Kennedy Center Honors lämnar för första gången sedan starten 1978 Kennedy Centers operahus. Årets gala hålls i stället i Capital One Arena den 7 december. Flytten sker samtidigt som den anrika kulturinstitutionen är stängd för renovering och en betydligt större strid pågår om byggnadens namn, framtid och en möjlig rivning. Något beslut om att riva Kennedy Center är däremot inte fattat.

Kennedy Center Honors flyttas till Capital One Arena

2026 års Kennedy Center Honors blir historisk redan genom platsen.

Sedan den första galan 1978 har utmärkelserna delats ut i Opera House i Kennedy Center i Washington. Den 7 december bryts den traditionen när ceremonin i stället arrangeras i Capital One Arena.

Skillnaden mellan lokalerna är stor. Opera House rymmer som mest omkring 2 359 personer, medan Capital One Arena är en sport- och evenemangsarena med kapacitet för omkring 20 000 besökare beroende på arrangemangets utformning.

Det betyder inte att 20 000 personer kommer att kunna gå på Kennedy Center Honors. Någon sådan publikplan har inte presenterats. Men flytten förändrar ändå förutsättningarna rejält: en gala som i närmare ett halvt sekel varit starkt förknippad med en klassisk operasal flyttar till en betydligt större arena mitt i centrala Washington.

Årets pristagare har ännu inte presenterats.

Därför är Kennedy Center stängt

Flytten ska framför allt ses mot bakgrund av vad som händer med själva Kennedy Center.

Styrelsen beslutade i september att huvudbyggnaden skulle stängas medan omfattande reparations- och restaureringsarbeten genomförs. Stora arrangemang har därför fått söka andra lokaler.

Det finns redan ett omfattande federalt anslag för arbetet. Kongressen har avsatt närmare 257 miljoner dollar för bland annat kapitalreparationer, restaurering, eftersatt underhåll och säkerhetsåtgärder.

Det är en viktig skillnad i den pågående debatten: pengarna som kongressen har anslagit är avsedda för att reparera och restaurera Kennedy Center. De är inte ett beslut om att riva byggnaden.

Kennedy Center Honors blir därmed ett av de tydligaste exemplen på hur den pågående stängningen påverkar institutionens verksamhet.

Ska Kennedy Center rivas?

Nej, någon rivning är inte beslutad.

Frågan har ändå blivit central efter uttalanden från president Donald Trump om Kennedy Centers framtid. Trump har öppnat för att byggnaden i slutänden skulle kunna rivas om andra planer inte fungerar.

Det är någonting annat än ett formellt rivningsbeslut.

Skillnaden har blivit så viktig att både domstolar och kongressledamöter har agerat.

En federal domare har beslutat att Kennedy Center måste lämna minst 30 dagars förvarning innan större fysiska förändringar genomförs, uttryckligen även om en rivning skulle bli aktuell. Det gör det betydligt svårare att genomföra en snabb och oannonserad förändring av byggnaden medan rättsprocessen fortsätter.

Parallellt har ledamöter från båda de stora amerikanska partierna försökt stärka kongressens kontroll över frågan.

Förslag i kongressen ska stoppa en rivning utan godkännande

Ett lagförslag med namnet Protecting Presidential Memorials Act har lagts fram av bland andra den demokratiske senatorn Jeff Merkley, den republikanska senatorn Lisa Murkowski och demokraten Chellie Pingree i representanthuset.

Tanken är att ett federalt minnesmärke över en amerikansk president som har skapats genom kongressbeslut inte ska kunna rivas helt eller delvis utan att kongressen först godkänner det.

Ett försök att få förslaget antaget snabbt i senaten blockerades. Förslaget är därför inte lag och innebär ännu inget absolut förbud mot att riva Kennedy Center.

Den officiella presentationen av lagförslaget visar samtidigt hur långt frågan har flyttats från att handla om en vanlig byggnadsrenovering. Kennedy Centers framtid har blivit en fråga om vem som faktiskt har rätt att fatta beslut om ett nationellt presidentminnesmärke.

