En vanlig Formel 1-helg består av tre fria träningar, ett kval och ett Grand Prix. Under träningarna försöker teamen förstå bilen, däcken och banan. Kvalet bestämmer grundordningen till startgriden, medan gridstraff och andra beslut kan flytta förare innan racet börjar.

På en sprinthelg ser upplägget annorlunda ut. Då körs bara en träning, följd av sprintkval, sprint, det vanliga kvalet och slutligen Grand Prix. Det gör att teamen får betydligt mindre tid att hitta rätt inställningar.

Pass	Normal tidpunkt	Vad händer?
FP1	Fredag, 60 minuter	Första testerna av bil, däck och bana
FP2	Fredag, 60 minuter	Kvalsimuleringar och längre körningar
FP3	Lördag, 60 minuter	Sista förberedelserna inför kvalet
Kval	Lördag	Startordningen avgörs i Q1, Q2 och Q3
Grand Prix	Söndag	Helgens huvudrace körs

Fredag, lördag och söndag är det normala upplägget. Enskilda tävlingar kan ha andra veckodagar eller starttider.

Så fungerar en vanlig Formel 1-helg

En vanlig racehelg är uppbyggd så att teamen stegvis går från förberedelser till tävling.

Under fredagens två träningspass samlar de data och testar olika lösningar. På lördagen återstår en sista träning innan kvalet. Därefter är möjligheterna att förändra bilen kraftigt begränsade av parc fermé-reglerna.

Söndagens Grand Prix är helgens huvudtävling. Det är där de största VM-poängen delas ut och resultatet räknas till både förar- och konstruktörsmästerskapet.

Fredag: FP1 och FP2

FP1 är helgens första fria träning. Förarna känner på banan, teamen kontrollerar att bilen fungerar och ingenjörerna börjar samla data om bland annat grepp, temperaturer och aerodynamik.

Under FP2 fortsätter arbetet, ofta med både korta och långa körningar. Teamen kan testa hur bilen fungerar över ett snabbt kvalvarv, men också köra flera varv i följd för att simulera delar av racet.

Vad som prioriteras beror på bana, väder och bilens egenskaper. Ett team med nya komponenter kan använda en stor del av fredagen till jämförelser. Ett annat kan fokusera på däckslitage eller på att lösa ett balansproblem.

Lördag: FP3 och kval

FP3 är den sista fria träningen. Det är teamens sista ordinarie möjlighet att arbeta fritt med bilens grundinställningar innan kvalet börjar.

Passet används ofta till kortare körningar och förberedelser inför kvalet. Förarna behöver hitta bromspunkter, rätt avstånd till andra bilar och ett sätt att få däcken i rätt temperatur inför ett snabbt varv.

Efter FP3 följer kvalet. När bilen lämnar depån för första gången i kvalet går den in under parc fermé. Teamet får därefter inte fritt bygga om bilen eller ändra dess grundläggande inställningar inför racet.

Söndag: Grand Prix

Grand Prix är helgens huvudrace. Förarna ställer upp på startgriden i den ordning som har fastställts efter kval och eventuella straff.

Racets längd bestäms normalt av ett visst antal varv som tillsammans motsvarar drygt 300 kilometer. Monaco är ett traditionellt undantag med kortare total distans.

Under racet påverkas resultatet inte bara av bilarnas rena fart. Däckstrategi, depåstopp, trafik, väder, säkerhetsbilar och röda flaggor kan förändra förutsättningarna.

Vad betyder FP1, FP2 och FP3?

FP är en förkortning av det engelska uttrycket Free Practice, alltså fri träning.

Siffran anger vilket träningspass det handlar om:

• FP1 är den första fria träningen.
• FP2 är den andra fria träningen.
• FP3 är den tredje och sista fria träningen.

Alla tre passen är normalt 60 minuter långa under en vanlig Formel 1-helg. Tiderna från passen ger inga VM-poäng och bestämmer inte startordningen.

Träningarna är ändå avgörande för resten av helgen. Teamen behöver använda den begränsade bantiden till att förstå hur bilen fungerar under just de förhållanden som råder.

Vad testar teamen under träningarna?

En Formel 1-bil kan anpassas på många olika sätt. Teamen försöker hitta en kompromiss som ger hög fart utan att göra bilen svårkörd eller slita för hårt på däcken.

