt att hämta ut nytt. Det kan handla om receptbelagda mediciner, insulin, allergimedicin, astmainhalatorer, smärtlindring eller annat som är viktigt i vardagen.
En enkel första hjälpen-låda bör också finnas hemma.
| Sak | Varför |
|---|---|
| Plåster | Små skador |
| Kompresser | Sår och blödningar |
| Sårtvätt | Rengöring |
| Febertermometer | Barn och sjuka vuxna |
| Smärtlindring | Vanliga besvär |
| Personliga läkemedel | Viktigt vid längre störning |
| Extra glasögon/linser | Om du är beroende av dem |
Här ska man inte improvisera med medicinska råd. Följ vårdens och apotekens rekommendationer för dina egna läkemedel.
Kontanter och betalning
Digitala betalningar är smidiga när allt fungerar. De är sämre som enda plan vid en störning.
Ha gärna en mindre summa kontanter hemma i rimliga valörer. Det handlar inte om att lagra stora belopp, utan om att kunna betala för mat, vatten, transport eller enklare inköp om kortterminaler, appar eller BankID inte fungerar.
Det kan också vara klokt att ha mer än ett bankkort, helst från olika banker om hushållet har möjlighet. Förvara inte allt på samma plats.
Barn, äldre och husdjur
Krislådan ska passa hushållet. Det är lätt att göra en generell lista och missa det som faktiskt är viktigast hemma hos en själv.
För barn kan det behövas:
- blöjor
- våtservetter
- välling eller barnmat
- mediciner
- extra nappflaska
- enkel sysselsättning
- filt eller gosedjur
- pannlampa eller liten lampa som gör mörker mindre skrämmande
För äldre kan det behövas:
- läkemedel
- hjälpmedel
- batterier till hörapparat
- extra glasögon
- tydlig lista med kontakter
- enkel mat som inte kräver mycket tillagning
För husdjur kan det behövas:
- foder
- vatten
- mediciner
- bajspåsar eller kattsand
- transportbur
- filt
- koppel
- kontaktuppgifter till veterinär
Det här är ofta det som avgör om hemberedskapen fungerar i verkligheten.
Var ska krislådan stå?
En krislåda ska vara lätt att hitta. Den får inte ligga längst in i ett förråd bakom julsaker och gamla flyttlådor.
Bra platser är exempelvis:
| Plats | Fördel |
|---|---|
| Hallgarderob | Lätt att nå snabbt |
| Förråd nära bostaden | Bra för större dunkar och filtar |
| Köksskåp | Bra för mat och vatten |
| Tvättstuga | Ofta plats för hygien och dunkar |
| Bil | Kan komplettera, men ska inte vara enda lagret |
Allt behöver inte ligga i samma låda. Vatten kan stå på ett ställe, mat i skafferiet och ficklampor i hallen. Det viktiga är att alla vuxna i hushållet vet var sakerna finns.
Vad behöver man inte köpa?
Det är lätt att göra hemberedskap onödigt dyr. Mycket kan byggas av sådant man redan har hemma.
Du behöver normalt inte börja med avancerad utrustning, dyra överlevnadspaket eller specialprylar. Det viktigaste är vardagliga saker som vatten, mat, batterier, ljus, värme, radio, hygien och mediciner.
Bra hemberedskap är ofta ganska tråkig. Den består av sådant som faktiskt används när något slutar fungera.
Enkel startlista: bygg krislådan i tre steg
Om du vill börja utan att göra allt på en gång kan du tänka i tre steg.
Steg 1: det mest akuta
Börja med:
- vatten för några dygn
- enkel mat som håller länge
- ficklampa
- extra batterier
- powerbank
- mediciner du behöver
- toalettpapper och våtservetter
Steg 2: klara längre störningar
Lägg till:
- mer vatten
- radio
- filtar eller sovsäck
- stormkök om du kan använda det säkert
- kontanter
- soppåsar
- första hjälpen
- papperslista med viktiga nummer
Steg 3: anpassa efter hushållet
Komplettera med:
- barnmat, blöjor eller välling
- husdjursmat
- extra glasögon
- batterier till hjälpmedel
- särskild mat vid allergier
- laddare och kablar till alla i hushållet
Vanliga misstag med krislåda hemma
Det största misstaget är att tänka för dramatiskt. Då blir projektet stort, dyrt och aldrig färdigt.
Andra vanliga misstag:
| Misstag | Bättre lösning |
|---|---|
| Bara köpa prylar | Tänk vatten, mat, värme och vardag först |
| Glömma mediciner | Se över personliga behov |
| Lita på mobilen | Ha radio, powerbank och pappersnummer |
| Ha mat som kräver el | Ha även mat som kan ätas kall |
| Glömma husdjur | Lägg till foder, vatten och mediciner |
| Lägga allt för svårtillgängligt | Förvara så att det faktiskt går att hitta |
Så ofta bör du kontrollera krislådan
Gå igenom krislådan ett par gånger per år. Ett enkelt sätt är att göra det när du ändå byter till sommar- eller vintertid, inför semestern eller när du rensar skafferiet.
Kontrollera:
- bäst före-datum på mat
- vattenförvaring
- batterier
- powerbanks
- mediciner
- om barnens behov har ändrats
- om husdjurets mat eller mediciner har ändrats
- om telefonnummer fortfarande stämmer
En krislåda som aldrig kontrolleras blir lätt en låda med tomma batterier, gammal mat och fel sladdar.
Krislåda hemma är egentligen vardagsberedskap
Det bästa sättet att tänka på en krislåda hemma är inte som en katastroflåda. Tänk på den som vardagsberedskap.
Den ska hjälpa dig när något vanligt slutar fungera: elen, vattnet, värmen, betalningen, mobilen, internet eller möjligheten att ta sig till butiken. Det kan handla om ett större elavbrott, en storm, en vattenläcka, ett oväder, en cyberattack, en lokal störning eller bara flera problem samtidigt.
En bra krislåda gör inte att allt blir normalt. Men den gör att hushållet får mer tid, mer kontroll och färre akuta problem.
Börja med vatten. Lägg till mat, ljus, värme, radio, laddning, hygien, mediciner och betalning. Anpassa sedan efter barn, äldre, sjukdomar, husdjur och bostad.
Det räcker långt.