Inflationen stiger i maj och ger Riksbanken ett mer besvärligt läge inför nästa räntebesked. SCB:s preliminära siffror visar att inflationen enligt KPI ökar till 0,8 procent, medan KPIF, Riksbankens viktigaste inflationsmått, stiger till 1,5 procent.

Det är en tydlig uppgång från april, då KPI-inflationen låg på -0,1 procent och KPIF på 0,8 procent. Samtidigt är det inte en ny inflationskris. KPIF ligger fortfarande under Riksbankens mål på 2 procent.

Det är därför majbeskedet är så intressant. Det är inte tillräckligt högt för att peka mot en akut räntehöjning. Men det är tillräckligt högt för att dämpa förväntningarna på en snabb räntesänkning.

Bakslag, men inte panik

Den enkla rubriken är att inflationen stiger. Den viktigare slutsatsen är att inflationen stiger från en ovanligt låg nivå.

April blev ett kraftigt avvikande inflationsbesked. Matpriserna föll brett, vilket pressade ned siffrorna och gav intrycket av att inflationen nästan var borta ur svensk ekonomi. Maj visar att den bilden var för enkel.

När energi- och tjänstepriser rör sig uppåt igen studsar inflationen tillbaka. Det betyder inte att Sverige är på väg in i en ny inflationsvåg. Det betyder snarare att nedgången inte är spikrak.

För hushållen är det ett frustrerande besked. Inflationen är låg jämfört med inflationskrisens värsta år, men den är inte död. Priserna kan fortfarande överraska uppåt från månad till månad.

Riksbanken får svårare att sänka snabbt

Det är räntefrågan som gör siffran politiskt och ekonomiskt laddad.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i maj. Då fanns ett starkt argument för att avvakta: inflationen var låg, konjunkturen svag och flera färska utfall hade kommit in lägre än Riksbankens tidigare prognoser.

Majsiffran förändrar inte allt. Men den gör en snabb sänkning mindre självklar.

Om KPIF hade legat kvar runt 0,8 procent hade pressen på Riksbanken att lätta ytterligare blivit större. Nu ligger KPIF på 1,5 procent. Det är fortfarande under målet, men betydligt närmare en nivå där Riksbanken kan säga att den vill se fler månader innan den rör räntan.

Det mest sannolika efter dagens besked är därför inte dramatik. Det är fortsatt försiktighet.

Skillnaden mellan KPI och KPIF är avgörande

För den som följer räntefrågan är KPIF viktigare än KPI.

KPI är det breda måttet som visar hur konsumentpriserna utvecklas. KPIF räknar bort den direkta effekten av ändrade bolåneräntor. Det är därför KPIF är Riksbankens målvariabel.

När KPIF ligger på 1,5 procent är inflationen fortfarande under målet. Men uppgången från 0,8 procent i april till 1,5 procent i maj gör att Riksbanken inte kan luta sig lika tungt mot argumentet att inflationen är för låg.

Samtidigt visar KPIF-XE, där energipriser räknas bort, att det underliggande pristrycket fortfarande är svagt. Det talar emot att Riksbanken skulle behöva agera hårt åt andra hållet.

Med andra ord: maj stärker inte räntehöknarnas case fullt ut, men den försvagar räntesänkningsargumentet.

Hushållen får vänta på tydligare lättnad

För hushåll med bolån är beskedet en påminnelse om att räntenedgången kan bli långsammare än många hoppats.

En lägre inflation brukar öka chansen för lägre räntor. Men när inflationen studsar upp precis före ett räntebesked blir Riksbanken mer benägen att vänta.

Det betyder inte att räntan måste höjas. Det betyder inte heller att räntesänkningar är uteslutna senare. Men det betyder att hushåll som hoppats på en snabb lättnad i juni får ett svagare argument.

Riksbanken kan peka på att KPIF fortfarande är under målet. Men den kan också peka på att uppgången i maj visar varför man inte ska dra för stora slutsatser av en enskild låg månad.

Därför var april troligen undantaget

April såg ut som ett inflationsras. Maj ser mer ut som en normalisering.

Det är kanske den viktigaste analysen av dagens siffra. Inflationen föll inte bara för att pristrycket i ekonomin försvann, utan också för att vissa priser rörde sig ovanligt kraftigt nedåt i april. När den effekten inte upprepas blir årstakten högre igen.

Det gör att Riksbanken behöver titta på flera månader samtidigt. En låg aprilsiffra räckte inte för att slå fast att inflationen var för låg. En högre majsiffra räcker inte heller för att slå fast att inflationen är på väg upp igen.

Men majbeskedet flyttar balansen. Från räntesänkningshopp till vänteläge.

Det här betyder inflationssiffran

Dagens inflationsbesked är ett bakslag för den som vill se lägre ränta snabbt. Men det är inte ett besked om att inflationen är tillbaka som samhällsproblem.

KPIF ligger fortfarande under målet. Den underliggande inflationen är låg. Samtidigt visar uppgången att prisbilden inte är så svag som april antydde.

Riksbankens nästa besked kommer den 17 juni. Efter majinflationen är det enklare att argumentera för oförändrad ränta än för en snabb sänkning.

För fler analyser av aktuella ekonominyheter finns Hurbra:s samlade nyheter.