HemNyheterUSA bevakar kinesiska forskningsfartyg vid Alaska – oro för havsbotten

USA bevakar kinesiska forskningsfartyg vid Alaska – oro för havsbotten

Publicerad

USA följer en växande kinesisk forskningsnärvaro i Arktis efter att fyra kinesiska fartyg rört sig i området utanför Alaska, genom Berings sund och ända upp mot Nordpolen under 2026. Fartygen har hållit sig på internationellt vatten, men den amerikanska kustbevakningen oroas för att forskning om havsbotten och havsmiljön kan ge Kina både ekonomiska och militära fördelar.

Det handlar inte om att kinesiska fartyg förbjudits att färdas genom området. Tvärtom har utländska fartyg långtgående rättigheter att navigera där.

Det som får amerikanska myndigheter att reagera är i stället vad som kan mätas, kartläggas och samlas in under färden.

Konteramiral Bob Little, chef för den amerikanska kustbevakningens arktiska distrikt, uppger att fyra kinesiska forskningsfartyg hittills under 2026 har bedrivit verksamhet i USA:s arktiska närområde. Under hela 2025 noterades fem.

De kinesiska fartygen har synts utanför Alaska och Aleuterna, passerat genom Berings sund och fortsatt långt upp i Arktis.

Enligt Little hade Kina inte heller lämnat det diplomatiska förhandsbesked som normalt föregår sådan verksamhet.

USA följer kinesiska fartyg i Berings hav

Två av de fartyg som USA uttryckligen har identifierat är de kinesiska forsknings- och isbrytarfartygen Xue Long och Xue Long 2.

Under juli följdes de av den amerikanska kustbevakningen när de rörde sig norrut genom Berings hav. USA satte bland annat in kustbevakningsfartyget Munro inom operationen Frontier Sentinel.

Fartygen passerade genom den amerikanska exklusiva ekonomiska zonen och över områden där USA gör anspråk på rättigheter till naturresurser i havsbotten.

Det betyder inte att passagen i sig var olaglig.

USA:s exklusiva ekonomiska zon är inte samma sak som amerikanskt territorialvatten. Andra staters fartyg får navigera genom området, men USA har särskilda rättigheter när det gäller bland annat naturresurser och marin forskning.

Den amerikanska kustbevakningen beskriver reglerna och sin övervakning av de kinesiska fartygen i ett officiellt besked om verksamheten i Berings hav.

Fyra fartyg ingår i Kinas stora Arktisexpedition

Samtidigt pågår Kinas 16:e vetenskapliga expedition i Arktis.

Den officiellt presenterade flottan omfattar Xuelong, Xuelong 2 och Jidi samt forskningsfartyget Tansuo 3.

Kina beskriver expeditionen som vetenskaplig. Bland forskningsområdena finns havsis, hydrologi, biologi, ekologi, atmosfär och klimatförändringar.

Forskarna studerar dessutom geologiska strukturer under havet, däribland Gakkelryggen i Norra ishavet och hur havsskorpan har utvecklats.

Även utländska forskare deltar i delar av expeditionen, däribland forskare från Ryssland och Tyskland.

USA har inte offentligt slagit fast att samtliga fyra fartyg i den kinesiska expeditionen är samma fyra fartyg som kustbevakningen hänvisar till i sin sammanställning. Det säkra är att Xue Long och Xue Long 2 har observerats av amerikanerna i Berings hav.

Därför är USA intresserat av havsbotten

Den amerikanska oron har två tydliga delar.

Den ena gäller naturresurser.

Havsbottnen norr om Alaska kan innehålla värdefulla mineraler och andra råvaror. Geologiska och seismiska undersökningar kan därför ge information om var framtida fyndigheter kan finnas.

USA har självt gjort omfattande mätningar i regionen för att kartlägga sin utvidgade kontinentalsockel.

Den andra delen är militär.

Data från civila forskningsfartyg kan i vissa fall få stor betydelse för ubåtar och undervattenssystem.

Det handlar inte bara om en karta över hur bottnen ser ut.

Mätningar av djup, temperatur, salthalt och havsströmmar kan ge en mycket detaljerad bild av undervattensmiljön.

Samma data kan hjälpa både forskare och ubåtar

Hur ljud färdas genom havet påverkas bland annat av temperatur och salthalt.

Det gör oceanografiska data viktiga för sonar.

För en militär kan bättre kunskap om undervattensmiljön användas för att förstå var ubåtar lättare kan upptäckas – eller undvika att bli upptäckta.

Detaljerade kartor över havsbottnen kan också underlätta navigering och ge bättre förståelse för möjliga färdvägar och platser där undervattenssensorer kan placeras.

Det betyder inte att den pågående kinesiska expeditionen därmed är en militär operation.

Det finns inga offentliga belägg för att de aktuella fartygen har ett hemligt militärt uppdrag.

Problemet ur amerikanskt perspektiv är i stället forskningens dubbla användningsområde. Samma mätning kan vara fullt legitim klimat- eller havsforskning samtidigt som resultaten senare kan användas av en försvarsmakt.

Den skillnaden är central.

