Minst 73 människor har skadats i en ny våg av Huthiattacker mot Saudiarabien. Flera städer har träffats och Huthierna uppger att även oljeanläggningar tillhörande Saudi Aramco har varit mål. Samtidigt lovar Saudiarabien motåtgärder. Eskaleringen kommer i ett redan extremt känsligt läge där striderna kring Iran och Hormuzsundet hotar världens energiförsörjning.
Attackerna under tisdagen den 8 september är en av de allvarligaste upptrappningarna mot Saudiarabien på senare tid.
Enligt den saudiskledda koalitionen har minst 73 civila skadats, däribland kvinnor och barn. Abha, Khamis Mushait, Jazan och Najran finns bland de städer som pekats ut.
Huthirörelsen uppger samtidigt att robotar och drönare har riktats mot både militära och ekonomiska mål. Bland de utpekade målen finns Abhas internationella flygplats, King Khalid-flygbasen och anläggningar kopplade till oljejätten Saudi Aramco.
Just uppgifterna om oljeinfrastrukturen gör utvecklingen särskilt allvarlig.
Saudiarabien är världens största oljeexportör. Landet spelar dessutom en allt viktigare roll för att hålla oljeleveranser igång när trafiken genom Hormuzsundet redan har störts kraftigt av den bredare konflikten mellan USA och Iran.
Nu riskerar även Saudiarabiens alternativa exportvägar att hamna under hårdare press.
73 skadade efter attacker mot flera städer
Den saudiskledda koalitionen uppger att 73 civila skadats i attackerna.
Flera platser i södra Saudiarabien har berörts. Abha, Khamis Mushait, Jazan och Najran ligger samtliga relativt nära gränsen mot Jemen, där Huthirörelsen kontrollerar stora områden.
Saudiarabien beskriver angreppen som attacker mot både civila och ekonomiska mål.
Huthierna har i sin tur sagt att de använt robotar och drönare mot flera saudiska mål.
Bland dessa finns enligt rörelsen:
| Bekräftat | Fortfarande oklart |
|---|---|
| Minst 73 civila uppges ha skadats | Hur stora skadorna på oljeinfrastrukturen är |
| Flera saudiska städer har attackerats | Om oljeproduktionen har påverkats |
| Huthierna säger sig ha attackerat Aramco-mål | Exakt vilka Aramco-anläggningar som faktiskt träffats |
| Saudiarabien har signalerat militära motåtgärder | Hur omfattande ett saudiskt svar blir |
Det är viktigt att skilja mellan uppgifter om vilka mål Huthierna säger sig ha angripit och vad som faktiskt har kunnat verifieras efter attackerna.
Saudi Aramcos oljeanläggningar uppges ha träffats
Den mest känsliga uppgiften gäller Saudi Aramco.
Huthierna säger att de riktat attacker mot Aramco-anläggningar i bland annat Abha och Jazan. Internationella medier har samtidigt rapporterat uppgifter om att oljeinfrastruktur i Jazan kan ha träffats.
Skadebilden är däremot fortfarande oklar.
Det finns ännu inget säkert underlag för att slå fast att någon större del av den saudiska oljeproduktionen har slagits ut. Det finns heller inga bekräftade uppgifter om ett större produktionsbortfall.
Det gör skillnaden viktig.
En träff mot oljeinfrastruktur är i sig säkerhetspolitiskt betydelsefull. Men konsekvenserna för oljepriset och världsmarknaden beror i hög grad på om produktion, lagring eller export faktiskt störs.
Jazan är dessutom ett viktigt område i Saudiarabiens energisystem. Aramcos raffinaderikomplex där har kapacitet på omkring 400 000 fat per dag.
Det betyder inte att den kapaciteten nu är utslagen. Siffran visar däremot varför varje bekräftad skada i området snabbt får internationell uppmärksamhet.
Saudiarabien lovar motåtgärder
Saudiarabien signalerar samtidigt att attackerna kommer att få ett svar.
Den saudiskledda koalitionens talesperson Turki al-Maliki säger att styrkorna kommer att vidta nödvändiga operativa åtgärder för att avskräcka Huthierna och neutralisera hotet.
