Omkring 230 svenska kommuner går nu in i en gemensam kraftsamling för att stärka cybersäkerheten. Satsningen startar i september och kommer efter en rad allvarliga it-incidenter där kommunal verksamhet har slagits ut eller tvingats över till manuella lösningar.

Angreppen mot Dorotea och Vilhelmina tidigare i år visar hur snabbt problemen kan bli konkreta. När kommunerna attackerades den 9 april påverkades flera centrala system samtidigt som personalen försökte hålla verksamheten igång.

Dorotea gick upp i stabsläge. Kommunen kunde senare slå fast att det handlade om ransomware och tvingades prioritera samhällsviktiga verksamheter som hemtjänst och barnomsorg.

I Vilhelmina krypterades delar av kommunens it-miljö. Hemsidan, e-tjänster och telefonväxel påverkades, samtidigt som socialtjänsten förlorade tillgång till vissa system.

Nu ska fler svenska kommuner försöka minska risken för att hamna i samma situation.

230 kommuner deltar i satsningen

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har dragit igång en nationell kraftsamling kring cybersäkerhet. Närmare 230 kommuner har anslutit sig.

Bakgrunden är bland annat stora skillnader i kommunernas möjligheter att skydda sina system.

SKR konstaterar att förmågan att förebygga och hantera cyberincidenter varierar. I mindre organisationer kan kompetensen vara koncentrerad till ett fåtal personer, vilket gör verksamheten mer sårbar.

Det är en särskilt viktig fråga för mindre kommuner.

En liten kommun ska i många fall skydda samma typer av känsliga uppgifter och samhällsviktiga verksamheter som en betydligt större kommun, men med färre anställda och mindre ekonomiska resurser.

Dorotea fick gå tillbaka till papper

Attacken mot Dorotea visar vad det kan innebära i praktiken.

När systemen slogs ut fick delar av kommunens verksamhet använda tillfälliga och manuella lösningar. Bland annat påverkades ekonomiavdelningen och bibliotekets arbete.

Kommunens stadsnät fungerade däremot fortsatt.

Hemtjänst och barnomsorg hörde till verksamheterna som prioriterades när kommunen försökte hålla de viktigaste funktionerna igång.

Senare framkom också att kommunen utsattes för ett utpressningshot. En kriminell aktör hotade att publicera filer om kommunen inte betalade.

Dorotea valde att inte betala.

Kommunen arbetade samtidigt utifrån att personuppgifter kunde ha hamnat i fel händer och varnade invånare för bland annat nätfiske och identitetsbedrägerier.

Vilhelmina fick flera system krypterade

Vilhelmina drabbades samma natt.

Där krypterades delar av kommunens system och flera digitala tjänster slutade fungera. Telefonväxeln påverkades och socialtjänsten förlorade åtkomst till vissa system.

Skolorna förberedde sig också på att bedriva verksamhet utan de ordinarie digitala verktygen.

Även Åsele berördes av incidenterna i området, men i betydligt mindre omfattning.

Det finns däremot inget offentligt besked som visar att Dorotea och Vilhelmina attackerades av samma aktör.

Att angreppen inträffade ungefär samtidigt räcker inte för att slå fast att de var samordnade.

Extern hotbevakning har kopplat ransomwaregruppen INC Ransom till Dorotea, men någon motsvarande offentligt fastställd koppling för Vilhelmina finns inte.

Nya krav på kommunernas cybersäkerhet

Kommunerna har samtidigt fått hårdare krav på sig.

Den nya svenska cybersäkerhetslagen började gälla den 15 januari 2026 och innebär skärpta krav på bland annat riskhantering och säkerhetsarbete.

Sedan den 1 juli gäller dessutom nya regler för hur betydande cyberincidenter ska rapporteras till Nationellt cybersäkerhetscenter.

Det innebär att frågan inte längre bara handlar om vilken teknisk säkerhet en kommun vill prioritera.

Kraven på ett systematiskt cybersäkerhetsarbete har höjts samtidigt som hotbilden fortsätter att utvecklas.

Mindre kommuner kan vara särskilt sårbara

Myndigheten för civilt försvars senaste Cybersäkerhetskoll visar samtidigt att det fortfarande finns tydliga brister inom offentlig förvaltning.

Flera organisationer saknar delar av det systematiska säkerhetsarbete som myndigheten anser behövs.

För små kommuner blir ekvationen särskilt svår.

De ska skydda personuppgifter, socialtjänst, skolor, ekonomisystem, omsorg och annan samhällsviktig verksamhet, samtidigt som de ofta har betydligt mindre it-organisationer än storstäder och större myndigheter.

Det är därför de cirka 230 kommunernas gemensamma satsning blir viktig.

Angreppen i Dorotea och Vilhelmina visade att en cyberattack inte bara är ett problem för kommunens it-avdelning. När systemen försvinner kan konsekvenserna snabbt hamna hos hemtjänsten, skolan, socialtjänsten och kommuninvånarna.

Det är den typen av situation som kommunerna nu försöker stå bättre rustade inför.