Kanada vill drastiskt korta tiden för stora gruv-, energi- och infrastrukturprojekt. Med ett nytt lagförslag ska federala tillståndsprocesser som i dag kan ta flera år i stället samordnas och i normalfallet klaras av på högst ett år. Bakom reformen finns en hårdnande internationell kamp om råvaror och investeringar, men också ett växande ekonomiskt tryck från USA:s tullar.

Den kanadensiska regeringen presenterade den 21 september lagförslaget Bill C-39, Building Canada Strong Act. Målet sammanfattas som ”one project, one decision, in one year”.

Tanken är att flera federala myndigheter inte längre ska granska stora projekt efter varandra. I stället ska miljöbedömningar, tillstånd och andra federala processer i större utsträckning löpa parallellt.

För regeringen handlar reformen om mer än administration. Kanada försöker få fler stora investeringar att faktiskt nå byggstart i en tid när länder konkurrerar om gruvor, energiproduktion och den infrastruktur som krävs för att säkra tillgången till strategiskt viktiga råvaror.

Ett år gäller den federala prövningen

Rubriken om att kapa projekttider från tio år till ett behöver en viktig förklaring.

Stora kanadensiska energi- och råvaruprojekt har i vissa fall tagit ett decennium eller mer från den första projektidén till färdig anläggning. Det betyder däremot inte att själva federala myndighetsprövningen normalt pågår i tio år.

Den kanadensiska regeringen beskriver i stället hur det har kunnat ta mer än fem år från att ett projekt lämnas in till ett federalt beslut.

Den tiden ska nu kunna pressas till högst ett år.

Ettårsfristen börjar dessutom först när projektägaren har lämnat en komplett ansökan med de studier och andra underlag som myndigheterna kräver. Förberedelser, projektering, provinsiella tillstånd och själva byggandet ligger alltså utanför den tidsgränsen.

Det är därför främst den federala delen av processen som regeringen försöker göra snabbare och mer förutsägbar.

Myndigheterna ska arbeta samtidigt

En viktig förändring är att prövningar som tidigare kunnat följa på varandra ska genomföras parallellt.

Impact Assessment Agency ska få en central samordnande roll för många projekt. För exempelvis pipelines, kraftledningar och vissa havsbaserade energiprojekt får Canada Energy Regulator en större roll, medan Canadian Nuclear Safety Commission ansvarar för bland annat kärnkrafts- och uranprojekt.

Efter prövningen är tanken att projekt ska kunna få ett mer samlat federalt beslut med tillstånd, villkor och skyddsåtgärder.

Regeringen vill även införa så kallade Regions of National Interest. Där kan större regionala konsekvensbedömningar göras i förväg för att förenkla prövningen av framtida projekt inom området.

Vissa förberedande arbeten ska också kunna genomföras innan hela den federala processen är avslutad.

Kanadas regering beskriver här hur den nya modellen för stora projekt är tänkt att fungera.

USA:s tullar ökar pressen

Tidpunkten är viktig.

Kanadas handelsrelation med USA har försämrats och nya amerikanska tullar har ökat trycket på landets ekonomi. USA har bland annat infört tullar på kanadensiska varor efter att handelssamtal mellan länderna brutit samman.

Det gör frågan om investeringar mer akut.

I stället för att enbart svara med egna handelspolitiska åtgärder försöker regeringen samtidigt göra Kanada mer attraktivt för företag som väljer var nya fabriker, gruvor och energiprojekt ska byggas.

Det är samma större konflikt som ligger bakom de amerikanska tullarna mot Kanada och diskussionen om hur landet ska minska sitt beroende av USA.

Bank of Canada har samtidigt varnat för att de nya amerikanska tullarna kan pressa den kanadensiska tillväxten. Osäkerhet kring handeln riskerar också att få företag att skjuta upp investeringar och nyanställningar.

Kortare och mer förutsägbara tillståndstider blir därmed ett ekonomiskt verktyg.

