Du vaknar en klar höstmorgon och upptäcker att fönstren är helt immiga eller täckta av små vattendroppar – på utsidan. Det ser nästan ut som om något har gått fel med de nya treglasfönstren. I själva verket är det ofta precis tvärtom.

Kondens på utsidan av moderna, välisolerade fönster är normalt inte ett tecken på ett dåligt fönster. Fenomenet kan uppstå just därför att fönstret isolerar så effektivt att väldigt lite värme från bostaden når ytterglaset.

Under en klar och vindstilla höstnatt kan ytterglaset bli så kallt att dess temperatur sjunker under uteluftens daggpunkt. Då kondenserar vattenångan i luften på glaset.

Om imman sitter på utsidan, framför allt på morgonen, och försvinner när solen eller dagens varmare luft värmer glaset behöver du därför vanligtvis inte göra någonting.

Därför blir fönstret blött trots att det inte har regnat

Luften omkring oss innehåller alltid en viss mängd vattenånga.

Hur mycket vattenånga luften kan hålla beror bland annat på temperaturen. När luften eller en yta kyls tillräckligt mycket nås den så kallade daggpunkten. Då börjar en del av vattenångan övergå till flytande vatten.

Det är samma grundprincip som gör att det kan bildas dagg på gräsmattan, vattendroppar på en kall dryck eller imma på en bilruta.

För fönstret behöver inte hela uteluften bli så kall att kondens bildas. Det räcker att glasytan blir kallare än daggpunkten.

En höstmorgon kan det därför vara exempelvis några plusgrader i luften samtidigt som själva glasytan är ännu kallare. Om luften dessutom är fuktig kan glaset passera daggpunkten och bli täckt av kondens.

Hur kan glaset bli kallare än luften?

Det låter först märkligt. Om det exempelvis är åtta grader ute – hur kan ett fönster då bli kallare än åtta grader?

Förklaringen finns i värmestrålningen.

Alla ytor avger värmestrålning. Under en klar natt strålar glaset värme mot himlen. Himlen har en mycket låg så kallad effektiv strålningstemperatur, vilket gör att glaset kan förlora mer energi genom strålning än det får tillbaka.

Resultatet blir att glasytans temperatur kan sjunka under temperaturen i den omgivande luften.

Fenomenet är särskilt tydligt när:

• himlen är klar
• vinden är svag
• luftfuktigheten är hög
• ytterglaset är väl isolerat från värmen inomhus.

Vind kan hjälpa till att transportera värme från uteluften till glaset. Moln minskar samtidigt glasets värmeförlust mot den kalla himlen.

Därför är en klar och nästan vindstilla natt betydligt mer gynnsam för utvändig kondens än en blåsig eller mulen natt.

Därför är augusti, september och oktober typiska månader

Utvändig kondens kan förekomma under andra delar av året också, men sensommaren och hösten ger ofta nästan perfekta förutsättningar.

Nätterna blir snabbt längre och kallare samtidigt som luften fortfarande kan innehålla mycket fukt. Temperaturen ligger dessutom ofta ganska nära daggpunkten.

Glaset behöver då bara kylas några få grader för att kondensen ska börja bildas.

Det är därför många upptäcker fenomenet för första gången någon gång under augusti, september eller oktober.

En kväll kan fönstren vara helt klara. Nästa morgon kan stora delar av glaset vara täckta av vatten.

När solen stiger, temperaturen ökar eller vinden tilltar värms glaset igen och kondensen avdunstar.

Nya fönster kan imma mer än gamla

Det här är den stora paradoxen.

Många byter gamla fönster mot moderna treglasfönster för att minska värmeförlusterna. Efter bytet upptäcker de plötsligt mer kondens på utsidan.

Det är lätt att tolka det som att de nya fönstren är sämre.

Ofta är förklaringen den motsatta.

Ett gammalt och dåligt isolerat fönster släpper ut betydligt mer värme från bostaden. Värmen passerar genom konstruktionen och hjälper till att värma ytterglaset.

Det innebär högre energiförbrukning – men samtidigt mindre risk för att ytterglaset kyls under daggpunkten.

Ett modernt energieffektivt fönster stoppar en mycket större del av värmen.

Värmen stannar där den ska vara: inne i huset.

Det innebär samtidigt att ytterglaset inte längre får samma uppvärmning inifrån. Under en kall och klar natt kan det därför bli betydligt kallare.

I praktiken kan alltså ett gammalt dragigt fönster hålla sig klart därför att huset värmer upp utsidan, medan ett modernt energifönster får dagg eftersom värmen stannar inomhus.

Vad har U-värdet med saken att göra?

