Imma på fönstren är inte alltid ett tecken på att något är fel. Kondens på utsidan av moderna fönster kan tvärtom betyda att de isolerar mycket bra. Återkommande fukt på insidan kan däremot tyda på hög fuktbelastning, dålig luftcirkulation eller bristande ventilation – och imma inne i ett slutet isolerglas kan vara ett tecken på att rutan har förlorat sin tätning.

När nätterna blir kallare på hösten blir skillnaden mellan temperaturen inne och ute större. Då ökar också risken för kondens på hemmets kallaste ytor, och fönstret är ofta den första platsen där den syns.

Varför blir det imma på fönster?

Luften omkring oss innehåller alltid en viss mängd vattenånga. Hur mycket vattenånga luften kan hålla beror bland annat på temperaturen: varm luft kan innehålla betydligt mer vattenånga än kall luft.

När varm och fuktig luft kommer i kontakt med en kall fönsterruta kyls luften närmast glaset. Om temperaturen sjunker till den så kallade daggpunkten blir luften mättad. Vattenångan börjar då kondensera till små vattendroppar på glaset.

Det är dessa droppar vi ser som imma.

Daggpunkten varierar beroende på både temperatur och hur mycket fukt luften innehåller. Därför kan samma fönster vara helt torrt en morgon och kraftigt immigt nästa.

Det avgörande är inte bara att det finns kondens, utan var den sitter.

Det du ser	Vad det oftast betyder
Imma på utsidan	Vanligen normalt och ofta tecken på ett välisolerat fönster
Imma på insidan	Glaset är kallt i förhållande till luftens temperatur och fuktighet
Imma inne i isolerglaset	Kan betyda att isolerrutan har tappat sin tätning
Imma mellan bågar i äldre fönster	Kan bero på luftläckage och fukt mellan bågarna

Kondens på utsidan kan vara ett gott tecken

Det kan kännas bakvänt att ett nytt och energieffektivt fönster blir immigare än ett gammalt. Men just på utsidan kan det faktiskt vara ett resultat av att fönstret isolerar bra.

I ett äldre fönster läcker relativt mycket värme från bostaden genom glaset. Värmen håller det yttersta glaset varmare.

Ett modernt välisolerat fönster släpper ut betydligt mindre värme. Ytterglaset kan därför bli mycket kallt under natten.

Under en klar och vindstilla natt kan glasytan dessutom kylas genom värmestrålning mot den kalla himlen. Om ytterglaset blir kallare än uteluftens daggpunkt kondenserar luftens fukt på rutan.

Fenomenet är särskilt vanligt under vår och höst när:

• nätterna är kalla
• luftfuktigheten är hög
• himlen är klar
• vinden är svag.

Imman sitter då på utsidan av glaset och brukar försvinna när solen går upp, vinden tilltar eller temperaturen stiger.

Det finns normalt ingen anledning att försöka åtgärda den.

Boverket konstaterar att utvändig kondens kan förekomma på välisolerade fönster och normalt inte innebär någon risk för fuktskador.

Kondens på insidan – när ska man reagera?

Imma på insidan uppstår av samma fysik, men förutsättningarna är annorlunda.

Den varma rumsluften innehåller fukt och möter en kall insida av glaset. Om temperaturen vid glaset hamnar under daggpunkten bildas kondens.

Det behöver inte automatiskt betyda att huset har ett allvarligt fuktproblem.

En liten mängd imma längst ned på fönstret under en mycket kall vintermorgon kan förekomma även i en fungerande bostad. Samma sak kan hända tillfälligt efter en dusch eller när mycket mat lagas.

Mer intressant är hur ofta, hur mycket och hur länge kondensen finns kvar.

Återkommande kraftig kondens på flera fönster kan tyda på att bostaden producerar mer fukt än ventilationen klarar att transportera bort.

