Ja, en riksdagsledamot kan behålla sin plats även om partiet inte längre vill ha personen kvar. Ett parti kan stänga av eller utesluta en medlem, men det kan inte tvinga ledamoten att lämna riksdagen. Frågan har blivit aktuell sedan Sverigedemokraternas Rasmus Giertz ändrat sitt tidigare besked om att avgå.
Riksdagsmandatet är personligt. Det innebär att en ledamot som lämnar sitt parti kan fortsätta arbeta och rösta i riksdagen som partilös. Däremot kan personen förlora uppdrag i utskott och andra parlamentariska organ.
För att förstå vad ett parti faktiskt kan bestämma över behöver man skilja mellan tre saker: partimedlemskapet, partigruppen och själva riksdagsmandatet.
Vem bestämmer över en riksdagsledamots mandat?
Det är väljarna som genom riksdagsvalet avgör hur mandaten fördelas. När en person väl har blivit riksdagsledamot kan partiet inte ensamt återkalla mandatet.
Det gäller även om ledamoten bryter mot partiets politiska linje, förlorar partiledningens förtroende eller utesluts ur partiet.
En ledamot kan alltså lämna det parti som personen valdes in för och ändå fortsätta som riksdagsledamot under resten av mandatperioden.
Det finns samtidigt en viktig skillnad mellan att förlora partiets stöd och att lämna själva riksdagen.
| Vad förändras? | Konsekvens |
|---|---|
| Partimedlemskapet | Partiet kan stänga av eller utesluta personen. Riksdagsmandatet påverkas inte automatiskt. |
| Partigruppen | Om ledamoten lämnar partigruppen upphör vissa parlamentariska uppdrag, exempelvis i utskott. |
| Riksdagsmandatet | Ledamoten behåller sin plats och rösträtt även utan partiets stöd. |
Den som lämnar ett parti men sitter kvar i riksdagen brukar kallas politisk vilde eller partilös ledamot.
Rasmus Giertz ändrade sitt besked om att lämna riksdagen
Frågan har aktualiserats av Rasmus Giertz, som valdes in i riksdagen för Sverigedemokraterna i Dalarnas län.
Den 12 november 2026 meddelade Giertz att han tänkte lämna riksdagen efter uppgifter som publicerats i Dagens Nyheters granskning.
Några dagar senare ändrade han sig.
Enligt SVT:s rapportering den 17 november tänker Giertz behålla sitt riksdagsuppdrag. Sverigedemokraterna har samtidigt stängt av hans partimedlemskap medan ett personärende utreds.
Giertz förnekar anklagelserna som riktats mot honom.
Hurbra rapporterade tidigare om Giertz ursprungliga besked att lämna riksdagen. Det beskedet har alltså förändrats.
Vid kontrollen den 17 november stod Giertz fortfarande registrerad som tjänstgörande ordinarie ledamot för Sverigedemokraterna på riksdagens officiella ledamotssida.
Det är därför viktigt att inte beskriva honom som formellt partilös enbart på grund av det avstängda medlemskapet. En förändring av partimedlemskapet är inte automatiskt samma sak som en förändring av partigruppstillhörigheten.
Vad kan ett parti göra om ledamoten vägrar avgå?
Ett parti har flera möjligheter att agera mot en ledamot som förlorat partiets förtroende.
Det kan stänga av eller utesluta personen ur partiet, avbryta det politiska samarbetet och offentligt kräva att ledamoten lämnar sin plats.
Partiet kan också ta ställning till personens fortsatta deltagande i partigruppen.
Men partiet kan inte själv besluta att riksdagsmandatet ska övergå till någon annan.
Det innebär att en riksdagsledamot kan fortsätta trots att partiledningen uttryckligen vill se en avgång.
Kan en partilös ledamot fortfarande rösta?
Ja. Ledamoten behåller rösträtten i riksdagens kammare och kan delta i debatter och lägga fram förslag enligt riksdagens regler.
Däremot påverkas andra uppdrag.
Enligt riksdagsordningen, 12 kap. 13 § upphör vissa uppdrag när en ledamot lämnar sin partigrupp. Det gäller bland annat uppdrag i riksdagens utskott och EU-nämnden.
En person kan därför förlora sitt inflytande i ett utskott men ändå behålla möjligheten att delta i omröstningar i kammaren.
Det är en betydande skillnad.
