Ett skalv med magnituden 4,7 har orsakat personskador, strömavbrott och omfattande trafikstörningar i området kring Campi Flegrei väster om Neapel. Jordbävningen var ovanligt kraftig för området, men myndigheterna har inte sett några belägg för att ett vulkanutbrott är nära.

Jordbävningen inträffade fredagen den 31 juli 2026 klockan 19.46 lokal tid. Epicentrum låg mellan Pozzuoli och Quarto, väster om centrala Neapel, på ett djup av omkring tre kilometer.

Italiens nationella institut för geofysik och vulkanologi, INGV, fastställde magnituden till 4,7. Skalvet kändes tydligt i stora delar av Neapelområdet och följdes av ett stort antal mindre skalv.

Enligt den italienska räddningstjänstens lägesbild under morgonen den 1 augusti hade 21 personer skadats. Två av dem hade fått röd triagekod och behövde prioriterad vård. Inga dödsfall hade rapporterats.

Uppgift	Verifierad information
Magnitud	4,7
Tidpunkt	31 juli 2026 klockan 19.46
Epicentrum	Mellan Pozzuoli och Quarto
Djup	Cirka 3 kilometer
Skadade	21 personer
Varningsnivå	Gul

Byggnader skadades och familjer evakuerades

Skalvet orsakade nedfallna delar från fasader och murar, sprickor i byggnader och skador på parkerade fordon. Mindre ras inträffade även vid klippor och branter av den vulkaniska bergarten tuff.

Minst 22 familjer hade evakuerats efter kontroller av bostäder och flerfamiljshus. I ett bostadshus berördes 18 familjer, medan flera villor isolerades efter ett mindre ras.

En tillfällig mottagningsplats med 185 bäddar förbereddes i Palatrincone för personer som inte kunde återvända till sina hem.

De första uppgifterna efter skalvet beskrev relativt begränsade skador. Antalet rapporterade personskador och evakueringar steg dock när räddningstjänsten hann undersöka fler fastigheter och områden.

Strömavbrott och människor fast i hissar

Delar av Neapelområdet drabbades av strömavbrott efter jordbävningen. Avbrott rapporterades bland annat vid Pizzo Falcone och Fuorigrotta.

Räddningstjänsten fick samtidigt larm om människor som hade blivit instängda i hissar.

En högspänningsmast som förvaltas av det italienska elnätsföretaget Terna föll i samband med skalvet. Elförsörjningen kunde delvis återställas genom att strömmen leddes om via andra delar av nätet.

Det är inte fastställt att den nedfallna masten ensam orsakade samtliga strömavbrott. Skalvet kan även ha påverkat andra delar av det lokala elnätet.

Tågtrafiken stoppades för kontroller

Järnvägstrafiken i Neapels järnvägsknut stoppades omkring klockan 20.00 för att spår, broar och tekniska installationer skulle kunna inspekteras.

Stoppet påverkade snabbtåg, Intercitytåg och regionaltåg. Förseningarna uppgick som mest till omkring två timmar, medan vissa avgångar begränsades eller ställdes in.

Den nationella järnvägsinfrastrukturen kunde öppnas för ordinarie trafik igen från klockan 01.00 den 1 augusti.

Även de lokala järnvägslinjerna Cumana och Circumflegrea stoppades för tekniska kontroller. De trafikerar flera av de områden som ligger närmast Campi Flegrei och epicentrum.

Neapels ringled inspekterades också. Där hittades inga strukturella skador som krävde att vägen stängdes.

Hamnen i Pozzuoli stängdes

Hamnen i Pozzuoli stängdes efter att skador upptäckts vid kajområdet och tillfartsvägarna.

Stängningen påverkade färjor och snabbåtar till öarna Ischia och Procida. Normalt passerar fler än 40 sådana avgångar om dagen genom hamnen.

Pozzuoli ligger mitt i det område där markhöjningen och de återkommande jordbävningarna har varit mest påtagliga. Hamnen har tidigare påverkats av att marknivån förändrats, vilket är en del av det fenomen som kallas bradyseism.

Skalvet följdes av en jordbävningssvärm

Jordbävningen med magnituden 4,7 följdes av ett stort antal mindre skalv.

Bland de kraftigare efterskalven fanns ett skalv med magnituden 3,8 under fredagskvällen och ett skalv med magnituden 3,1 klockan 05.47 på lördagsmorgonen.

Omkring 60 seismiska händelser hade registrerats fram till tidigt på morgonen den 1 augusti. De flesta var betydligt svagare än huvudskalvet.

Sådana samlingar av skalv kallas ofta jordbävningssvärmar. De är vanliga vid Campi Flegrei och behöver inte ha ett tydligt huvudskalv på samma sätt som jordbävningsserier längs vanliga förkastningar.

Vad är Campi Flegrei?

Campi Flegrei är en stor vulkanisk kaldera väster om Neapel. Området omfattar bland annat Pozzuoli, Solfatara och delar av Neapels västra förorter.

