Svenska hushåll lånade netto 57 miljarder kronor under tredje kvartalet 2026, en ökning med 19 miljarder jämfört med samma period förra året. Samtidigt fortsatte hushållen att köpa fonder, medan det likvida sparandet minskade. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).
Hushållens upplåning fortsätter att öka. Enligt SCB:s Sparbarometer, som publicerades den 19 november, uppgick nettoupplåningen till 57 miljarder kronor under perioden juli–september. Motsvarande belopp var 38 miljarder kronor tredje kvartalet 2025.
Den årliga lånetillväxten steg samtidigt från 2,5 till 3,5 procent. Vid kvartalets slut hade svenska hushåll utestående lån på sammanlagt 5 601 miljarder kronor.
Nettoupplåning innebär att SCB räknar samman hushållens nya lån och drar bort amorteringarna under perioden. Siffran visar alltså hur mycket den samlade skuldsättningen ökat genom lånetransaktioner, inte hur mycket hushållen lånat totalt.
I statistiken ingår bland annat bolån, studielån och andra lån.
Så förändrades hushållens lån och sparande
Samtidigt som upplåningen ökade fortsatte hushållen att placera pengar i fonder och aktier.
Här är de viktigaste förändringarna jämfört med tredje kvartalet 2025, enligt SCB:s uppdaterade statistik.
| Mått | Kvartal 3 2026 jämfört med 2025 |
|---|---|
| Nettoupplåning | 57 mot 38 miljarder kr |
| Årlig lånetillväxt | 3,5 mot 2,5 procent |
| Nettoköp av fonder | 40 mot 30 miljarder kr |
| Nettoköp av börsaktier | 7 mot 5 miljarder kr |
| Likvidt sparande | 15 mot 19 miljarder kr |
| Nettouttag från bankkonton | 2 mot 6 miljarder kr |
Fondsparandet ökade därmed med tio miljarder kronor jämfört med samma kvartal året före.
Hushållen köpte också börsnoterade aktier för sju miljarder kronor netto, två miljarder mer än under jämförelseperioden.
Samtidigt fortsatte uttagen från bankkonton att överstiga insättningarna, men nettouttagen var mindre än ett år tidigare.
Det likvida sparandet minskade
Trots de ökade fondköpen sjönk hushållens likvida sparande från 19 till 15 miljarder kronor.
Det kan låta motsägelsefullt, men förklaringen ligger i hur SCB räknar.
Under tredje kvartalet ökade hushållens likvida finansiella tillgångar genom nettotransaktioner med 72 miljarder kronor. När nettoupplåningen på 57 miljarder dras bort återstår ett likvidt sparande på 15 miljarder.
Beräkningen blir alltså:
72 miljarder i nettotillskott till likvida tillgångar minus 57 miljarder i nettoupplåning = 15 miljarder kronor i likvidt sparande.
Begreppet omfattar mer än pengar på bankkonton. SCB:s definition inkluderar även exempelvis aktier, fondandelar och vissa andra finansiella tillgångar.
Det är därför viktigt att skilja mellan bankinlåning, fondsparande och det bredare mått som används i Sparbarometern.
Siffrorna visar inte vad ett genomsnittligt hushåll sparar
De 15 miljarderna beskriver hushållssektorn som helhet. De säger ingenting om hur mycket en vanlig familj har kvar efter räkningar, mat och boendekostnader.
Det går heller inte att avgöra från dessa siffror om det främst är hushåll med höga inkomster som ökat sitt sparande, eller om fler hushåll börjat spara större belopp.
På samma sätt betyder den ökade nettoupplåningen inte att varje hushåll har tagit större lån. Vissa kan ha ökat sina skulder medan andra amorterat eller betalat tillbaka lån.
Statistiken beskriver de samlade finansiella transaktionerna, inte hur de är fördelade mellan enskilda hushåll.
Äldre jämförelsesiffror har reviderats
Den som jämför med SCB:s ursprungliga pressmeddelande från november 2025 kan hitta andra siffror.
När tredje kvartalet 2025 först redovisades angavs nettoupplåningen till 41 miljarder kronor och det likvida sparandet till 35 miljarder.
I den uppdaterade tidsserien har beloppen ändrats till 38 respektive 19 miljarder kronor.
Det är de reviderade värdena som används i den aktuella jämförelsen. Även fjolårets fondsparande har justerats, från tidigare redovisade 26 till 30 miljarder kronor.
SCB uppdaterar historiska uppgifter när finansräkenskaperna revideras. Det innebär att äldre publicerade statistiknyheter inte alltid är direkt jämförbara med de senaste siffrorna.
Den fullständiga statistiken och förklaringarna finns i SCB:s Sparbarometer för tredje kvartalet 2026.
Ränteläget har förändrats efter kvartalets slut
Under tredje kvartalet låg Riksbankens styrränta på 1,75 procent. I november höjdes den till 2,00 procent.
Det betyder att Sparbarometern inte visar effekterna av novemberhöjningen. Uppgifterna gäller transaktioner som genomfördes mellan juli och september.
De nya siffrorna var en av de planerade statistikpubliceringarna i Hurbra:s ekonomikalender för vecka 47.
Sparbarometern visar att hushållens upplåning växte snabbare än ett år tidigare och att fondsparandet samtidigt ökade. Däremot ger statistiken inget säkert svar på varför hushållen förändrade sitt låntagande eller hur deras ekonomiska marginaler utvecklades under perioden.