Om ett parti förlorar en ledamot ur sin partigrupp får partiet inte automatiskt en ny riksdagsledamot som ersätter personen. Den ursprungliga ledamoten kan fortsätta rösta självständigt.
Hur säger en riksdagsledamot upp sitt uppdrag?
En riksdagsledamot kan inte avsluta sitt uppdrag genom att enbart meddela det i en intervju eller på sociala medier.
Enligt regeringsformen krävs riksdagens medgivande för att en ledamot ska få lämna uppdraget i förtid.
Den formella processen fungerar så här:
- Ledamoten lämnar in en avsägelse till Riksdagsförvaltningen.
- Riksdagen behandlar avsägelsen och fattar beslut om att godkänna den.
- Talmannen underrättar Valmyndigheten om att en plats blivit ledig.
- Valmyndigheten utser en ny ledamot enligt den ersättarordning som följer av valresultatet.
- Efterträdaren tar över mandatet när den formella processen är genomförd.
Riksdagen beskriver förfarandet närmare på sin sida om närvaro, ledighet och avsägelse.
Det avgörande är att en avsikt att avgå och en genomförd avgång inte är samma sak.
Ett offentligt avgångsbesked innebär alltså inte att mandatet omedelbart blir ledigt.
Vem tar över om en riksdagsledamot avgår?
När en riksdagsledamot lämnar sin plats utses en efterträdare utifrån reglerna för det senaste riksdagsvalet.
Normalt handlar det om en annan kandidat från samma parti och valkrets enligt den fastställda ordningen.
Det är däremot inte partiledningen som fritt väljer vem som ska ta över.
Valmyndigheten ansvarar för att utse efterträdaren enligt vallagens regler. Myndigheten förklarar också att ett mandat är personligt även för en ersättare.
Det betyder att en person som lämnat sitt parti i vissa situationer ändå kan stå kvar i ersättarordningen och senare bli riksdagsledamot.
Systemet bygger på det fastställda valresultatet, inte på vilka personer ett parti vid en senare tidpunkt helst vill ha i riksdagen.
Kan en riksdagsledamot tvingas lämna av andra skäl?
Ja, men det handlar om särskilda rättsliga situationer och inte om att ett parti är missnöjt.
Regeringsformen innehåller bestämmelser om när en riksdagsledamot kan skiljas från sitt uppdrag.
En domstol kan under vissa förutsättningar besluta att en ledamot som begått brott ska skiljas från uppdraget, om personen genom brottet visat sig uppenbart olämplig för uppgiften.
Även förlorad formell valbarhet kan få betydelse, efter särskild prövning.
Det är alltså något helt annat än ett internt disciplinärende inom ett politiskt parti.
En partiledning kan inte använda dessa regler för att själv avsätta en ledamot som inte längre följer partiets linje.
Vad händer om ledamoten tar timeout i stället?
Det finns ytterligare en skillnad mellan att lämna riksdagen och att vara frånvarande under en period.
En ledamot kan beviljas ledighet och då, beroende på ledighetens omfattning och reglerna, ersättas tillfälligt av en ersättare.
Den ordinarie ledamoten behåller då sitt mandat och kan återvända när ledigheten upphör.
Hurbra har tidigare berört den skillnaden i artikeln om Mohamed Ali och timeout från riksdagen.
En timeout innebär alltså inte samma sak som en slutlig avsägelse, och ingendera ska förväxlas med att en ledamot förlorar sitt partimedlemskap.
Därför kan en ledamot sitta kvar mot partiets vilja
De svenska reglerna innebär att ett riksdagsmandat inte är en plats som partiledningen fritt kan ta tillbaka mellan valen.
Partierna spelar en avgörande roll när kandidater väljs och mandat fördelas. Men när en person väl sitter i riksdagen finns ett självständigt uppdrag gentemot väljarna.
Det kan skapa politiska problem för ett parti som förlorar en ledamots stöd. Personen kan fortsätta rösta i kammaren utan att längre följa partiets beslut.
Samtidigt innebär reglerna att en partiledning inte kan avsätta en folkvald representant bara för att personen blivit obekväm.
I Rasmus Giertz fall är därför två frågor avgörande: om hans partigruppstillhörighet förändras och om han själv väljer att formellt avsäga sig sitt mandat.
Så länge han behåller mandatet har Sverigedemokraterna ingen möjlighet att ensidigt tillsätta en annan riksdagsledamot på hans plats.