Karensavdraget har blivit en tydlig konfliktfråga inför valet 2026. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill avskaffa det helt, medan Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill behålla det. Sverigedemokraterna vill i stället ta bort karensen för vissa yrkesgrupper och Centerpartiet har öppnat för förhandlingar om ett slopande under vissa villkor.

Här går vi igenom hur karensavdraget fungerar i dag och vad de åtta riksdagspartierna faktiskt vill göra.

Så fungerar karensavdraget 2026

Den som är anställd och blir sjuk får normalt sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Sjuklönen motsvarar normalt 80 procent av lönen.

Från sjuklönen görs ett karensavdrag. Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde i genomsnitt skulle få under en normal arbetsvecka.

För den som arbetar lika långa pass fem dagar i veckan blir effekten ungefär att man går miste om en dags sjuklön. För personer med exempelvis långa, oregelbundna eller varierande arbetspass kan resultatet bli annorlunda.

Karensavdraget infördes 2019 och ersatte den tidigare karensdagen. Syftet var bland annat att skapa ett mer rättvist system för personer som arbetar olika långa pass.

Blir du sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det normalt som samma sjukperiod och något nytt fullt karensavdrag ska då inte göras.

Det finns också högriskskydd. Den som har fler än tio sjukperioder under en tolvmånadersperiod slipper normalt karensavdrag från och med den elfte sjukperioden. Särskilt högriskskydd kan dessutom gälla för personer som på grund av sjukdom väntas vara sjuka ofta eller under längre perioder.

Så vill partierna göra med karensavdraget

Parti	Linje inför valet 2026
Socialdemokraterna	Vill avskaffa karensavdraget
Moderaterna	Vill behålla karensavdraget
Sverigedemokraterna	Vill ta bort det för vissa yrkesgrupper
Centerpartiet	Öppnar för slopande om företagens kostnader inte ökar
Vänsterpartiet	Vill avskaffa karensavdraget
Kristdemokraterna	Vill behålla karensavdraget
Liberalerna	Vill behålla karensavdraget
Miljöpartiet	Vill avskaffa karensavdraget

Det finns alltså tre ganska tydliga läger. S, V och MP vill ta bort karensen generellt. M, KD och L vill behålla den. SD och C ligger mellan dessa positioner, men på två helt olika sätt.

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget

Socialdemokraterna går till val på att avskaffa karensavdraget.

Partiets argument är framför allt att dagens system slår hårdast mot personer som måste vara fysiskt på sin arbetsplats och som inte kan arbeta hemifrån när de är sjuka. Det gäller exempelvis många inom vård, omsorg, skola, handel och andra kontaktyrken.

S vill samtidigt begränsa kostnaderna för mindre företag. Partiet har därför föreslagit ett högkostnadsskydd för små och medelstora arbetsgivare i samband med ett slopat karensavdrag.

Socialdemokraterna ville genom sitt budgetalternativ att reformen skulle börja gälla den 1 juli 2026. Det förslaget blev inte verklighet och karensavdraget finns fortfarande kvar.

Inför valet är frågan därför fortfarande ett politiskt löfte och inte en genomförd förändring.

Moderaterna vill behålla karensavdraget

Moderaterna säger nej till att avskaffa karensavdraget.

En central invändning från partiets sida är kostnaden. Ett borttaget karensavdrag innebär att någon annan måste finansiera den sjuklön som arbetstagaren i dag själv förlorar genom karensen.

Moderaterna har också pekat på risken för högre korttidssjukfrånvaro om den ekonomiska självrisken vid sjukdom försvinner helt.

Skillnaden mot Socialdemokraterna är därmed tydlig inför valet: M vill behålla dagens grundprincip medan S vill ta bort den.

Sverigedemokraterna vill slopa karensen för vissa yrken

Sverigedemokraterna säger nej till att avskaffa karensavdraget för alla.

Partiet vill i stället göra undantag för särskilt utsatta yrkesgrupper där personal både möter många människor och kan utsätta andra för smitta genom att gå till jobbet sjuk.

Bland de områden som SD pekat ut finns vård, äldreomsorg och förskola.

Tanken är alltså att en person som arbetar i ett särskilt smittkänsligt yrke skulle kunna slippa karensen medan den fortfarande finns kvar för andra arbetstagare.

Det finns samtidigt praktiska problem med en sådan modell. En statlig utredning har tidigare granskat möjligheten att differentiera karensen efter yrke. Något uppenbart juridiskt hinder konstaterades inte, men utredningen såg stora svårigheter med att dra rättvisa gränser mellan olika yrken och arbetsuppgifter.

Frågan blir exempelvis varför en viss undersköterska ska slippa karensen medan någon med ett annat kontaktyrke inte gör det.

Centerpartiet öppnar för förhandling

Centerpartiet har fått en särskilt intressant position i frågan inför valet.

Partiet har tidigare betonat att karensfrågan i första hand bör hanteras mellan arbetsmarknadens parter. Men i augusti 2026 öppnade C för att förhandla om ett slopat karensavdrag.

Villkoret är viktigt: ett avskaffande får enligt Centerpartiet inte innebära ökade kostnader för företagen.

Det betyder att C inte har anslutit sig till Socialdemokraternas linje om ett ovillkorligt avskaffande. Däremot är partiets position inte längre ett enkelt nej.

Hur kostnaden ska fördelas kan därför bli avgörande om frågan hamnar på förhandlingsbordet efter valet.