Det räcker inte att bilen är snabb över ett enskilt varv. Den behöver också fungera med mycket bränsle, i trafik och på däck som gradvis tappar grepp.

Bilens balans och inställningar

Föraren behöver känna att bilen reagerar förutsägbart vid inbromsning, instyrning och acceleration.

Teamet kan bland annat arbeta med:

• fram- och bakvingarnas inställningar
• bilens markfrigång
• fjädring och stötdämpning
• bromsbalans
• differential
• hur bilen använder sin energi

Mer aerodynamiskt grepp kan göra bilen snabbare i kurvorna men långsammare på raksträckorna. En låg bil kan ge bättre prestanda, men riskerar att slå i marken eller bli instabil över ojämnheter och kerbs.

Varje förändring innebär därför en avvägning.

Däckens temperatur och slitage

Däcken måste arbeta inom rätt temperaturfönster. Ett för kallt däck ger dåligt grepp, medan ett överhettat däck kan förlora prestanda och slitas snabbare.

Under träningarna undersöker teamen bland annat:

• hur snabbt varje däckblandning blir varm
• hur mycket grepp däcket ger över ett snabbt varv
• hur fort prestandan försämras
• om fram- eller bakdäcken slits mest
• hur bilen fungerar med mycket bränsle

Datan används senare för att välja däck och planera depåstoppen i racet.

Kvalfart och racefart

En kvalsimulering består normalt av en kort körning med relativt lite bränsle och fokus på ett snabbt varv.

En racesimulering genomförs över fler varv och med högre bränslemängd. Då tittar teamet på hur varvtiderna förändras när däcken slits och bilen blir lättare.

Det är därför två förare kan köra helt olika program under samma träningspass. Den ena försöker sätta en snabb tid, medan den andra samlar data över en lång stint.

Nya delar och aerodynamiska tester

Team kan ta med nya vingar, golvdelar eller andra uppdateringar till en tävlingshelg.

Under träningen kan två likadana bilar då köra med olika specifikationer för att teamet ska kunna jämföra resultaten. Bilarna kan också utrustas med sensorer eller stora mätställningar som kartlägger luftflödet.

Den typen av körning är inte alltid gjord för att ge en snabb varvtid. En förare kan därför hamna långt ned i resultatlistan trots att passet har varit värdefullt för teamet.

Varför visar träningstiderna inte alltid vilka som är snabbast?

Resultatlistan från ett träningspass visar bara förarnas snabbaste registrerade varv. Den avslöjar inte under vilka förutsättningar varvet sattes.

Teamens exakta bränslemängder är inte offentliga. En bil med lite bränsle är lättare och kan sätta en betydligt snabbare varvtid än en bil som förbereds för en längre racesimulering.

Förarna kan dessutom använda olika däckblandningar. Ett snabbt varv på mjuka däck går inte att jämföra rakt av med en tid på hårda eller använda däck.

Andra faktorer som påverkar är:

• när under passet tiden sattes
• hur mycket gummi som hade lagts på banan
• luft- och asfalttemperatur
• vindförhållanden
• trafik
• gula eller röda flaggor
• om föraren avbröt sitt snabbaste försök

Träningens snabbaste förare behöver därför inte ha helgens snabbaste bil. För att bedöma styrkeförhållandena måste man även titta på längre körningar, däckval och hur konsekventa varvtiderna är.

Hur fungerar kvalet i Formel 1?

Kvalet används för att bestämma grundordningen till söndagens startgrid. Det är indelat i tre delar: Q1, Q2 och Q3.

Förarna får köra flera varv under varje del. Det är förarens snabbaste giltiga varv som räknas.

Varvtider kan raderas om föraren exempelvis överskrider banans gränser. Gula eller röda flaggor kan också tvinga föraren att avbryta ett försök.

Q1

Q1 är 18 minuter långt och samtliga förare deltar.

När tiden har gått slås de långsammaste förarna ut. Med ett startfält på 22 bilar försvinner de sex långsammaste, medan 16 går vidare till Q2.

Antalet utslagna anpassas efter startfältets storlek. Det är alltså inte en permanent regel att exakt sex förare alltid ska försvinna.

Q2

Q2 är 15 minuter långt.

De kvarvarande förarna sätter nya tider och de långsammaste slås återigen ut. Med 22 bilar försvinner sex förare även här.

De tio snabbaste går vidare till Q3.

Q3

Q3 är 13 minuter långt och avgör de främsta kvalpositionerna.