Vanliga orsaker är:

• svag eller blockerad ventilation
• stängda tilluftsventiler
• mycket duschande eller matlagning
• tvätt som torkar inomhus
• många personer i ett litet utrymme
• gamla och kalla fönster
• dålig luftcirkulation framför glaset
• gardiner, möbler eller djupa fönsterbrädor som hindrar varm luft från att nå fönstret.

Folkhälsomyndigheten pekar på omfattande och varaktig kondens på insidan av fönster som ett möjligt tecken på mycket stor fuktbelastning eller bristande luftväxling.

Fukt på fönstret på morgonen behöver inte vara farligt

Ett av de vanligaste fallen är ett sovrumsfönster som är immigt när man vaknar.

Under natten avger de som sover i rummet både värme och fukt genom andning och hud. Samtidigt hålls sovrum ofta svalare än resten av bostaden och dörren kan vara stängd.

Resultatet kan bli högre luftfuktighet och ett kallare fönster.

Om en tunn imma uppstår under natten men försvinner snabbt när rummet ventileras och värms är det inte nödvändigtvis något problem.

Det finns större anledning att undersöka situationen om:

• glaset är kraftigt vått nästan varje morgon
• vatten rinner ner på fönsterkarmen
• flera rum har samma problem
• kondensen ligger kvar en stor del av dagen
• trä, färg eller tätningsmaterial börjar missfärgas
• det luktar unket
• synliga mögelfläckar uppstår.

Då handlar frågan inte längre bara om ett immigt glas. Fukt som upprepade gånger ligger mot karmar, trä och andra material kan på sikt orsaka skador.

Hur hög luftfuktighet är för hög?

Det är lockande att sätta en enkel procentsiffra på frågan, men verkligheten är mer komplicerad.

Relativ luftfuktighet, RF, beskriver hur nära luften är den maximala mängd vattenånga den kan innehålla vid den aktuella temperaturen.

En hygrometer kanske visar 45 procent mitt i ett rum. Vid en betydligt kallare fönsteryta kan den relativa fuktigheten samtidigt vara mycket högre eftersom luften kyls när den närmar sig glaset.

Det är därför kondens kan bildas på ett fönster trots att luftfuktigheten i resten av rummet inte verkar extrem.

Under den svenska uppvärmningssäsongen är inomhusluften ofta relativt torr. Folkhälsomyndigheten beskriver nivåer omkring 20–40 procent relativ luftfuktighet som vanligt förekommande under uppvärmningssäsongen.

Under sensommaren och tidiga hösten kan nivåerna däremot bli betydligt högre eftersom uteluften innehåller mycket fukt.

Man ska därför vara försiktig med påståenden som att ett visst värde på hygrometern automatiskt innebär mögelrisk.

Boverkets nivå på 75 procent relativ fuktighet, som ibland nämns i sammanhanget, gäller bedömning av fukttillstånd i byggnadsdelar och material när bättre materialspecifika uppgifter saknas. Det är inte en generell gräns som säger att en bostad blir farlig så snart hygrometern i vardagsrummet visar 75 procent.

Det viktigaste är i stället kombinationen av:

• hur hög fuktnivån är
• hur länge den består
• temperaturen
• vilka material som utsätts
• om kondens faktiskt bildas.

En hygrometer kan avslöja mönstret

En enkel hygrometer kan vara användbar om fönstren ofta blir våta.

Mät gärna luftfuktigheten under flera dygn i stället för att dra slutsatser av ett enda värde.

Notera exempelvis vad som händer:

• under natten
• efter dusch
• under matlagning
• efter att tvätt hängt på tork
• när ventilationen är öppen respektive stängd.

Om luftfuktigheten stiger kraftigt och sedan snabbt går tillbaka fungerar fukttransporten sannolikt bättre än om den ligger kvar på en hög nivå under lång tid.

Hurbra har även testat IKEA Alpstuga, en billig luftmätare som bland annat visar temperatur och luftfuktighet.