Fönsters isoleringsförmåga anges vanligtvis med ett U-värde.

Ju lägre U-värde, desto mindre värme passerar genom konstruktionen.

Ett äldre tvåglasfönster kan ha ett U-värde runt 3, medan moderna energieffektiva fönster kan ligga omkring 1 eller ännu lägre.

Det låga U-värdet är bra för energiförbrukningen eftersom mindre värme försvinner från bostaden.

Samma egenskap gör dock att ytterglaset blir mindre uppvärmt av inomhusluften.

Risken för utvändig kondens kan därför öka när fönstrets energiprestanda förbättras.

Boverket beskriver också utvändig kondens på välisolerade fönster som ett normalt fenomen och konstaterar att den vanligtvis inte innebär någon skaderisk.

Det betyder däremot inte att kondens är ett perfekt mått på hur bra ett fönster är. Två likadana fönster kan bete sig helt olika beroende på hur utsatta de är för vind, himmel och sol.

Varför är vissa fönster immiga när andra är helt klara?

Det är vanligt att bara några av husets fönster får kondens.

Ett fönster kan vara helt täckt av dagg samtidigt som ett annat, bara några meter bort, är klart.

En viktig faktor är hur mycket av himlen glaset exponeras för.

Ett fönster under ett stort takutsprång är delvis skyddat mot den kalla natthimlen. Samma sak kan gälla ett fönster nära träd, andra byggnader eller annan skärmning.

Ett mer oskyddat fönster kan däremot förlora mer värme genom strålning och därmed bli kallare.

Även vinden spelar stor roll. Luft som rör sig förbi fönstret kan överföra värme till glasytan och minska temperaturfallet.

Morgonsolen påverkar framför allt hur länge kondensen ligger kvar. Ett fönster som snabbt träffas av solen kan klarna tidigt, medan ett fönster i skugga kan vara immigt långt senare på förmiddagen.

Det går därför inte att säga att exempelvis alla fönster mot norr alltid får mer kondens än alla fönster mot söder. Väderstreck, takutsprång, vegetation, andra byggnader, vind och sol samverkar.

Kondens på utsidan, insidan eller mellan glasen – stor skillnad

Det viktigaste du kan göra när du upptäcker imma är att först ta reda på var kondensen sitter.

De tre vanligaste fallen har helt olika förklaringar.

Var sitter imman?	Vad betyder det normalt?
Utsidan	Ofta normal utvändig kondens på ett välisolerat fönster
Insidan	Kan tyda på hög luftfuktighet, kall glasyta eller bristande ventilation
Mellan glasen	Kan bero på läckage eller problem i fönstrets konstruktion

Imma på utsidan – vanligtvis helt ofarligt

Om kondensen sitter på utsidan av glaset, framför allt under morgonen, och försvinner senare under dagen finns normalt ingen anledning till oro.

Fönstrets utsida är konstruerad för att utsättas för regn, dagg och annan fukt.

Utvändig kondens är därför i första hand ett problem med sikten genom fönstret – inte ett tecken på fuktskador.

I många fall är den bästa åtgärden helt enkelt att inte göra något alls.

Imma på insidan bör tas på större allvar

Kondens på rummets sida av glaset har en annan orsak.

Varm inomhusluft innehåller fukt från bland annat dusch, matlagning, tvätt, människor och växter. När den fuktiga luften träffar ett tillräckligt kallt glas kan vatten kondensera.

Enstaka kondens under extrema förhållanden behöver inte betyda att något är allvarligt fel.

Återkommande eller kraftig kondens på insidan kan däremot vara ett tecken på att luftfuktigheten är för hög, att ventilationen är otillräcklig eller att glasytan är ovanligt kall.

Vatten som ligger kvar mot trä, karmar och andra byggnadsmaterial under längre tid kan dessutom orsaka fuktskador.

Kontrollera då bland annat:

• att ventilationsventiler är öppna
• att frånluften fungerar
• att luften kan cirkulera framför fönstret
• att tjocka gardiner eller möbler inte stänger in kall luft vid glaset
• om inomhusluften är ovanligt fuktig.

I äldre hus kan även tätningar och själva fönstrets isoleringsförmåga spela in.

Imma mellan glasen kan betyda något annat

Ser det i stället ut som om kondensen sitter inne i själva fönstret bör man först fastställa vilken typ av konstruktion det handlar om.

I moderna förseglade isolerglas sitter två eller flera glas sammanfogade i en sluten glaskassett.

Om det uppstår ihållande imma inne i den förseglade isolerrutan kan det vara ett tecken på att tätningen runt glaskassetten inte längre håller tätt.

Fukt kan då ha kommit in i utrymmet mellan glasen.

