Ett släktbaserat kriminellt nätverk ska ha haft politiskt inflytande både i en kommunfullmäktigeförsamling och på nationell nivå genom riksdagen. Det framgår av den nya statliga utredningen om parallella samhällsstrukturer. Men de offentliga uppgifterna säger inte vilket nätverk, vilka politiker eller vilka partier som avses.

Uppgifterna finns i SOU 2026:53, Parallella samhällsstrukturer – ett kunskapsunderlag för förbättrad integration och minskat utanförskap, som presenterades den 19 augusti.

I avsnittet om politisk påverkan beskriver utredningen hur organiserade släktbaserade nätverk kan försöka skaffa sig inflytande över det offentliga samhället.

Den mest uppseendeväckande uppgiften gäller ett nätverk som enligt polisunderlag ska ha haft inflytande på två politiska nivåer.

Utredningen skriver att ”ett släktbaserat kriminellt nätverk har haft inflytande i det politiska livet på både lokal nivå, genom kommunfullmäktige, och på nationell nivå, genom riksdagen”.

Det innebär däremot inte att utredningen slår fast att ett kriminellt nätverk har infiltrerat riksdagen eller att en viss riksdagsledamot varit medlem i nätverket.

Personer ur ledande familjer ska ha kandiderat

Utredningen beskriver också hur personer inom några av nätverkets ledande familjer ska ha kandiderat för olika politiska partier.

Syftet ska enligt polisuppgifterna ha varit att göra det politiska inflytandet mer varaktigt.

Vilka personer det handlar om framgår inte. Inte heller anges vilka partier de har kandiderat för eller vilka politiska uppdrag de eventuellt har haft.

Det framgår dessutom inte att personerna själva skulle ha varit misstänkta eller dömda för brott. Formuleringen i utredningen gäller deras tillhörighet till familjer inom ett släktbaserat kriminellt nätverk.

Det är en viktig skillnad eftersom uppgifterna annars lätt kan bli mer långtgående än det offentliga källmaterialet medger.

Polisuppgifterna om riksdagen är från 2022

Riksdagsuppgiften är inte resultatet av en ny polisundersökning sommaren 2026.

SOU:n hänvisar i det aktuella avsnittet till ett underlag från Polismyndigheten från 2022: Samhälls- och systemhotande kriminella nätverk i Sverige.

I utredningens referenslista beskrivs det som en underrättelseorientering och arbetsmaterial från Nationella operativa avdelningen, i en öppen version daterad den 26 oktober 2022.

Det nya 2026 är alltså framför allt att uppgifterna nu återges i en offentlig statlig utredning.

Den offentliga versionen ger däremot inte läsaren möjlighet att följa hela beviskedjan bakom påståendet. Det framgår exempelvis inte vilka observationer, personer eller konkreta politiska beslut som ligger till grund för Polisens bedömning av ”inflytande”.

Därför är det mer korrekt att beskriva uppgifterna som polisens underrättelseuppgifter än som bevis för att riksdagen har infiltrerats.

Den som vill läsa hela underlaget kan hitta SOU 2026:53 hos regeringen.

Mindre parti ska ha fått stöd av flera nätverk

I samma del av utredningen finns ytterligare ett politiskt spår.

Ett mindre och nystartat parti ska enligt de återgivna polisuppgifterna ha finansierats av flera släktbaserade kriminella nätverk. Partiet ska också ha haft medlemmar med kopplingar till sådana nätverk.

Polismyndigheten bedömer enligt utredningen att stödet kan vara en del av förklaringen till att partiet nått framgångar i vissa kommuner.

Bakgrunden är att det i vissa miljöer kan förekomma starka familje- och lojalitetsstrukturer där människor förväntas eller instrueras att rösta på ett visst sätt.

Men inte heller här namnger SOU:n partiet.

Det finns dessutom inget i de aktuella avsnitten som gör det möjligt att slå fast att det mindre partiet är samma politiska kanal som avses i uppgifterna om inflytande genom riksdagen.

De två uppgifterna måste därför behandlas separat.

Polisen känner till omkring 40 nätverk

Den nya utredningen bygger även på betydligt färskare material från Polismyndigheten.

I ett PM från april 2026 uppges Polisen känna till omkring 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige.

Samtidigt betonas att någon heltäckande nationell kartläggning saknas. Siffran ska därför snarare betraktas som en miniminivå än som ett exakt antal.

Utredningen beskriver också hur vissa nätverk arbetar mer långsiktigt än andra för att skaffa sig inflytande över myndigheter och offentliga verksamheter.

Det kan handla om att placera eller stödja personer som kan få tillgång till information, påverka beslut eller på andra sätt gynna nätverkets intressen.

Dessa färskare uppgifter stärker bilden av att infiltration och otillåten påverkan är ett verkligt problem. De innebär däremot inte i sig någon ny bekräftelse av det specifika fallet som gäller riksdagen. Just den uppgiften hänvisas fortfarande till polisunderlaget från 2022.

Stor kunskapslucka om politisk infiltration

SOU 2026:53 konstaterar samtidigt att kunskapen om hur omfattande infiltration och otillåten påverkan faktiskt är fortfarande är begränsad.

Det är också ett skäl till att regeringen under sommaren tillsatte en särskild utredning om infiltration i bland annat politiska partier och offentlig verksamhet.

Frågan blir särskilt känslig när den rör folkvalda organ. Att personer har familjeband till människor i kriminella miljöer är inte i sig bevis för vare sig brottslighet eller politisk infiltration.

Samtidigt är uppgiften att ett organiserat kriminellt nätverk ska ha försökt bygga långsiktigt politiskt inflytande på både kommunal och nationell nivå mycket allvarlig.

Inför valet 2026 innebär den nya SOU:n därför att frågan om hur partier granskar kandidater, medlemskap och otillbörlig påverkan lär få ännu större uppmärksamhet.

Det som går att slå fast i dag är betydligt snävare än flera möjliga rubriktolkningar: en statlig utredning återger polisuppgifter om att ett släktbaserat kriminellt nätverk haft politiskt inflytande genom bland annat riksdagen.

Vilka personer och partier som ligger bakom uppgifterna är fortfarande inte offentligt klarlagt.