Iran har beordrat en svensk diplomat att lämna landet inom 48 timmar. Beskedet kom som ett direkt svar på Sveriges beslut dagen före att utvisa en tjänsteman vid Irans ambassad i Stockholm. Därmed har den redan mycket ansträngda relationen mellan Sverige och Iran försämrats ytterligare.
Den svenska diplomaten har enligt utrikesminister Maria Malmer Stenergard ägnat sig åt vanlig diplomatisk verksamhet. Iran hävdar samtidigt att Sveriges agerande mot den iranska ambassadtjänstemannen varit oberättigat och riktar flera hårda anklagelser mot Stockholm.
Iran svarade inom ett dygn
Den 16 september kallade Utrikesdepartementet upp Irans ambassadör i Stockholm och meddelade att en tjänsteman vid den iranska ambassaden måste lämna Sverige.
Sveriges formella motivering var att personen hade bedrivit verksamhet som inte är förenlig med Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.
Regeringen har inte offentliggjort vad ambassadtjänstemannen konkret misstänks ha gjort. Namnet och den exakta befattningen har inte heller offentliggjorts.
Dagen därpå kom svaret från Teheran.
Sveriges ambassadör Mathias Otterstedt kallades till det iranska utrikesdepartementet och fick beskedet att en svensk diplomat måste lämna Iran inom 48 timmar.
Det är alltså inte den svenske ambassadören som utvisas. Namnet och befattningen på den diplomat som måste lämna landet har inte offentliggjorts.
Malmer Stenergard beskriver Irans beslut som mycket beklagligt och konstaterar att det är en direkt reaktion på Sveriges åtgärd.
Därför utvisade Sverige den iranska tjänstemannen
Den svenska regeringen har varit försiktig med detaljerna kring det enskilda fallet.
I regeringens besked om utvisningen anges att ambassadtjänstemannen bedrivit verksamhet som inte är förenlig med Wienkonventionen.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har sagt att Sverige måste kunna skydda svenska medborgare och svenska intressen.
Justitieminister Gunnar Strömmer har samtidigt placerat beslutet i ett betydligt större säkerhetspolitiskt sammanhang.
Säkerhetspolisen har under flera år varnat för att Iran bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige. Hotbilden har bland annat omfattat regimkritiker samt judiska och israeliska intressen.
Säpo har även slagit fast att iranska säkerhetstjänster använder kriminella nätverk i Sverige som ombud.
Det betyder däremot inte att den nu utvisade ambassadtjänstemannen kan knytas till något specifikt attentat eller någon enskild planerad attack. Någon sådan koppling har svenska myndigheter inte offentliggjort.
Iran riktar hårda anklagelser mot Sverige
Iran accepterar inte Sveriges beskrivning av det som hänt.
Det iranska utrikesdepartementet hävdar att de svenska anklagelserna saknar grund och att Sverige inte haft giltiga skäl att kräva att ambassadtjänstemannen lämnar landet.
Teheran har dessutom anklagat Sverige för att försöka försvåra den iranska ambassadens normala arbete.
Iran hävdar också att Sverige påverkas av Israel i sin Iranpolitik och anklagar Sverige för att hysa vad landet beskriver som ”anti-iranska terroristiska element och grupper”.
Det iranska utrikesdepartementet har inte i sitt offentliggjorda besked närmare specificerat vilka personer eller organisationer i Sverige man syftar på.
Anklagelserna ska därför ses som den iranska regeringens egen beskrivning av konflikten, inte som fastställda fakta om svenska förhållanden.
Säpo har länge varnat för Iran
Diplomatbråket kommer inte ur ett vakuum.
Säpo har under flera år beskrivit Iran som ett av de länder som bedriver omfattande säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.
Myndigheten har bland annat uppgett att iranska säkerhetstjänster samlar information om oppositionella och andra personer som den iranska regimen betraktar som ett hot.
Säpo offentliggjorde 2024 att Iran också använder kriminella nätverk i Sverige som ombud och att myndigheten hanterat flera konkreta fall där attentatsplaner med koppling till iranska säkerhetstjänster stoppats.
Den bakgrunden är central för att förstå varför den svenska regeringen ser den aktuella utvisningen som en säkerhetsfråga.