De tio kvarvarande förarna försöker sätta helgens snabbaste kvaltid. Den snabbaste tar normalt första plats i kvalklassificeringen och står i utgångsläget på pole position.

Q1-, Q2- och Q3-tider läggs inte ihop. Varje del är en ny session, och det är resultaten från den del där föraren slås ut som placerar honom i kvalordningen.

Vad betyder pole position?

Pole position är den första platsen på startgriden.

Den går normalt till föraren som sätter den snabbaste tiden i Q3. Att starta först är särskilt värdefullt på banor där det är svårt att köra om eller där den rena sidan av startgriden ger bättre grepp.

Den snabbaste kvalföraren är dock inte garanterad att faktiskt starta från den första rutan.

Ett gridstraff kan flytta föraren bakåt. Första startplatsen går då vidare till nästa förare i den fastställda startordningen.

Hur fastställs startgriden?

Kvalresultatet är utgångspunkten, men det är inte alltid samma sak som den slutliga startgriden.

Processen kan förenklas så här:

Kvalresultat → gridstraff → depåstarter och diskvalifikationer → slutlig startgrid

FIA publicerar en preliminär grid efter kvalet. När alla straff och beslut har räknats in fastställs den slutliga startordningen.

Gridstraff kan ändra kvalordningen

En förare kan tilldelas ett straff på ett visst antal startplatser.

Om en förare kvalar trea och får fem platsers gridstraff flyttas han i normalfallet bakåt till åttonde position. Övriga förare flyttas fram enligt reglerna för hur samtliga straff ska tillämpas.

Gridstraff kan bland annat delas ut för incidenter på banan eller för att teamet har använt fler motor- och växellådskomponenter än den tillåtna kvoten.

När flera förare har straff kan den slutliga beräkningen bli betydligt mer komplicerad än att bara flytta var och en ett bestämt antal rutor.

En förare kan tvingas starta från depån

Om teamet gör otillåtna förändringar av bilen under parc fermé kan föraren tvingas starta från depån.

Föraren deltar då inte i den vanliga starten från griden. Bilen släpps normalt ut först när startfältet har passerat depåutfarten.

Sena återbud kan lämna tomma rutor

En bil kan få ett tekniskt problem efter att startgriden har fastställts. Föraren kan då tvingas lämna sin plats eller helt avstå från starten.

Bilarna bakom flyttas inte alltid ihop för att fylla varje lucka. Det kan därför finnas en tom ruta på griden när formationsvarvet börjar.

Vad innebär parc fermé?

Parc fermé är den regelperiod då teamens möjligheter att ändra bilen är kraftigt begränsade.

På en vanlig racehelg börjar parc fermé när bilen lämnar depån för första gången under kvalet. Reglerna gäller därefter fram till starten av Grand Prix.

Syftet är att teamen i stora drag ska tävla med samma bilkonfiguration som de kvalade med. De ska inte kunna bygga en ren kvalbil och sedan göra omfattande förändringar inför racet.

Det betyder inte att bilen lämnas helt orörd. Mekanikerna får genomföra ett avgränsat antal kontroller, servicearbeten och godkända reparationer.

De kan exempelvis kontrollera säkerhetskritiska delar och ersätta skadade komponenter med delar av samma specifikation, om arbetet är tillåtet eller godkänt av FIA.

Teamet får däremot inte fritt ändra bilens setup eller montera andra delar för att förbättra prestandan i racet. Ett brott mot reglerna leder normalt till att föraren måste starta från depån.

När får teamen ändra bilens inställningar?

Under en vanlig helg kan teamet arbeta med bilens grundinställningar genom FP1, FP2 och FP3.

Den sista ordinarie möjligheten finns alltså före kvalet. När bilen lämnar depån i kvalet börjar parc fermé.

Det gör FP3 särskilt viktigt. Teamet måste då bestämma vilken kompromiss som ska fungera både i kvalet och racet.

En aggressiv inställning kan ge hög fart över ett enda kvalvarv men slita hårt på däcken. En mer försiktig racesetup kan vara långsammare i kvalet men bättre över en hel Grand Prix-distans.

Väderprognosen spelar också in. Om kvalet väntas köras i torrt väder men racet i regn måste teamet välja en lösning som fungerar tillräckligt bra under båda förhållandena.

Hur används däcken under en F1-helg?

Varje förare får ett begränsat antal däckset för tävlingshelgen.

