När vintrarna blir kortare och natursnön mer osäker blir konstsnön allt viktigare för skidbackar och längdspår. Men samma uppvärmning som ökar behovet gör också snön svårare att tillverka. För att förstå varför måste man titta på mer än bara temperaturen.

Så tillverkas konstsnö

Konstsnö, eller teknisk snö, består i grunden av vatten och luft. Några kemikalier behövs normalt inte.

På en skidanläggning pumpas vatten under högt tryck genom ledningar till snökanoner eller snölansar. Där finfördelas vattnet till mycket små droppar.

I många system används också tryckluft för att skapa små iskärnor. När vattendropparna kastas ut i den kalla luften möter de iskärnorna, kyls ned och fryser på väg mot marken.

För att processen ska fungera behöver dropparna vara tillräckligt små och få tillräckligt lång tid i kall luft innan de landar.

Det finns framför allt två vanliga typer av utrustning. Fläktkanoner använder en stor fläkt för att kasta ut dropparna över ett större område. Snölansar sitter högre upp och låter i stället vattnet falla en längre sträcka genom luften innan det når marken.

Det är inte bara temperaturen som avgör

Det är lätt att tro att en snökanon fungerar så snart termometern visar några minusgrader. I verkligheten är luftfuktigheten nästan lika viktig.

För snötillverkning används därför ofta måttet våttemperatur, som tar hänsyn till både lufttemperatur och luftfuktighet.

När luften är torr kan vatten avdunsta från de små dropparna. Avdunstningen kyler återstående vatten och gör det lättare att frysa. Därför kan en snökanon under mycket torra förhållanden ibland producera snö trots att den vanliga lufttemperaturen ligger någon grad över noll.

Fuktig luft ger motsatt effekt. Om luften redan innehåller mycket vatten blir avdunstningen mindre och dropparna kyls inte lika effektivt.

Moderna snösystem kan under goda förhållanden börja producera vid en våttemperatur på omkring två minusgrader. Men ju kallare och torrare luften är, desto bättre blir normalt kapaciteten.

Det innebär att två vinterkvällar med samma temperatur kan ge helt olika möjligheter att göra snö.

Varför är konstsnö hårdare än natursnö?

Natursnö och konstsnö består båda av fruset vatten, men kristallerna bildas på olika sätt.

Naturliga snöflingor växer långsamt i moln och kan få de karakteristiska, förgrenade formerna. Mellan flingorna finns mycket luft, särskilt när snön är nyfallen och torr.

Konstsnö bildas betydligt snabbare. Små vattendroppar fryser till mer kompakta iskorn som faller ned på marken. När snön därefter körs ut och packas av pistmaskiner blir underlaget ännu tätare.

Det gör teknisk snö betydligt mer slitstark än lätt natursnö. Den tål stora mängder skidåkare bättre och kan också klara kortare perioder med mildväder.

Det är en av orsakerna till att skidområden gärna bygger upp en kraftig bas av teknisk snö tidigt på säsongen och sedan låter eventuell natursnö lägga sig ovanpå.

Så mycket vatten går åt

Snötillverkning kräver stora mängder vatten.

Hur mycket som behövs för en kubikmeter färdig snö varierar bland annat med snöns densitet, temperaturen, vinden och hur effektivt systemet arbetar.

Som ungefärlig storleksordning kan en kubikmeter vatten ge omkring två kubikmeter färdig teknisk snö när normala produktionsförluster räknas in.

Allt vatten som pumpas ut hamnar nämligen inte som snö på pisten. En del kan avdunsta, blåsa bort eller nå marken innan det har hunnit frysa. Förlusterna blir normalt större när förhållandena är varmare eller blåsigare.

Vattnet försvinner samtidigt inte permanent. Den snö som ligger kvar smälter så småningom och återgår till vattnets kretslopp.

Det betyder ändå inte att vattenåtgången är betydelselös. Ett stort uttag under en kort vinterperiod kan påverka den lokala vattentillgången, särskilt om en anläggning saknar egna magasin och konkurrerar med andra behov.

Samma grundproblem finns i andra sammanhang där tillgången varierar över året. Läs gärna vår guide om vattenbrist i Sverige och om dricksvattnet kan ta slut.

Snökanoner kräver också el

Vattnet måste pumpas genom anläggningen, ofta under högt tryck och ibland stora höjdskillnader. Fläktar, kompressorer och annan utrustning kräver dessutom elektricitet.

