Det är kallt hemma, men hyresvärden säger att värmen fungerar. Hur låg får temperaturen egentligen vara i en lägenhet? Folkhälsomyndighetens nedre riktvärde är 18 grader, men det betyder inte att fastighetsägaren alltid kan nöja sig med den temperaturen. Här får du veta vilka regler som gäller, hur du mäter rätt och vad du kan göra om problemet inte åtgärdas.

Hur kallt får det vara i en lägenhet?

Folkhälsomyndighetens riktvärde för den lägsta operativa temperaturen i en vanlig bostad är 18 grader. För personer som är särskilt känsliga för kyla gäller ett högre riktvärde på 20 grader.

Samtidigt rekommenderar myndigheten att fastighetsägare håller en temperatur på 20–23 grader vid uppvärmning. Det ger marginal till de nedre riktvärdena och minskar risken för att bostaden blir för kall.

Temperatur	Vad gäller?
18 grader	Nedre riktvärde för operativ temperatur i vanliga bostäder.
20 grader	Nedre riktvärde för personer som är särskilt känsliga för kyla.
20–23 grader	Rekommenderad temperatur vid uppvärmning av bostäder.

Det är viktigt att skilja mellan riktvärden och en absolut lagstadgad temperaturgräns. Att en lägenhet håller 18 grader innebär inte automatiskt att inomhusmiljön är godtagbar. Drag, kalla golv och andra omständigheter kan också påverka bedömningen.

Hyresgästföreningen rekommenderar att hyresvärden undersöker problemet om lufttemperaturen mer än tillfälligt understiger 20 grader.

Så mäter du temperaturen hemma

Du kan börja med en vanlig rumstermometer. Den ger en användbar första bild av temperaturen och kan hjälpa dig att dokumentera problemet inför en felanmälan.

Gör så här:

1. Placera termometern en bit in i rummet, helst minst en meter från yttervägg eller fönster.
2. Mät ungefär 60 centimeter till en meter ovanför golvet.
3. Undvik direkt solljus, element och andra värmekällor som påverkar mätningen.
4. Låt termometern stabilisera sig innan du läser av värdet.
5. Mät vid flera tillfällen och gärna i olika rum.

Anteckna datum, klockslag och temperatur. Skriv också var du har mätt och om du märker drag eller särskilt kalla golv.

Fotografier på termometern kan vara användbara när du kontaktar fastighetsägaren.

Därför räcker inte alltid en vanlig termometer

Folkhälsomyndighetens nedre riktvärden avser framför allt operativ temperatur. Den tar hänsyn till både lufttemperaturen och temperaturen hos omgivande ytor.

Ett rum kan exempelvis ha 20 grader i luften men ändå kännas betydligt kallare nära ett stort, dåligt isolerat fönster.

Enligt Folkhälsomyndighetens vägledning kan en lufttemperatur under 18 grader normalt innebära att även den operativa temperaturen ligger under riktvärdet. Om lufttemperaturen ligger mellan 18 och 20 grader kan en noggrannare undersökning behövas.

Vid en professionell mätning kan fastighetsägaren behöva använda särskild utrustning och kontrollera temperaturen under längre tid.

Du behöver däremot inte genomföra en sådan undersökning själv innan du felanmäler problemet.

Drag och kalla golv kan också vara ett problem

Att termometern visar 20 grader betyder inte att allt är som det ska.

Drag från fönster, dörrar eller ventilation kan göra att delar av lägenheten känns kalla. Även kalla golv kan skapa obehag, särskilt om du sitter stilla under längre perioder.

Folkhälsomyndigheten använder även särskilda riktvärden för golvtemperatur och lufthastighet.

Förhållande	Riktvärde
Golvtemperatur	Minst 16 grader
Golvtemperatur för känsliga personer	Minst 18 grader
Luftens medelhastighet vid högst 24 grader inomhus	Högst 0,15 meter per sekund

Kallras från fönster kan dessutom göra att det upplevs som drag, även om problemet egentligen beror på kalla ytor.

Om du har återkommande besvär bör du därför beskriva exakt var och när det känns kallt, inte bara vilken temperatur termometern visar.

Vissa personer behöver högre temperatur

Äldre personer, små barn och personer med vissa sjukdomar kan vara särskilt känsliga för kyla. Det gäller bland annat personer med nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen.

För sådana personer kan en temperatur som andra upplever som acceptabel innebära en hälsorisk.

Det är därför viktigt att berätta för fastighetsägaren om någon i hushållet har särskilda behov som påverkas av kylan.

Vad gör du om det är för kallt i lägenheten?

