Den svenska journalisten Joakim Medins terrorrättegång i Turkiet ska återupptas på torsdagen efter tre tidigare uppskjutanden. Medin befinner sig i Sverige och deltar inte i förhandlingen. En avgörande fråga är därför om domstolen kan föra processen vidare – eller om målet skjuts upp igen.

Förhandlingen i Istanbul är planerad att börja klockan 10.00 svensk tid den 1 oktober. Joakim Medin följer processen från Sverige medan svenska representanter från bland annat journalist- och medieorganisationer finns på plats i Turkiet.

Bakgrunden är ett turkiskt terroråtal som bland annat bygger på Medins journalistiska arbete om kurdfrågan. Han nekar till anklagelserna.

Därför är Joakim Medin inte med i rättegången

Den turkiska domstolen har velat förhöra Joakim Medin genom svensk rättslig hjälp.

Men den 29 januari 2026 avslog den svenska regeringen Turkiets begäran. Justitieminister Gunnar Strömmer motiverade beslutet med att Sverige inte bör bidra till en process som enligt regeringen kan inskränka yttrandefriheten och en fri och obunden journalistik. Regeringens bedömning var att ett sådant bistånd skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper.

Svensk lagstiftning ger regeringen möjlighet att säga nej till internationell rättslig hjälp om den exempelvis skulle strida mot allmänna rättsprinciper. Mer om reglerna finns hos Regeringen om rättslig hjälp i brottmål.

För Medin skapar beslutet samtidigt ett svårt läge. Han har tidigare sagt att han velat kunna försvara sig i processen och att han är orolig för att Turkiet i stället ska välja att efterlysa honom internationellt.

Vad anklagas Joakim Medin för?

Det aktuella målet gäller anklagelser om medlemskap i en väpnad terrororganisation och spridning av terroristpropaganda.

Åtalet ska inte blandas ihop med den tidigare processen där Medin anklagades för att ha förolämpat Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. I det målet fick han en villkorlig dom innan han senare kunde lämna Turkiet.

Terroranklagelserna handlar i stället bland annat om journalistiskt material om den kurdiska frågan. I tidigare genomgångar av åtalet har artiklar, material från sociala medier och annat från Medins journalistiska arbete pekats ut som delar av åklagarsidans bevisning.

Medin förnekar terroranklagelserna.

Varför har rättegången skjutits upp?

Joakim Medin greps när han reste till Turkiet våren 2025 för att arbeta som journalist. Han satt frihetsberövad i 51 dagar innan han kunde återvända till Sverige.

Terrormålet har därefter fastnat i frågan om hur han ska kunna höras.

Förhandlingen har skjutits upp tre gånger. Senast, den 7 maj 2026, flyttades den fram till den 1 oktober eftersom frågan om Medins förhör fortfarande inte var löst. Hans försvarsadvokat Veysel Ok sade då till SVT att domstolen fortfarande väntade på besked från Sverige.

Sedan dess finns det svenska regeringsbeslutet som säger nej till att hjälpa Turkiet med förhöret. Det gör torsdagens förhandling särskilt viktig: domstolen måste ta ställning till hur processen ska fortsätta när Medin inte kan höras på det sätt som tidigare efterfrågats.

Kan Joakim Medin dömas i dag?

Att en förhandling hålls betyder inte automatiskt att domstolen kan meddela en fällande dom.

Huvudregeln i artikel 193 i Turkiets straffprocesslag är att en rättegång inte ska genomföras när den tilltalade inte är närvarande, med vissa undantag. Reglerna ger bland annat möjlighet att avsluta ett mål utan att den tilltalade har förhörts om domstolen bedömer att utgången inte ska bli en fällande dom, ett beslut om att inte utdöma straff eller en säkerhetsåtgärd.

Det är en viktig förklaring till varför Medins frånvaro har blivit en sådan knutpunkt i processen.

Det finns därför inget säkert besked inför förhandlingen om att en dom kommer den 1 oktober.

Flera möjliga utfall

Domstolen har flera vägar att gå.

Ett alternativ är ännu ett uppskjutande. Den kan också försöka gå vidare med åtgärder för att få Medin inför rätta. Hans försvarsadvokat har tidigare sagt att en arresteringsorder kan bli aktuell om domstolen anser att möjligheterna att höra honom är uttömda. Det är dock advokatens beskrivning av ett möjligt nästa steg – inte ett besked om vad domstolen kommer att besluta.

Det kan också finnas förutsättningar att avsluta målet utan ett förhör om domstolen kommer fram till en utgång som enligt den turkiska processlagen får beslutas i den tilltalades frånvaro.

Det här kan hända den 1 oktober

• Rättegången skjuts upp igen.
• Domstolen beslutar om nya åtgärder för att försöka få Medin inför rätta.
• Frågan om en nationell eller internationell efterlysning aktualiseras.
• Målet avslutas om domstolen bedömer att processreglerna medger det utan att Medin har förhörts.

Vilken väg domstolen väljer är inte känt före förhandlingens start.

Kritiken mot åtalet

Rättsprocessen har mött kritik från pressfrihetsorganisationer och journalistorganisationer, som bland annat har invänt mot att journalistiskt arbete används i åtalet. Europaparlamentet har också krävt att processen mot Medin stoppas.

Den svenska regeringen har valt en liknande principiell utgångspunkt i frågan om rättsligt bistånd, men beslutet innebär inte att Sverige kan avsluta den turkiska processen. Det är den turkiska domstolen som avgör hur målet fortsätter.

För Joakim Medin innebär det att terroråtalet fortfarande ligger kvar samtidigt som han befinner sig i Sverige.

Torsdagens förhandling kan därför bli viktig utan att den nödvändigtvis ger något slut på processen.