Energianvändningen varierar kraftigt mellan olika skidanläggningar och olika väderförhållanden.

Studier av moderna system visar att några kilowattimmar el per kubikmeter producerad snö är en rimlig storleksordning. En större anläggning som producerar tiotusentals eller hundratusentals kubikmeter snö kan därför använda betydande mängder elektricitet under snöläggningen.

Samtidigt har tekniken blivit effektivare. Moderna system kan automatiskt anpassa vattenflöde och produktion efter temperatur och luftfuktighet och utnyttja de bästa kalla timmarna.

Det är särskilt viktigt när köldperioderna blir kortare.

Varmare vintrar ökar behovet

Klimatförändringen skapar ett tydligt dilemma för skidbranschen.

När mängden natursnö minskar och snösäsongen blir kortare behöver anläggningarna tillverka mer egen snö för att kunna öppna pålitligt. Samtidigt minskar antalet kalla timmar då snökanonerna fungerar effektivt.

Det har redan gjort snösystem till en viktigare investering.

Sveriges Radio har rapporterat om hur kortare vintrar har drivit upp efterfrågan hos en svensk tillverkare av snösystem. Företagets omsättning har fördubblats och även mindre anläggningar investerar i teknik för att bli mindre beroende av natursnö.

Det kan låta motsägelsefullt, men utvecklingen är logisk. Ju osäkrare natursnön blir, desto större blir behovet av att kunna producera snö snabbt när ett lämpligt väderfönster väl kommer.

Kan konstsnö rädda skidåkningen i ett varmare klimat?

Till en viss gräns.

Snötillverkning kan göra en skidanläggning betydligt mindre beroende av naturliga snöfall. En kall period på några dygn kan räcka för att producera stora mängder snö som sedan används under lång tid.

Men tekniken kan inte helt ersätta vintern.

När temperaturen stiger blir de lämpliga produktionsperioderna färre. När produktionen måste ske nära snökanonernas temperaturgräns sjunker dessutom kapaciteten och det kan krävas mer energi och vatten för att få samma mängd användbar snö.

Skillnaden mellan olika delar av Sverige är därför stor. En högt belägen anläggning långt norrut kan fortfarande ha många kalla produktionsdygn, medan en låg skidbacke i södra Sverige är betydligt känsligare för några graders uppvärmning.

Konstsnö kan alltså förlänga skidåkningens möjligheter i ett varmare klimat, men den kan inte göra skidåkningen oberoende av kyla.

Snökanon är också ett väderfenomen

Begreppet snökanon används även inom meteorologin, men då handlar det om något helt annat.

En meteorologisk snökanon kan uppstå när mycket kall luft strömmar över ett relativt varmt, isfritt hav eller en stor sjö. Luften tar upp värme och fukt från vattenytan och kan bilda smala band med mycket kraftiga snöbyar.

Fenomenet kan ge stora mängder snö på kort tid när vindarna för snöbanden in över land.

I Sverige förknippas det framför allt med kraftiga snöfall vid exempelvis Östersjökusten. SMHI beskriver hur meteorologiska snökanoner bildas.

Det finns alltså ingen direkt koppling mellan sådana snökanoner och maskinerna i en skidbacke. De delar bara namn.

Kan man göra konstsnö vid plusgrader?

Ja, under rätt förhållanden. Om luften är mycket torr kan avdunstningen kyla vattendropparna så mycket att snöproduktion fungerar trots någon plusgrad i vanlig lufttemperatur.

Det är därför våttemperaturen är viktigare än att enbart titta på termometern.

Är konstsnö riktig snö?

Ja. Vanlig teknisk snö består av fruset vatten precis som naturlig snö.

Skillnaden ligger framför allt i hur iskristallerna bildas. Konstsnön består av tätare och mer kompakta iskorn och blir därför normalt hårdare och mer slitstark.

Hur kallt måste det vara för en snökanon?

Det finns ingen enda temperaturgräns som gäller i alla situationer.

Moderna system kan börja producera vid ungefär två minusgrader i våttemperatur, men bättre och effektivare produktion kräver normalt kallare förhållanden.

En torr vinterkväll kan därför vara betydligt bättre för snötillverkning än en fuktig kväll med exakt samma temperatur.

Det är också därför klimatförändringen innebär mer än bara mindre natursnö. Skidområdena får ett större behov av teknisk snö samtidigt som de kalla timmar då den kan produceras blir allt mer värdefulla.