USA varnar för den möjliga militära nyttan av informationen. Det är något annat än att USA har bevisat att Kina bedriver spionage med de aktuella fartygen.

Kina säger att expeditionen är vetenskaplig

Kinas officiella linje är att verksamheten ska öka kunskapen om ett Arktis som förändras snabbt.

Kinesiska myndigheter lyfter bland annat fram klimatförändringar, havsis och marina ekosystem som centrala forskningsområden.

Peking har länge beskrivit sig självt som en ”near-Arctic state”, trots att Kina inte har något territorium i Arktis.

Kina hävdar samtidigt rätten för icke-arktiska stater att bedriva forskning och navigera på öppet hav.

Den kinesiska Arktispolitiken handlar dock om betydligt mer än ren klimatforskning.

Kina vill utveckla nya handelsvägar genom ett varmare och mer tillgängligt Arktis och har talat om en ”Polar Silk Road”. Landet är även intresserat av energi, mineraler och förbättrade kunskaper om arktisk sjöfart.

Den strategiska betydelsen av regionen ökar därför även om varje enskild forskningsexpedition har ett civilt syfte.

Vad får Kina egentligen göra?

Att ett kinesiskt fartyg befinner sig i USA:s exklusiva ekonomiska zon innebär inte automatiskt att det gör något otillåtet.

Navigationsfriheten är omfattande.

Situationen förändras däremot om ett fartyg börjar bedriva marin vetenskaplig forskning på en annan stats kontinentalsockel eller inom dess exklusiva ekonomiska zon.

Enligt internationell havsrätt har kuststaten då särskilda rättigheter, och marin forskning kan kräva samtycke.

USA:s kustbevakning säger att forskning inom den amerikanska ekonomiska zonen eller på USA:s utvidgade kontinentalsockel kräver förhandsgodkännande.

Det är därför amerikanska myndigheter lägger stor vikt vid skillnaden mellan att ett kinesiskt fartyg bara passerar ett område och att det faktiskt genomför mätningar där.

Bob Little har samtidigt sagt att de kinesiska fartygen inte hade lämnat det diplomatiska förhandsbesked som normalt ges inför verksamheten.

När USA frågat vad fartygen gör har svaren enligt honom varit att de befinner sig på internationellt vatten eller genomför vetenskaplig forskning.

Kina och Ryssland ökar aktiviteten i Arktis

Den kinesiska närvaron ses också mot bakgrund av ett betydligt större säkerhetspolitiskt skifte.

Ryssland har länge haft en omfattande militär och civil närvaro i Arktis. Kina har samtidigt ökat både sin forskning och sitt samarbete med Moskva i regionen.

Det gäller energi och handel, men även kustbevakning och militär verksamhet.

Under 2024 upptäckte den amerikanska kustbevakningen exempelvis två kinesiska kustbevakningsfartyg tillsammans med två ryska gränsbevakningsfartyg i Berings hav.

USA beskrev då observationen som den nordligaste position där kinesiska kustbevakningsfartyg dittills hade setts.

Den större utvecklingen har gjort Arktis till en allt tydligare arena för stormaktskonkurrens.

Ryssland har samtidigt kritiserat Natos ökade närvaro i området. Hurbra har tidigare gått igenom den ryska synen på utvecklingen i artikeln Lavrov: Nato i Arktis är ett direkt hot mot Ryssland.

Kina och Ryssland samarbetar dock inte bara militärt eller säkerhetspolitiskt. Ryska forskare deltar även i Kinas pågående vetenskapliga Arktisexpedition.

Det samarbetet ska inte blandas ihop med militär verksamhet.

Arktis blir allt viktigare

Utvecklingen drivs till stor del av att Arktis förändras.

Minskande havsis gör nya områden mer tillgängliga för forskning, sjöfart och exploatering. Samtidigt växer intresset för regionens råvaror och möjliga transportleder.

Det gör också information mer värdefull.

Den som har detaljerad kunskap om havsbotten, djupförhållanden, strömmar och temperaturer får inte bara bättre vetenskapliga modeller.

Samma kunskap kan ge fördelar vid framtida resursutvinning, undervattensövervakning och militära operationer.

Därför kan ett forskningsfartyg utan synliga vapen ändå bli föremål för intensiv militär och politisk uppmärksamhet.

USA:s ökade bevakning av de kinesiska fartygen visar hur snabbt den förändringen går.

För bara några år sedan handlade många diskussioner om Arktis främst om klimat, forskning och nya handelsvägar. Nu finns även ubåtar, mineraler, kinesisk-rysk samverkan och kontroll över havsbottnen allt oftare med i samma säkerhetspolitiska kalkyl.

Senaste artiklar

Köldmedium i värmepump 2027 – behöver du välja R290?

Ska du köpa en ny värmepump är det värt att kontrollera vilket köldmedium den...

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...

Är svenskar bäst i världen på engelska? Så fungerar den nya rankningen

Sverige är bäst i världen på engelska enligt EF English Proficiency Index 2026. I...

liknande artiklar

Köldmedium i värmepump 2027 – behöver du välja R290?

Ska du köpa en ny värmepump är det värt att kontrollera vilket köldmedium den...

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...