Vänsterpartiet vill ta bort karensen

Vänsterpartiet vill avskaffa karensavdraget helt.

Partiet har länge drivit frågan och argumenterar för att ingen ska behöva förlora en stor del av inkomsten för att stanna hemma när man är sjuk.

Precis som Socialdemokraterna lyfter V särskilt fram personer i yrken där hemarbete inte är möjligt.

För Vänsterpartiet är ett slopat karensavdrag också en del av en bredare linje om en starkare sjukförsäkring och större ekonomisk trygghet för personer som blir sjuka.

Kristdemokraterna vill behålla karensavdraget

Kristdemokraterna vill inte avskaffa karensavdraget.

Frågan har tidigare varit något mer öppen inom partiet. Ebba Busch har bland annat signalerat en vilja att diskutera systemet.

Inför valet 2026 har beskedet dock blivit tydligare. Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson har sagt att partiet inte ska slopa karensavdraget.

KD hamnar därmed på samma sida som Moderaterna i den centrala frågan om karensen ska finnas kvar.

Liberalerna säger nej till slopad karens

Liberalerna vill behålla karensavdraget.

Partiets sjukförsäkringspolitik bygger på att det även fortsättningsvis ska finnas en ekonomisk självrisk vid sjukfrånvaro.

Liberalerna har dessutom föreslagit ytterligare en karensdag längre in i sjukperioden, en så kallad femtonde karensdag.

Partiets linje går därmed tydligt i motsatt riktning mot S, V och MP:s krav på att helt avskaffa karensen.

Miljöpartiet vill avskaffa karensavdraget

Miljöpartiet vill ta bort karensavdraget och har med förslaget i sin politik inför valet 2026.

MP står därmed tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på den sida som vill avskaffa karensen för samtliga arbetstagare, snarare än att göra undantag för särskilda yrkesgrupper.

Om S, V och MP får möjlighet att förhandla om regeringspolitiken efter valet finns det därför en tydlig gemensam grund i just karensfrågan.

Vad kostar det att slopa karensavdraget?

Kostnaden är en av de stora stridsfrågorna.

Det finns samtidigt ingen enda siffra som enkelt kan beskrivas som priset för att slopa karensen.

En statlig utredning har beräknat att arbetsgivarnas direkta sjuklönekostnader skulle kunna öka med omkring 14 miljarder kronor om karensavdraget tas bort utan någon annan kompensation.

Om ett slopande dessutom leder till fler korta sjukfall kan kostnaden bli betydligt högre. I olika scenarier har kostnadsökningen uppskattats till omkring 18–24 miljarder kronor.

Socialdemokraterna har samtidigt hänvisat till beräkningar där kostnaden för själva reformen ligger betydligt lägre, omkring 5–6 miljarder kronor.

Skillnaden beror bland annat på vad som räknas in. Det är en sak att beräkna värdet av den sjuklön som försvinner genom karensavdraget i dag och en annan att också anta att människors beteende förändras när karensen tas bort.

Det politiska bråket handlar dessutom om vem som ska betala.

S vill bland annat skydda mindre arbetsgivare från stora kostnadsökningar. Centerpartiet har gjort just företagens kostnader till ett uttryckligt villkor för att kunna diskutera ett avskaffande.

Varför finns karensavdraget?

Grundtanken är att sjukförsäkringen ska innehålla en viss självrisk.

Argumentet från dem som vill behålla karensen är att ett system där staten eller arbetsgivaren ersätter hela inkomstbortfallet redan från början kan bidra till fler korta sjukperioder och högre kostnader.

Motargumentet är att karensavdraget kan göra att människor går till jobbet trots att de är sjuka eftersom de inte har råd att förlora inkomsten.

Den konflikten blir särskilt tydlig för personer med låga eller normala inkomster och yrken där hemarbete inte är möjligt.

En person med möjlighet att arbeta hemifrån kan i vissa situationer fortsätta arbeta med en lättare förkylning utan att förlora lön. En undersköterska, förskollärare eller butiksanställd har normalt inte samma möjlighet.

Det är en av anledningarna till att både vänstersidan och Sverigedemokraterna lyfter fram kontaktyrken, även om deras lösningar ser olika ut.

Vad är skillnaden mellan karensdag och karensavdrag?

Karensdag och karensavdrag används ibland som om de vore samma sak, men systemen fungerar olika.

Den gamla karensdagen innebar i princip att den första sjukdagen inte gav någon sjuklön.

Sedan 2019 används i stället karensavdrag för de flesta anställda. Avdragets storlek baseras på den genomsnittliga sjuklönen under en arbetsvecka.

För den som har ett vanligt femdagarsschema blir effekten ofta ungefär som den tidigare karensdagen. Skillnaden blir större för personer med exempelvis långa eller oregelbundna arbetspass.

Egenföretagare kan omfattas av andra regler och ha karensdagar i stället för samma karensavdrag som anställda.

Vilka partier vill ta bort karensavdraget?

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill avskaffa karensavdraget generellt.

Sverigedemokraterna vill ta bort det för vissa utpekade yrkesgrupper, men behålla det för andra.

Centerpartiet har öppnat för att förhandla om ett avskaffande under förutsättning att företagens kostnader inte ökar.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill behålla karensavdraget.

Det innebär att frågan kan bli en konkret förhandlingsfråga efter valet 2026. Framför allt kan Centerpartiets slutliga position och frågan om vem som ska bära kostnaden få stor betydelse för om dagens karensavdrag överlever nästa mandatperiod.