Så får du bort imma på insidan av fönstren

Det går sällan att lösa återkommande kondens genom en enda åtgärd. Börja i stället med att kontrollera de vanligaste orsakerna.

Öppna tilluftsventilerna

En ventil fungerar bara om luft faktiskt kan komma igenom den.

Tilluftsventiler i sovrum och vardagsrum stängs ibland för att människor känner drag. Problemet är att frånluften i badrum och kök då får svårare att skapa den avsedda luftväxlingen.

Kontrollera att ventilerna är öppna och inte blockerade av möbler, gardiner eller smuts.

Ett hus är tänkt att få in ny luft någonstans och föra ut gammal, fuktig luft någon annanstans.

Använd badrumsfläkten

Duschen kan på mycket kort tid tillföra stora mängder vattenånga.

Har bostaden en badrumsfläkt bör den kunna transportera bort fukten efter duschen. I system med fuktstyrd eller forcerad ventilation kan luftflödet automatiskt öka när belastningen stiger.

Låt inte fuktig badrumsluft spridas till resten av bostaden i onödan.

Använd köksfläkten när du lagar mat

Kokande vatten, pasta, potatis och stekning kan tillföra mycket fukt.

Använd fläkten under matlagningen och gärna en stund därefter när systemet är konstruerat för det.

Det är samtidigt viktigt att känna till skillnaden mellan en riktig frånluftsfläkt och en kolfilterfläkt.

En kolfilterfläkt renar främst luften från partiklar och lukt och blåser sedan tillbaka luften i köket. Vattenångan försvinner därför inte ur bostaden på samma sätt som med en fläkt som leder luften ut.

Vädra kort och effektivt

Att vädra kan snabbt sänka fuktbelastningen när uteluften är kallare och torrare.

Det är ofta effektivare att öppna ordentligt under en kort stund än att låta ett fönster stå lite öppet under mycket lång tid.

Men återkommande problem ska inte behöva lösas genom att bostaden ständigt vädras. Grundventilationen ska fungera även när fönstren är stängda.

Därför sitter elementet under fönstret

Placeringen av radiatorn är ingen slump.

Fönster har historiskt varit några av rummets kallaste ytor. Luften närmast glaset kyls, blir tätare och sjunker mot golvet. Det är en del av det som brukar kallas kallras.

Ett element under fönstret skapar en stigande ström av varm luft.

Den varma luften:

• motverkar kallras
• höjer temperaturen nära glaset
• hjälper till att hålla fönstrets insida varmare
• minskar risken för att temperaturen vid glaset når daggpunkten.

Det är också därför luftvägen framför ett fönster spelar roll.

Djupa fönsterbrädor och gardiner kan göra problemet värre

En djup fönsterbräda direkt ovanför radiatorn kan styra ut eller blockera den varma luft som annars skulle stiga framför glaset.

Samma sak kan hända med tjocka gardiner som hänger tätt över både element och fönster.

Bakom gardinen kan temperaturen vid rutan då bli betydligt lägre än ute i rummet.

Det betyder inte att alla fönsterbrädor och gardiner måste bort. Men vid återkommande kondens är luftcirkulationen något av det första som är värt att kontrollera.

Flytta undan täta gardiner och se till att det finns en luftspalt runt fönsterbrädan.

Stora möbler som står direkt framför radiatorn kan påverka luftströmmen på samma sätt.

Nya fönster kan avslöja problem med ventilationen

Att byta från gamla otäta fönster till moderna energieffektiva fönster brukar minska värmeförlusterna kraftigt.

Men det kan samtidigt förändra hur huset ventileras.

I äldre hus med självdrag har en del luft kommit in genom springor och otätheter runt fönster och dörrar. När huset tätas kan den oavsiktliga lufttillförseln minska.

Energimyndigheten rekommenderar därför att ventilationen kontrolleras efter bland annat tätning och fönsterbyte i hus med självdrag.

