Joel Kinnaman ville berätta mer om sina positiva erfarenheter av psykedeliska preparat i Sommar i P1. Men Sveriges Radio satte en gräns för hur långt skådespelaren fick gå. Nu kritiserar han den svenska synen på psykedelika och menar att Sverige ligger långt efter utvecklingen i andra länder.

Joel Kinnaman är dagens sommarvärd i Sveriges Radio. I programmet berättar den svenske Hollywoodstjärnan öppet om de negativa röster han länge har kämpat med inom sig och om olika sätt han använt för att försöka må bättre.

En del av berättelsen handlar om psykedeliska preparat.

Kinnaman säger att han under senare år bland annat har använt meditation, yoga och det han själv beskriver som ”plant medicine”. Han nämner psilocybin, som finns i vissa svampar, och ayahuasca.

Men där tog berättelsen enligt Kinnaman stopp.

Sveriges Radio satte gränsen

I Joel Kinnamans Sommar i P1 säger han att han hade velat utveckla sina erfarenheter betydligt mer.

Det fick han inte göra.

Kinnaman säger att han inte fick prata mer ingående om ämnet eftersom preparaten han ville diskutera är olagliga i Sverige.

Sveriges Radio bekräftar också att det fanns en redaktionell gräns.

Ansvarig utgivare Emma Boëthius har förklarat att beslutet inte handlade om ett särskilt ställningstagande mot exempelvis DMT. Gränsen drogs i stället vid ett mer explicit positivt förhållningssätt till droger som är olagliga att använda i Sverige.

Det innebar att Kinnaman kunde berätta att psykedeliska upplevelser varit en del av hans personliga resa, men inte utveckla den positiva beskrivningen så långt som han själv hade velat.

Kinnaman kritiserar Sveriges syn på psykedelika

Begränsningen får Kinnaman att rikta skarp kritik mot Sverige.

Han beskriver Sverige som progressivt på många områden, men anser att inställningen till sinnesförändrande preparat ligger kvar ”på samma nivå som på 60-talet”.

Kinnaman menar att utvecklingen i andra delar av världen har gått betydligt längre och pekar bland annat på forskning kring psykedeliska substanser och psykisk ohälsa.

Han hävdar att stora framsteg har gjorts kring behandling av bland annat depression, posttraumatisk stress och ångest hos människor som befinner sig nära döden.

Det är Kinnamans egen beskrivning av forskningsläget. Psykedeliska preparat är inte etablerad standardbehandling inom svensk sjukvård.

Angriper också alkoholkulturen

Kinnamans kritik stannar inte vid narkotikalagstiftningen.

Han ifrågasätter också varför alkohol har en så stark och accepterad ställning i det svenska samhället samtidigt som andra substanser behandlas på ett helt annat sätt.

Skådespelaren har tidigare berättat om ett liv där festande, alkohol och droger periodvis varit sätt att hantera de problem han haft inom sig.

Nu beskriver han i stället meditation, yoga och psykedeliska upplevelser som delar av ett mer medvetet arbete med sig själv.

Kinnaman är även kritisk mot den starka ställning som traditionella antidepressiva läkemedel har. Han anser att alternativa behandlingsformer inte får tillräckligt utrymme och riktar kritik mot läkemedelsindustrins inflytande.

Även här handlar det om Kinnamans egna slutsatser och åsikter.

Psykedelika studeras även i Sverige

Samtidigt är forskning på psykedeliska ämnen inte något som enbart sker utomlands.

Vid Karolinska Institutet pågår exempelvis klinisk forskning där psilocybin undersöks som möjlig behandling för depression hos personer med cancer.

Forskarna studerar både eventuell effekt på depressiva symtom och möjliga biverkningar.

Det innebär däremot inte att psilocybin i dag är en etablerad behandling som kan jämställas med vanlig svensk psykiatrisk vård. Studierna är en del av ett forskningsområde där både möjliga behandlingseffekter och risker fortfarande undersöks.

Skillnaden är viktig eftersom Kinnaman i sitt Sommarprogram talar utifrån sina egna positiva erfarenheter.

Har kritiserat Sverige tidigare

Joel Kinnamans inställning kommer inte helt oväntat.

Redan tidigare i år berättade han offentligt om sina erfarenheter av bland annat psykedeliska svampar och ayahuasca.

Då var kritiken mot Sverige liknande. Kinnaman beskrev den svenska inställningen till alternativa berusningsmedel som kraftigt föråldrad och jämförde den med samhällets betydligt mer accepterande relation till alkohol.

Det nya i Sommar i P1 är därför inte främst att Kinnaman berättar att han har erfarenhet av psykedeliska preparat.

Den tydliga nyheten är att frågan också skapade en konkret redaktionell gräns i Sveriges Radio.

Kinnaman ville gå längre och berätta mer om varför han anser att preparaten har hjälpt honom. Sveriges Radio ansåg att den positiva beskrivningen av olagliga droger inte kunde utvecklas hur långt som helst.

Resultatet blev att själva begränsningen blev en del av Sommarpratet och ytterligare bränsle för Kinnamans kritik mot Sveriges syn på psykedeliska preparat.