Samtidigt är det viktigt att skilja mellan den generella hotbilden och det nu aktuella diplomatfallet. De svenska myndigheterna har inte berättat vilken konkret underrättelseinformation som ligger bakom beslutet att utvisa just den aktuella ambassadtjänstemannen.
Relationerna var redan mycket ansträngda
Förhållandet mellan Sverige och Iran har försämrats kraftigt under de senaste åren.
En av de mest uppmärksammade konflikterna har handlat om svenskar som frihetsberövats i Iran.
EU-diplomaten Johan Floderus och svensk-iraniern Saeed Azizi frigavs 2024 efter en fångutväxling där Sverige samtidigt överlämnade den livstidsdömde Hamid Noury till Iran.
Den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali sitter däremot fortfarande fängslad och dödsdömd i Iran.
Sveriges regering har fortsatt att driva hans fall gentemot den iranska regeringen.
Samtidigt har säkerhetsfrågorna blivit allt viktigare i relationen. Sverige har återkommande protesterat mot iransk underrättelseverksamhet och verksamhet riktad mot personer och intressen på svensk mark.
Hurbra har tidigare gått igenom hur den bredare Iran-konflikten kan påverka Sverige.
Diplomater utvisade i båda riktningar
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 16 september 2026 | Sverige meddelar att en tjänsteman vid Irans ambassad måste lämna landet |
| 17 september 2026 | Iran beordrar en svensk diplomat att lämna landet inom 48 timmar |
Att länder svarar på diplomatutvisningar med motsvarande åtgärder är inte ovanligt.
Wienkonventionen ger ett land rätt att förklara en diplomat persona non grata eller meddela att en annan medlem av en beskickning inte längre accepteras. Landet behöver inte offentligt redovisa alla skäl bakom beslutet.
I praktiken innebär den aktuella situationen att både Stockholm och Teheran har minskat den andra sidans diplomatiska närvaro.
Ambassaderna är fortfarande öppna
Trots den snabba upptrappningen har Sverige och Iran inte brutit sina diplomatiska relationer.
Sveriges ambassadör sitter kvar i Teheran och det finns inget besked om att någon av ambassaderna ska stängas.
Iran har inte heller meddelat att den svenske ambassadören måste lämna landet.
Skillnaden är viktig. Situationen innebär en tydlig diplomatisk konflikt, men ännu inte ett fullständigt diplomatiskt sammanbrott.
Sveriges ambassad i Teheran hade redan före den senaste konflikten begränsad verksamhet på grund av säkerhetsläget i Iran. UD avråder från alla resor till landet och har uppmanat svenskar där att lämna.
Det kan bli känsligt för Sverige
Den direkta praktiska effekten är att den svenska representationen i Iran blir en diplomat mindre.
Det är ännu inte känt vilken funktion den personen haft eller exakt hur ambassadens arbete påverkas.
På längre sikt är den större frågan vad den nya konflikten innebär för kontakterna mellan regeringarna.
Sverige behöver diplomatiska kanaler till Iran bland annat för konsulära ärenden och frågor som rör frihetsberövade svenskar. Samtidigt har regeringen markerat att den inte accepterar verksamhet från främmande makt som bedöms hota svenska intressen.
Konflikten innebär därför ett svårt läge: Sverige vill kunna upprätthålla diplomatiska kontakter med Teheran samtidigt som säkerhetshotande verksamhet på svensk mark måste kunna mötas med åtgärder.
Ingen diplomatisk brytning – men en tydlig eskalering
På två dagar har Sverige och Iran alltså var för sig kastat ut en medlem av det andra landets beskickning.
Sverige säger att den iranska tjänstemannen bedrivit verksamhet som strider mot de regler som gäller för diplomater. Iran bestrider den svenska beskrivningen och har svarat genom att utvisa en svensk diplomat som enligt den svenska regeringen endast bedrivit normal diplomatisk verksamhet.
Det återstår att se om konflikten stannar där.
Just nu finns inget besked om ytterligare svenska eller iranska motåtgärder. Men utvisningarna visar hur långt relationen mellan Stockholm och Teheran har försämrats – och hur säkerhetspolitik, underrättelseverksamhet och diplomati allt tydligare har vävts samman i förhållandet mellan länderna.