Formuleringen öppnar för militära motangrepp.
Hur omfattande ett sådant svar blir är ännu inte klart.
Det saudiska vägvalet är känsligt. Ett begränsat svar mot Huthimål i Jemen kan snabbt utvecklas till en ny större konflikt efter flera år av betydligt lägre intensitet mellan parterna.
Ett större saudiskt ingripande skulle dessutom ske samtidigt som hela Gulfregionen redan befinner sig i ett kraftigt försämrat säkerhetsläge.
Därför är oljehotet större än vid en vanlig Huthiattack
Den stora skillnaden mot många tidigare attacker är tidpunkten.
Saudiarabien utsätts inte för angreppen i ett stabilt regionalt läge. De kommer samtidigt som trafiken genom Hormuzsundet redan har minskat kraftigt på grund av konflikten kring Iran.
Hormuz är världens viktigaste enskilda passage för transporter av olja och flytande naturgas.
När den rutten blivit farligare har Saudiarabien kunnat styra mer olja västerut genom sitt pipelinesystem mot Röda havet.
Det har gjort den saudiska infrastrukturen och transportvägen via Röda havet ännu viktigare.
Problemet är att Huthierna även kan påverka den sidan.
Huthirörelsen har under lång tid visat att den kan angripa fartyg och hota sjöfarten i Röda havet och runt Bab el-Mandeb.
Saudiarabien riskerar därför att pressas från två håll samtidigt.
I öster finns Hormuz och den direkta konfrontationen med Iran.
I väster finns Röda havet och Huthiernas robotar, drönare och hot mot sjöfarten.
Det är den kombinationen som kan få betydligt större konsekvenser än en isolerad attack mot en enskild saudisk stad.
Hormuztrafiken har redan fallit kraftigt
Den senaste tidens siffror visar hur mycket energiflödena redan har förändrats.
Trafiken genom Hormuzsundet har minskat kraftigt under året, samtidigt som större volymer har styrts mot Röda havet.
Saudiarabien har kunnat använda sin öst–västliga pipeline för att föra råolja till den saudiska västkusten utan att passera Hormuz.
Det har blivit en säkerhetsventil för världsmarknaden.
Men om Huthierna samtidigt kan hota saudisk oljeinfrastruktur och sjöfarten i Röda havet blir den ventilen mindre säker.
Det är därför attackerna mot Saudiarabien kan få en betydelse som sträcker sig långt utanför landets gränser.
Vi har redan sett hur känsligt läget är i samband med USA:s och Irans attacker kring Hormuz och den efterföljande oljeprisuppgången.
Även attacker mot supertankers med saudisk olja vid Hormuz har visat hur snabbt Saudiarabiens export kan hamna mitt i den regionala konflikten.
Oljepriset stiger när riskerna växer
Brentoljan låg på tisdagsmorgonen runt 97 dollar per fat och fortsatte uppåt.
Marknaden reagerar inte bara på enskilda attacker.
Det är risken för en längre period med störningar som driver oron.
Så länge produktionen vid större saudiska anläggningar fortsätter som vanligt kan oljeeffekten från de senaste attackerna bli begränsad.
Men marknaden måste nu samtidigt väga in flera risker:
att Hormuz fortsätter fungera sämre,
att saudisk oljeinfrastruktur utsätts för fler attacker,
att sjöfarten i Röda havet åter störs kraftigare,
och att Saudiarabien svarar militärt på ett sätt som breddar konflikten ytterligare.
Det är en betydligt farligare kombination än en tillfällig störning på en enda plats.
Iran står i bakgrunden – men sambandet måste beskrivas försiktigt
Huthirörelsen är nära knuten till Iran och har under många år fått politiskt och militärt stöd från Teheran.
Iran förnekar att landet styr Huthiernas attacker eller beväpnar rörelsen på det sätt som motståndarna hävdar.
Det finns i nuläget heller inget verifierat underlag för att Iran skulle ha beordrat just tisdagens attacker mot Saudiarabien.
Det bör hållas isär från den bredare strategiska kopplingen.