Det innebär inte att moderna fönster orsakar fuktproblemet. Problemet är snarare att en ventilation som tidigare delvis förlitade sig på husets otätheter kan behöva justeras när byggnaden blir tätare.

Kondens mellan glasen kan betyda att isolerrutan är trasig

Om det ser ut som om imman sitter mellan rutorna måste man först identifiera vilken typ av fönster det handlar om.

Moderna isolerglas består av två eller flera glas som är permanent sammanfogade till en sluten enhet.

Om fukt börjar synas inne i den slutna isolerrutan, där den inte går att torka bort från någon sida, är det ett tydligt tecken på att tätningen kan ha gått sönder.

Fukt har då kunnat komma in i utrymmet mellan glasen.

En punkterad isolerruta innebär inte nödvändigtvis att hela fönstret behöver bytas. I många konstruktioner kan isolerglasenheten ersättas separat.

Äldre kopplade fönster fungerar annorlunda

Ett äldre tvåglasfönster med två öppningsbara bågar har ett annat mellanrum än en modern sluten isolerruta.

Här kan fuktig luft ta sig in mellan bågarna och kondensera på en kall glasyta utan att någon isolerglasförsegling har gått sönder.

Orsaken kan bland annat vara felaktig tätning eller luftläckage från bostaden.

Därför är formuleringen ”imma mellan glasen betyder att fönstret är trasigt” för förenklad.

Det avgörande är vilken fönsterkonstruktion man har och exakt var kondensen uppstår.

När bör ventilationen kontrolleras?

Det finns anledning att gå vidare än enkla hemmalösningar om kondensen är omfattande och återkommer trots att ventilerna är öppna och luftcirkulationen kring fönstren är god.

Tecken att vara uppmärksam på är bland annat:

• kraftig invändig kondens nästan varje dag
• vatten som regelbundet rinner ned över karmarna
• flera rum med samma problem
• mycket långsam uttorkning efter dusch
• instängd eller unken luft
• mögellukt
• synliga fukt- eller mögelskador
• kondensproblem som började efter att huset tätats eller fått nya fönster.

I flerbostadshus kan fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen behöva kontrollera ventilationen.

I villa kan det vara motiverat att kontrollera frånluftsflöden, tilluft och ventilationssystemets funktion.

Är kondens på fönster farligt?

Kondensen i sig är vanligt vatten.

Det farliga är därför inte att ett par droppar råkar bildas på glaset.

Problemet uppstår när fukt återkommer eller ligger kvar så länge att omgivande material hålls fuktiga. Trä, färg, tapet, fogar och andra material kring fönstret kan då skadas.

Varaktig fukt kan också skapa förhållanden där mikroorganismer och mögel kan växa.

Skillnaden mellan en ofarlig höstmorgon och ett verkligt fuktproblem handlar alltså framför allt om plats, mängd och varaktighet.

Snabbguide: utsida, insida eller mellan glasen?

Imma på utsidan:
Vanligt på moderna välisolerade fönster under kalla, klara och fuktiga nätter. Vanligen helt ofarligt.

Imma på insidan någon enstaka kall morgon:
Behöver inte vara ett problem. Torka bort vattnet och följ utvecklingen.

Imma på insidan nästan varje dag:
Kontrollera ventilation, tilluft, fuktkällor och luftcirkulation vid fönstret.

Rinnande vatten och fuktiga karmar:
Bör tas på större allvar eftersom materialen runt fönstret riskerar att skadas.

Imma inne i ett modernt slutet isolerglas:
Talar för att tätningen i isolerrutan har gått sönder och bör undersökas.

Imma mellan bågarna i äldre tvåglasfönster:
Kan bero på luftläckage eller felaktig tätning och är inte samma sak som en trasig isolerruta.

Det enklaste sättet att förstå ett immigt fönster är därför att börja med en enda fråga: Vilken sida av glaset sitter vattnet på?

Svaret säger ofta betydligt mer än mängden imma.