Intel planerar att ta in 15 miljarder dollar genom en stor nyemission. Pengarna ska bland annat ge utrymme för fortsatta investeringar när bolaget bygger ut sin halvledartillverkning. Bara under 2026 väntas Intel investera mer än 20 miljarder dollar, samtidigt som den egna foundry-verksamheten fortfarande går med miljardförluster.

Intel meddelar att bolaget planerar en garanterad offentlig emission av stamaktier värd 15 miljarder dollar. Bankerna bakom erbjudandet får dessutom möjlighet att köpa ytterligare aktier för upp till 2,25 miljarder dollar.

Det innebär att Intel i slutändan kan ta in upp till 17,25 miljarder dollar före kostnader.

Bolaget anger inte att pengarna är öronmärkta för någon särskild fabrik. Nettolikviden ska användas för allmänna företagsändamål, där bland annat kapitalinvesteringar och rörelsekapital ingår.

Samtidigt är det svårt att komma runt vad som ligger bakom kapitalbehovet. Intel befinner sig mitt i en av bolagets dyraste investeringsperioder någonsin.

Intel investerar mer än 20 miljarder dollar i år

Intel räknar med kapitalinvesteringar på mer än 20 miljarder dollar under 2026.

Bolaget har dessutom signalerat att investeringarna ska bli betydligt större under 2027. Den stora merparten av nästa års investeringar väntas göras i USA.

Pengarna går bland annat till produktionsutrustning, renrum och ny kapacitet för avancerad halvledartillverkning. Intel behöver också säkra tillgång till komponenter som substrat och minnen när efterfrågan på framför allt datacenterkapacitet ökar.

Intel uppger självt att investeringarna i amerikansk produktionsutrustning och produktionsutrymme mellan 2021 och 2026 närmar sig 100 miljarder dollar.

Samtidigt byggs verksamheten ut på andra håll.

Under sommaren presenterade Intel en investering på 5 miljarder euro i anläggningen i Leixlip på Irland. Där ska befintliga fabriker uppgraderas och ny avancerad produktionsutrustning installeras.

På längre sikt omfattar Intels planer bland annat fortsatt utbyggnad i Arizona, New Mexico och Oregon samt den stora framtida satsningen i Ohio.

Intel Foundry förlorar fortfarande miljarder

Det stora problemet är att Intel måste göra investeringarna innan den nya tillverkningsverksamheten hunnit bli lönsam.

Intel Foundry redovisade en rörelseförlust på omkring 4,53 miljarder dollar under första halvåret 2026. Bara under andra kvartalet var förlusten drygt 2 miljarder dollar.

Verksamheten genererar stora intäkter på pappret, men merparten kommer fortfarande från Intels egna verksamheter.

Av Foundrys intäkter på 11,19 miljarder dollar under första halvåret kom endast 467 miljoner dollar från externa kunder.

Det är den svåra ekvationen Intel försöker lösa.

Bolaget vill konkurrera betydligt hårdare med framför allt TSMC om tillverkning åt andra chipföretag. För att göra det måste Intel redan nu investera miljardbelopp i fabriker och nästa generations processteknik, långt innan det är säkert hur stora externa beställningar verksamheten kommer att få.

En viktig del är den kommande processtekniken Intel 14A. Riskproduktionen är planerad till 2027 och högvolymproduktion till 2028.

Intel måste alltså lägga mycket pengar nu på kapacitet som framför allt ska generera intäkter flera år framåt.

Intel har pengar – men vill inte belasta skuldsättningen mer

Nyemissionen betyder inte att Intel står utan pengar.

Vid halvårsskiftet hade bolaget omkring 12,9 miljarder dollar i kontanter och ytterligare omkring 16,9 miljarder dollar i kortfristiga placeringar.

Det ger nästan 30 miljarder dollar i tillgängliga likvida medel och placeringar.

Samtidigt hade Intel drygt 50 miljarder dollar i kort- och långfristiga skulder.

Bolaget har dessutom redan tagit in mer lånekapital under året. Under våren emitterades obligationer för 6,5 miljarder dollar efter att Intel köpt ut Apollos minoritetsandel i en gemensam struktur kopplad till fabrikerna på Irland.

Utköpet kostade 14,2 miljarder dollar.

Mot den bakgrunden blir valet att nu sälja aktier i stället för att finansiera ännu mer med lån logiskt. Intel betonar också att kapitalanskaffningen ska ge fortsatt investeringsutrymme utan att äventyra en stark balansräkning och bolagets investment grade-betyg.

Nackdelen för befintliga aktieägare är förstås utspädningen.

Det exakta antalet nya aktier och det slutliga emissionspriset var ännu inte fastställda när erbjudandet presenterades.

AI-boomen kräver fabriker, inte bara bättre chip

Intels kapitalanskaffning säger också något större om den globala AI-boomen.

Diskussionen handlar ofta om Nvidia, AI-modeller och vem som kan konstruera de snabbaste chippen. Men bakom tekniken finns en industri där nya fabriker och produktionslinjer kostar tiotals miljarder dollar.

AI kräver inte bara fler GPU:er.

Det krävs renrum, litografiutrustning, avancerad paketering, substrat, minneskapacitet och enorma fabriksinvesteringar innan chippen över huvud taget kan produceras i tillräckliga volymer.

Det är också en av anledningarna till att den fortsatta AI-boomen har blivit så viktig för Nvidia och hela halvledarsektorn.

Samtidigt ökar finansieringsrisken när bolagen behöver investera långt innan det går att veta hur länge efterfrågan kommer att fortsätta på samma nivå. Det är samma problem som ligger bakom varningarna om att AI-boomen kan skapa större kreditrisker.

TSMC planerar investeringar på upp till 64 miljarder dollar

Storleken på investeringarna syns ännu tydligare hos TSMC.

Världens största kontraktstillverkare av halvledare räknar med kapitalinvesteringar på omkring 60–64 miljarder dollar under 2026. Mellan 70 och 80 procent ska gå till avancerade processtekniker.

Intel och TSMC är olika bolag och siffrorna går därför inte att jämföra rakt av.

Men de visar skalan.

En nyemission på 15 miljarder dollar låter enorm. För Intel motsvarar den ändå mindre än vad bolaget planerar att investera i verksamheten under ett enda år.

För TSMC motsvarar samma summa bara omkring en fjärdedel av årets planerade kapitalinvesteringar.

Det är den andra sidan av AI-kapplöpningen: ju större efterfrågan på beräkningskraft blir, desto större summor måste chipindustrin lägga på den fysiska infrastrukturen som faktiskt ska producera den.