En kaldera är ett stort nedsänkt område som har bildats efter tidigare vulkanisk aktivitet. Campi Flegrei ser därför inte ut som en traditionell vulkan med en tydlig kägla och en enda krater.

Det vulkaniska systemet sträcker sig under ett tättbefolkat område där hundratusentals människor bor. Även relativt måttliga jordbävningar kan därför få stora praktiska konsekvenser.

Det senaste bekräftade utbrottet inträffade 1538 och skapade vulkankäglan Monte Nuovo.

Vad innebär bradyseism?

Bradyseism innebär att marken långsamt höjs eller sjunker till följd av förändringar i trycket under en vulkanisk kaldera.

Marken vid Campi Flegrei har befunnit sig i en tydlig höjningsfas sedan omkring 2005. När marken pressas uppåt byggs spänningar upp i berggrunden. När berget spricker frigörs energi i form av jordbävningar.

Skalven sker ofta på grunt djup. Det gör att även jordbävningar som inte har extremt hög magnitud kan kännas mycket kraftigt vid markytan och orsaka lokala skador.

Den aktuella jordbävningen inträffade på omkring tre kilometers djup. Det bidrar till att förklara varför skalet fick så tydliga effekter trots att magnituden låg under 5.

Bradyseism är inte samma sak som ett vulkanutbrott. Fenomenet visar att tryckförhållandena i det underjordiska systemet förändras, men säger inte i sig att magma är på väg upp till markytan.

Varför ökar den seismiska aktiviteten?

Forskarna bedömer att flera processer kan bidra till markhöjningen och de återkommande skalven.

Heta gaser och vätskor rör sig i det hydrotermala systemet under Campi Flegrei. När temperatur och tryck förändras kan dessa vätskor pressa på den omgivande berggrunden.

Magma på större djup kan samtidigt tillföra värme och gas till systemet. Forskarna har fått starkare stöd för att magma djupt under området påverkar den pågående utvecklingen.

Det betyder däremot inte att magman håller på att nå ytan.

Det kan vara en kombination av djupare magmatiska processer och grundare rörelser av gas och vätska som får marken att höjas och jordbävningsaktiviteten att öka.

Före skalvet hade marken sedan början av februari 2026 höjts med omkring tio millimeter per månad, med en uppskattad osäkerhet på tre millimeter.

Under veckan före jordbävningen registrerades 34 skalv. Det kraftigaste hade då endast magnituden 1,6. Skalvet på 4,7 innebar därför en tydlig förändring jämfört med den närmast föregående veckan.

Betyder skalvet att ett vulkanutbrott är nära?

Nej, ett enskilt jordskalv med magnituden 4,7 är inte ett bevis för att ett utbrott är nära.

Campi Flegrei har haft gul vulkanisk varningsnivå sedan 2012. Det innebär att aktiviteten är högre än normalt och att området övervakas förstärkt, men inte att ett utbrott bedöms vara omedelbart förestående.

Forskare följer bland annat jordbävningarnas antal, magnitud och djup, hur snabbt marken höjs, gasernas sammansättning och temperaturerna vid fumarolerna.

Ett tydligare utbrottsscenario skulle normalt kräva flera samverkande förändringar, exempelvis att skalven flyttar sig uppåt, att markdeformationen accelererar kraftigt och att gaserna visar tecken på att magma närmar sig ytan.

Några sådana samlade bevis hade inte presenterats efter skalvet den 31 juli.

INGV:s officiella registrering av jordbävningen anger magnituden 4,7 och ett djup på omkring tre kilometer, men gör inte i sig någon prognos om ett kommande utbrott.

Skalvet ligger inom forskarnas riskscenario

Italienska myndigheter har tidigare bedömt att de starkaste bradyseismiska jordbävningar som rimligen kan inträffa i området kan nå omkring magnitud 4,5 till 5,0.

Skalvet på 4,7 var därmed ovanligt kraftigt och det starkaste i området på omkring 40 år. Det låg samtidigt inom det intervall som redan ingår i myndigheternas riskscenario för den pågående markhöjningen.

Det betyder inte att skalvet är ofarligt. Den omedelbara risken är framför allt att fler grunda jordbävningar skadar äldre och redan försvagade byggnader.

Den seismiska risken är därför konkret även utan ett vulkanutbrott.

Fortsatt oro kan pågå länge

Perioder med bradyseism kan pågå i år eller årtionden utan att leda till ett vulkanutbrott.

Campi Flegrei hade exempelvis kraftiga perioder av markhöjning och jordbävningar under 1970- och 1980-talen. Tiotusentals människor evakuerades då från delar av Pozzuoli, men något utbrott inträffade inte.

Samtidigt går det inte att lova att den nuvarande utvecklingen aldrig kommer att leda till ett utbrott. Därför fortsätter myndigheterna att övervaka området och uppdatera beredskapsplanerna.

Den mest korrekta bilden är att Campi Flegrei befinner sig i en långvarig period av förhöjd aktivitet. Jordbävningen den 31 juli visar att de seismiska konsekvenserna kan bli allvarliga, men den visar inte att ett vulkanutbrott är nära.