Om temperaturen är för låg eller om du har återkommande problem med drag bör du i första hand kontakta den som ansvarar för fastigheten.

1. Gör en felanmälan till hyresvärden

Bor du i hyresrätt ska du kontakta hyresvärden. Bor du i bostadsrätt vänder du dig normalt till bostadsrättsföreningen eller dess förvaltare när problemet gäller fastighetens gemensamma värme- eller ventilationssystem.

Gör gärna anmälan skriftligt så att det finns dokumentation.

Beskriv:

• Hur kallt det är och vilka temperaturer du har uppmätt.
• Vilka rum som påverkas.
• Om det drar från fönster, dörrar eller ventilation.
• Hur länge problemet har pågått.
• Om någon i hushållet är särskilt känslig för kyla.

Be om besked om hur och när problemet ska undersökas.

2. Kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor

Om fastighetsägaren inte åtgärdar problemet kan du kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.

Kommunen ansvarar för tillsynen enligt miljöbalken och kan bedöma om inomhustemperaturen innebär en olägenhet för människors hälsa.

Kommunen kan begära att fastighetsägaren undersöker förhållandena och vid behov vidtar åtgärder.

Det gäller inte bara hyresrätter. Även den som bor i bostadsrätt kan vända sig till kommunen om inomhusmiljön misstänks vara hälsomässigt bristfällig.

Kommunen gör en bedömning av det enskilda ärendet. En felanmälan leder alltså inte automatiskt till att fastighetsägaren föreläggs att höja temperaturen.

3. Hyresnämnden kan pröva vissa brister

För dig som hyr din bostad finns ytterligare en möjlighet.

Om hyresvärden inte åtgärdar en brist i lägenheten kan du i vissa fall ansöka om ett åtgärdsföreläggande hos hyresnämnden.

Det innebär att hyresnämnden kan besluta att hyresvärden ska avhjälpa bristen.

På Sveriges Domstolars webbplats finns information om hur en sådan ansökan fungerar.

Kommunens miljötillsyn och hyresnämndens prövning är två olika förfaranden. Vilken väg som är mest relevant beror på problemet och vad du vill få prövat.

Kan du få lägre hyra om lägenheten är för kall?

Ja, i vissa fall kan en för kall lägenhet ge rätt till hyresnedsättning.

Om det finns en brist som påverkar möjligheten att använda bostaden kan hyresgästen ha rätt till en skälig nedsättning under den tid bristen består.

Det finns däremot ingen generell regel som säger att exempelvis 19 grader automatiskt ger en viss procents rabatt på hyran.

Bedömningen påverkas bland annat av hur allvarligt problemet är, hur länge det har pågått och i vilken utsträckning bostaden har kunnat användas.

Gör inte egna avdrag på hyran utan att först ta reda på vad som gäller. Att betala för lite hyra kan få allvarliga konsekvenser.

Dokumentera i stället problemet, reklamera bristen hos hyresvärden och ta vid behov hjälp av Hyresgästföreningen eller juridisk rådgivning.

Vad kan du kontrollera själv?

Innan en större undersökning kan det vara värt att kontrollera några vanliga orsaker till att en lägenhet känns kall.

Se till att stora möbler inte står tätt framför elementen och hindrar värmen från att spridas. Kontrollera också att gardiner inte täcker radiatorerna.

Om ett element är kallt upptill eller ger ifrån sig kluckande ljud kan det finnas luft i systemet. Läs gärna mer om hur du kontrollerar om ett element behöver luftas.

I flerbostadshus bör du följa hyresvärdens eller föreningens instruktioner innan du försöker lufta ett element själv.

Undvik att täppa igen ventilationsöppningar för att stoppa drag. Det kan försämra luftkvaliteten och orsaka andra problem.

Ett kallt element behöver inte heller betyda att värmen är trasig. Många värmesystem reglerar temperaturen automatiskt beroende på vädret och inomhustemperaturen. Läs mer om när värmen brukar sättas på i lägenheten och hur systemen fungerar.

Du behöver inte acceptera återkommande kyla

Den viktigaste skillnaden är att 18 grader är ett nedre riktvärde, inte en temperatur som automatiskt innebär att bostaden är tillräckligt varm.

Om du regelbundet har under 20 grader hemma, eller upplever tydligt drag trots högre lufttemperatur, finns det anledning att undersöka förhållandena.

Börja med att mäta och dokumentera. Gör sedan en skriftlig felanmälan. Om fastighetsägaren inte hjälper till kan kommunens miljö- och hälsoskyddskontor pröva om inomhusmiljön behöver åtgärdas.

De aktuella riktvärdena och mätmetoderna finns i Folkhälsomyndighetens vägledning om temperatur inomhus.