Det kan behöva undersökas av en glasmästare eller fönsterfirma, och ibland räcker det att byta själva isolerrutan i stället för hela fönstret.

Äldre kopplade fönster fungerar annorlunda. Där finns ett ventilerat eller delvis ventilerat utrymme mellan bågarna. Kondens där kan exempelvis uppstå om varm och fuktig rumsluft läcker ut genom den inre bågen och möter det kallare ytterglaset.

All imma mellan två synliga glas betyder därför inte automatiskt att ett helt fönster är förstört.

Enkel diagnos: så tolkar du kondensen

Utsida på morgonen – försvinner under dagen

Trolig förklaring: normal utvändig kondens.

Typiskt för moderna välisolerade fönster efter klara, lugna och fuktiga nätter.

Vad gör du?
Vanligtvis ingenting.

Insida under kalla dagar

Trolig förklaring: fuktig inneluft möter en kall glasyta.

Vad gör du?
Kontrollera ventilation, luftfuktighet och luftcirkulation. Om problemet återkommer kraftigt bör orsaken undersökas.

Imma inne i en isolerruta som inte försvinner

Trolig förklaring: glaskassettens tätning kan ha börjat läcka.

Vad gör du?
Låt isolerrutan bedömas. Det kan vara möjligt att byta glaskassetten utan att byta hela fönstret.

Kondens mellan bågarna på äldre fönster

Trolig förklaring: varm och fuktig inneluft kan läcka in mellan bågarna.

Vad gör du?
Kontrollera tätningen på den inre bågen och att konstruktionen ventileras på avsett sätt.

Kan man stoppa kondensen på utsidan?

Ja, men frågan är först om det verkligen behövs.

Om kondensen bara uppstår några höstmorgnar och snabbt försvinner är problemet främst kosmetiskt.

Det finns ändå några möjliga lösningar.

Takutsprång och annan avskärmning

Eftersom en stor del av kylningen sker genom värmestrålning mot natthimlen kan ett takutsprång, en markis eller annan skärmning minska problemet.

Glaset exponeras då mindre mot den fria himlen och kyls inte lika kraftigt.

Det är en av anledningarna till att ett fönster under ett utsprång kan vara helt klart samtidigt som ett oskyddat fönster bredvid är vått.

Antikondensglas

Det finns också fönsterglas med särskilda beläggningar som är utformade för att minska risken för utvändig kondens.

En låg-emitterande beläggning på glasets utsida kan minska hur mycket värmestrålning glaset avger mot himlen. Därmed kan glasytan hållas något varmare och risken för dagg minska.

Det finns även ytbehandlingar som påverkar hur vattnet sprids över glaset. I stället för många små droppar kan vattnet bilda en jämnare film som försämrar sikten mindre.

De olika teknikerna fungerar alltså inte nödvändigtvis genom att helt förhindra att vatten bildas.

Att försämra isoleringen är ingen bra lösning

Ett tekniskt enkelt sätt att värma ytterglaset vore naturligtvis att låta mer värme från huset läcka ut genom fönstret.

Det är i praktiken precis vad gamla, dåligt isolerade fönster gör.

Att välja ett sämre isolerat fönster för att undvika några timmars höstdagg vore därför bakvänt. Man skulle lösa ett tillfälligt siktproblem genom att öka husets energiförbrukning.

När behöver man faktiskt reagera?

Utvändig kondens som kommer under kalla morgnar och försvinner senare behöver du normalt inte reagera på.

Det finns däremot anledning att undersöka fönstret eller bostaden när:

• kondensen återkommer kraftigt på insidan
• vatten rinner ner över karmar och byggnadsmaterial
• det finns tecken på mögel eller andra fuktskador
• imma sitter kvar inne i en förseglad isolerruta
• fönstret upplevs ovanligt kallt eller dragigt
• problemet förändras plötsligt jämfört med tidigare.

Det är alltså platsen och beteendet hos kondensen – inte bara förekomsten av vatten – som avgör om den är normal.

Imma kan vara ett tecken på att fönstret gör sitt jobb

Det mest förvirrande med höstens immiga fönster är att vi intuitivt förknippar vatten på glaset med dålig isolering eller läckage.

När kondensen sitter på utsidan av ett modernt treglasfönster är sambandet ofta det motsatta.

Fönstret släpper ut så lite värme att ytterglaset kan bli riktigt kallt under en klar natt. När glaset kyls under luftens daggpunkt bildas dagg.

Gamla fönster höll ibland utsidan varm genom att slösa med husets värme.

Nya fönster kan i stället bli våta på morgonen just därför att värmen stannar där den ska vara – inne i huset.