Huthierna är en del av den regionala maktstruktur där Iran har byggt relationer till flera väpnade grupper.
När Iran samtidigt befinner sig i en direkt och allt hårdare konflikt med USA får varje större Huthiattack automatiskt större säkerhetspolitisk betydelse.
Det är därför risken nu handlar om mer än en ny konflikt mellan Saudiarabien och en väpnad rörelse i Jemen.
Frågan är om Saudiarabien dras betydligt djupare in i hela den regionala konfrontationen.
Jemenfronten håller redan på att vakna igen
Attacken kommer också efter en tydlig försämring inne i Jemen.
Under flera år efter vapenvilan 2022 minskade de direkta striderna mellan Saudiarabien och Huthierna kraftigt.
Det innebar inte fred, men konfliktnivån sjönk.
Nu har läget förändrats.
Nya strider mellan Huthierna och styrkor som stöds av Saudiarabien har brutit ut, samtidigt som relationen mellan Riyadh och Huthirörelsen åter blivit betydligt mer fientlig.
Under sommaren ökade spänningarna ytterligare efter en saudisk attack mot landningsbanan på Sanaas flygplats.
Huthierna har därefter också hotat Saudiarabien med sjöblockad.
FN har varnat för att risken för ett nytt större krig i Jemen är den högsta sedan vapenvilan 2022.
De senaste attackerna gör den risken ännu tydligare.
Röda havet kan bli nästa stora flaskhals
Röda havet har redan varit centrum för en omfattande sjöfartskris efter tidigare Huthiattacker mot handelsfartyg.
Flera rederier valde då att undvika området och segla runt Afrika.
Det ledde till längre transporter, högre kostnader och störningar i globala leveranskedjor.
Nu är situationen potentiellt ännu känsligare eftersom Hormuz samtidigt är pressat.
Saudiarabien behöver i praktiken fungerande exportvägar både österut och västerut.
Om båda riktningarna samtidigt blir osäkra minskar möjligheten att kompensera för störningar.
Vi har tidigare skrivit om hur Kina förhandlat med Huthierna samtidigt som oljehandel genom Röda havet blivit allt viktigare.
Det visar också varför Huthiernas möjlighet att påverka trafiken där har blivit ett verktyg med global betydelse.
Världens största oljeexportör hamnar närmare kriget
Saudiarabien har under de senaste åren försökt hålla sig borta från ett nytt fullskaligt krig i Jemen och samtidigt balansera relationen med Iran.
Den strategin blir svårare om saudiska städer, civila och oljeanläggningar fortsätter att attackeras.
Ett militärt svar kan uppfattas som nödvändigt för att återupprätta avskräckningen.
Samtidigt kan just ett sådant svar öppna för nya robot- och drönarattacker mot saudisk infrastruktur.
Saudiarabien är därför i ett svårt läge.
Att inte svara riskerar att signalera svaghet.
Att svara kraftigt riskerar att öppna ännu en aktiv front i en region där flera konflikter redan flyter samman.
Det här avgör vad som händer härnäst
Tre saker blir särskilt viktiga de närmaste timmarna och dygnen.
Den första är besked från Saudi Aramco.
Om bolaget bekräftar större skador eller produktionsstörningar förändras oljehotet direkt.
Den andra är omfattningen av Saudiarabiens militära svar.
Begränsade attacker mot utvalda Huthimål är en sak. En större luftkampanj mot Jemen skulle innebära en helt annan eskaleringsnivå.
Den tredje är Huthiernas nästa drag.
Om rörelsen fortsätter angripa saudisk oljeinfrastruktur eller kombinerar attackerna med nya hot mot sjöfarten i Röda havet kan marknadens fokus snabbt flyttas från enskilda oljeanläggningar till Saudiarabiens förmåga att exportera olja över huvud taget under ett bredare regionalt krig.
Än så länge finns inga bekräftade uppgifter om ett större bortfall av saudisk oljeproduktion.
Men den strategiska förändringen är redan tydlig.
Världens största oljeexportör befinner sig betydligt närmare frontlinjen än för bara några dagar sedan.