Iran vill göra det ännu farligare att prata med utländska medier. Parlamentet har röstat igenom ett lagförslag där intervjuer med medier som regimen betraktar som fientliga kan ge upp till två års fängelse. Samtidigt skärps kontrollen även över kontakter med andra utländska medier och organisationer.

Det iranska parlamentet godkände den 16 augusti ett förslag som ytterligare flyttar journalistik och internationella kontakter in på området för nationell säkerhet.

Den som intervjuas av eller deltar i diskussioner med medier som myndigheterna klassificerar som fientliga mot den islamiska republiken ska enligt förslaget kunna dömas till mellan sex månaders och två års fängelse.

Till den gruppen räknas bland annat amerikanska och israeliska medier, men också medier som finansieras av USA eller Israel.

Förslaget är ännu inte slutgiltig lag. Det måste först granskas av Väktarrådet innan det kan träda i kraft.

Även andra utländska medier omfattas

Det mest långtgående i förslaget är inte bara förbudet mot kontakt med medier som Iran uttryckligen beskriver som fientliga.

Även intervjuer med andra utländska medier ska omfattas av nya krav. Sådana kontakter ska enligt förslaget anmälas till underrättelseministeriet.

Därmed skapas en tydligare skillnad mellan två nivåer av kontroll: vissa utländska medier ska det i praktiken bli straffbart att tala med, medan kontakt med andra ska ske under myndigheternas uppsikt.

Reglerna sträcker sig dessutom utanför journalistiken. Kontakter med utländska ambassader, organisationer och andra icke-iranska institutioner ska i vissa fall både anmälas och godkännas skriftligt av utrikesdepartementet.

Även överföring av information till utlänningar ska begränsas och kunna kräva underrättelseministeriets godkännande.

Förslaget innehåller också regler om vetenskapligt samarbete med utländska institutioner. I de allvarligaste fallen, där politiska eller lagstiftande initiativ bedöms ha tagits fram på uppdrag av en utländsk underrättelsetjänst och ha skadat Irans säkerhet eller självständighet, kan straffen bli betydligt hårdare – upp till 30 års fängelse.

Målen ska kunna behandlas i landets revolutionsdomstolar.

Reuters rapporterar om parlamentets beslut och de nya begränsningar som riktas mot kontakter med utländska medier.

Fotojournalist dömd till 15 års fängelse

Förslaget kommer samtidigt som iranska journalister redan döms hårt med hänvisning till kontakter med utlandet.

Fotojournalisten Yalda Moaiery dömdes den 9 augusti till 15 års fängelse av en revolutionsdomstol i Teheran.

Bland anklagelserna mot henne fanns att hon hade intervjuats av medier som myndigheterna betraktar som fientliga och att hon hade förmedlat bilder till organisationer med kopplingar till USA och Israel.

Moaierys fall visar hur liten skillnaden redan kan vara mellan journalistiskt arbete och handlingar som iranska myndigheter beskriver som ett säkerhetshot.

Domen bygger på lagstiftning som skärptes efter kriget mellan Israel och Iran 2025. Den nya omröstningen tar utvecklingen ytterligare ett steg genom att mer uttryckligt reglera själva kontakten med utländska medier.

Allt mindre utrymme för oberoende journalistik

Iran hör sedan länge till världens mest repressiva länder för journalister och oberoende medier. Det nya förslaget förändrar därför inte riktningen för den iranska politiken, men det gör gränserna ännu tydligare.

Det handlar inte längre bara om vad en journalist publicerar eller vilka uppgifter som sprids. Även själva samtalet med en utländsk journalist eller organisation kan bli föremål för statlig kontroll.

Det passar in i ett bredare mönster där regeringen har försökt begränsa informationsflödet både inom landet och över Irans gränser. Den politiska utvecklingen och repressionen i Iran har samtidigt blivit allt hårdare under de senaste åren.

När kontakter med utländska medier kopplas allt tydligare till frågor om nationell säkerhet blir utrymmet också mindre för personer som vill beskriva förhållandena i landet för en internationell publik.

Det kan påverka betydligt fler än professionella journalister. Akademiker, aktivister, experter och vanliga medborgare som intervjuas av utländska medier kan också hamna i ett betydligt mer riskfyllt juridiskt läge.

Väktarrådet har sista ordet

Parlamentets beslut den 16 augusti innebär alltså inte att de nya reglerna redan gäller.

Lagförslaget ska nu granskas av Väktarrådet, som bedömer om parlamentets beslut är förenliga med Irans konstitution och islamisk lag.

Men även innan ett slutligt godkännande är omröstningen en tydlig politisk signal.

Iran har redan använt säkerhetslagstiftning mot journalister och personer som kommunicerar med utländska aktörer. Det nya förslaget skulle ge myndigheterna ännu tydligare juridiska verktyg för att kontrollera vem iranier får prata med – och vad kontakten med omvärlden kan kosta.