Kanada vill locka enorma investeringar

Regeringens ambition är omfattande.

Kanada vill locka omkring 1 000 miljarder kanadensiska dollar i investeringar under fem år. Gruvor, energi, teknik, transporter och annan infrastruktur hör till de områden som pekas ut.

Samtidigt har landet sänkt den effektiva beskattningen av nya företagsinvesteringar genom en ny investeringsmodell.

Skattelättnaderna och de snabbare prövningarna fungerar därför tillsammans. Företag ska både få bättre ekonomiska villkor och snabbare besked om stora projekt.

Det är särskilt viktigt för investeringar där enorma summor måste bindas långt innan den första inkomsten kommer.

En gruva kan kräva åratal av geologiska undersökningar, finansiering, tillstånd och byggnation. Ju längre osäkerheten kvarstår, desto större blir risken för investeraren.

Kritiska mineraler står i centrum

Kanada sitter samtidigt på stora tillgångar av råvaror som blivit strategiskt allt viktigare.

Landet har närmare 140 planerade eller föreslagna gruvprojekt för perioden 2024–2034, med ett sammanlagt uppskattat investeringsvärde på över 117 miljarder kanadensiska dollar.

Ungefär hälften av projekten gäller kritiska mineraler.

Det kan exempelvis handla om koppar, nickel, grafit, litium och uran, råvaror som används inom bland annat elnät, batterier, kärnkraft, försvarsindustri och avancerad teknik.

Kanada konkurrerar därför inte bara med andra traditionella gruvländer. Även USA och EU försöker säkra mer av råvaruproduktionen på hemmaplan eller hos politiskt stabila handelspartner.

EU och USA konkurrerar redan om investeringar och försörjning av kritiska mineraler.

För Kanada blir möjligheten att lova kortare projekttider ytterligare ett sätt att konkurrera om kapitalet.

Även EU försöker korta tillståndstiderna

Kanada är inte ensamt om problemet.

EU:s Critical Raw Materials Act innehåller också tidsgränser för strategiska råvaruprojekt. Strategiska gruvprojekt ska normalt kunna få sina tillstånd inom 27 månader, medan gränsen för vissa projekt inom förädling och återvinning är 15 månader.

Systemen är inte direkt jämförbara. Den kanadensiska ettårsgränsen avser framför allt den federala processen efter att en komplett ansökan lämnats in.

Men utvecklingen pekar åt samma håll.

Tillståndstid har blivit en del av den internationella konkurrensen om investeringar.

En rik mineralfyndighet räcker inte alltid om processen från upptäckt till produktion är lång, dyr och svår att förutse.

Miljöprövningen ska finnas kvar

Regeringen säger att reformen inte innebär att miljöbedömningar tas bort.

Även konsultationer med Kanadas ursprungsbefolkningar ska fortsätta enligt de konstitutionella kraven. En särskild samordningsfunktion ska samtidigt minska risken för att samma konsultationer behöver genomföras flera gånger av olika federala myndigheter.

Förslaget har ändå mött kritik från miljöorganisationer, som anser att snabbare processer och större möjligheter att prioritera projekt kan försvaga miljöskyddet.

Näringslivsorganisationer har i stället framhållit kortare tidsfrister och tydligare myndighetsansvar som viktiga för att Kanada ska kunna locka investeringar.

Det blir en central avvägning när lagen behandlas: hur långt regeringen kan korta handläggningen utan att samtidigt minska omfattningen eller kvaliteten på prövningarna.

För Kanada handlar frågan samtidigt om ekonomisk konkurrenskraft.

När USA:s tullar gör den traditionella handelsrelationen mer osäker försöker landet snabbare få fram nya gruvor, energiprojekt och transportleder. Regeringens ettårsmål är därför inte bara en reform av myndigheterna.

Det är en del av Kanadas försök att vinna nästa omgång av den globala råvaru- och investeringskapplöpningen.