Trump har fått frågan om han kan lova att inte låta riva Kennedy Center utan kongressens godkännande, men har inte lämnat ett sådant löfte och har hänvisat till den pågående rättsliga processen.

Namnstriden kom före rivningsstriden

Konflikten började inte med frågan om byggnaden ska rivas.

Kennedy Center har fått sitt namn efter president John F. Kennedy och fungerar både som kulturinstitution och nationellt minnesmärke. Under Trumps andra mandatperiod förändrades styrelsen, Trump blev själv dess ordförande och hans namn lades till i anslutning till Kennedy Center.

Det ledde till en rättslig strid.

En federal domare kom i maj fram till att styrelsen inte själv hade befogenhet att genomföra namnändringen på det sätt som skett. Trumps namn togs därefter bort från byggnaden.

Domstolen stoppade samtidigt den då planerade formen för en fullständig tvåårig stängning, men tillät nödvändiga reparationsarbeten.

Senare återkom styrelsen med ett nytt upplägg för renovering och stängning.

Det är därför flera olika frågor lätt blandas samman när Kennedy Center diskuteras: vem som kontrollerar styrelsen, vad byggnaden ska heta, hur renoveringen ska genomföras och om den i framtiden över huvud taget ska stå kvar.

Vad är egentligen beslutat?

Det går att skilja på fem saker.

Kennedy Center Honors flyttas. Det är bekräftat. Galan hålls i Capital One Arena den 7 december.

Kennedy Centers huvudbyggnad är stängd för arbeten. Det är också beslutat.

Kongressen har finansierat reparationer och restaurering. Närmare 257 miljoner dollar är avsatta för arbetet.

En rivning har diskuterats. Trump har öppnat för möjligheten, men inget rivningsbeslut är fattat.

Kongressen har inte heller beslutat om ett permanent rivningsförbud. Ett sådant lagförslag finns, men det har ännu inte blivit lag.

Det betyder att formuleringen att Kennedy Center ”ska rivas” går längre än vad som faktiskt är känt.

En kulturinstitution mitt i en större symbolstrid

Kennedy Center öppnade 1971 och har en särskild ställning i USA. Det är inte enbart en scen för opera, teater, musik och andra kulturformer utan också ett federalt minnesmärke över John F. Kennedy.

Därför får förändringar av byggnaden en annan politisk betydelse än motsvarande beslut om en vanlig arena eller teater.

Striden passar också in i en bredare diskussion om hur nationella symboler, institutioner och jubileer används och förändras under Trumps andra mandatperiod. Hurbra har tidigare beskrivit den dimensionen inför USA:s 250-årsfirande och den politiska kampen kring jubileet.

I Kennedy Centers fall är gränsen mellan kulturpolitik och konkret fastighetsfråga ovanligt tydlig. En del av konflikten handlar bokstavligen om underhåll, byggnadsarbete och kostnader. En annan handlar om presidentmakt, kongressens befogenheter och vilket namn och vilken identitet ett nationellt minnesmärke ska ha.

Historisk gala medan framtiden fortfarande är öppen

Den 7 december kommer Kennedy Center Honors alltså att genomföras utan att själva Kennedy Center står värd för galan.

Det blir första gången sedan 1978 som ceremonin lämnar Opera House och samtidigt en tydlig symbol för institutionens ovanliga situation.

Det säkra är att byggnaden är stängd för omfattande arbeten, att hundratals miljoner dollar har avsatts för reparation och restaurering och att årets Honors därför flyttas.

Det osäkra är betydligt större: exakt hur Kennedy Center ska se ut när arbetena är färdiga, vilka förändringar administrationen försöker genomföra och om frågan om rivning någonsin går från politiskt uttalande till ett faktiskt förslag.

Just nu är Kennedy Center därför inte på väg att rivas genom något beslutat projekt. Men möjligheten har blivit tillräckligt konkret i den politiska debatten för att både en federal domare och ledamöter i kongressen har börjat bygga spärrar mot att det skulle kunna ske utan ytterligare prövning.