På en vanlig helg består den aktuella tilldelningen av:

• två set hårda torrdäck
• tre set mediumdäck
• åtta set mjuka däck
• fem set intermediate
• två set full wet

De tre torrblandningarna väljs ut för den aktuella banan och markeras som hard, medium och soft.

Mjukare däck ger normalt bättre grepp och snabbare varvtider, men slits fortare. Hårdare däck håller ofta längre, men kan vara långsammare och svårare att få upp i rätt temperatur.

Teamet kan inte använda samtliga däck fritt hela helgen. Vissa set ska lämnas tillbaka efter träningspassen. Det innebär att teamen måste väga behovet av träning mot behovet av att spara bra däck till kval och race.

En förare som använder för många nya mjuka däck under träningarna kan få färre kvar när kvalet börjar.

Om ett Grand Prix körs helt på torr bana måste föraren normalt använda minst två olika torrdäcksspecifikationer. Regeln förändras om intermediate- eller regndäck används.

Däckens exakta tilldelning och användningskrav kan ändras mellan säsonger eller genom särskilda regler för en tävling.

Hur skiljer sig en sprinthelg från en vanlig F1-helg?

En sprinthelg innehåller samma Grand Prix som en vanlig helg, men två av träningspassen har ersatts av sprintkval och sprint.

Bandag	Vanlig helg	Sprinthelg
Första dagen	FP1 och FP2	FP1 och sprintkval
Andra dagen	FP3 och kval	Sprint och kval
Tredje dagen	Grand Prix	Grand Prix

Den största praktiska skillnaden är mängden träningstid.

På en vanlig helg har teamen tre timmar fri träning innan kvalet. Under en sprinthelg har de bara FP1, alltså 60 minuter, innan sprintkvalet börjar.

Ett problem under FP1 kan därför få stora konsekvenser. Om en bil står i garaget under halva passet får teamet mycket lite data innan inställningarna i stora drag måste låsas.

Sprintkvalet bestämmer sprintens startordning

Sprintkvalet är fristående från det vanliga Grand Prix-kvalet.

Det består av tre delar:

• SQ1
• SQ2
• SQ3

Formatet liknar det vanliga kvalet men sessionerna är kortare och det finns särskilda däckregler.

Resultatet från sprintkvalet bestämmer startordningen till sprinten.

Sprinten bestämmer inte Grand Prix-griden

Sprinten är ett kortare race som körs på den andra bandagen. Resultatet ger VM-poäng till de främsta förarna, men det bestämmer inte startordningen till Grand Prix.

Efter sprinten körs det vanliga kvalet med Q1, Q2 och Q3. Det kvalet bestämmer grundordningen till huvudracet.

Det äldre sprintformatet fungerade annorlunda. Äldre guider kan därför felaktigt ange att sprintens resultat avgör söndagens startgrid.

Sprinthelgen har två parc fermé-perioder

Den första parc fermé-perioden börjar när bilen lämnar depån i sprintkvalet och pågår till sprintens start.

Efter sprinten får teamen åter möjlighet att arbeta med bilens inställningar. När bilen lämnar depån i det vanliga kvalet börjar en ny parc fermé-period som gäller fram till Grand Prix.

Det innebär att teamet kan använda erfarenheterna från sprinten för att justera bilen inför kvalet och huvudracet.

Vad händer om väder eller röda flaggor stör helgen?

Formel 1 körs utomhus och schemat kan påverkas av kraftigt regn, åska, dimma, skadade barriärer, olyckor eller andra säkerhetsproblem.

Race Director kan stoppa ett träningspass eller kval med röd flagg. Alla förare måste då sakta ner och återvända till depån enligt de instruktioner som gäller.

Ett träningspass avbryts

Ett avbrutet eller inställt träningspass påverkar inte startordningen direkt.

Konsekvensen är i stället att teamen får mindre tid att förstå bilen och däcken. De kan tvingas gå in i kvalet med osäkrare inställningar och mindre kunskap om däckslitaget.

Om FP3 regnar bort efter två torra fredagspass kan teamen dessutom sakna aktuell information om hur banan har förändrats.

Kvalet stoppas med röd flagg

Om en bil kraschar eller banan blir blockerad stoppas kvalet.

Klockan kan pausas och sessionen återupptas när banan är säker. Förarna får då försöka igen med den tid som återstår.

Ett avbrott sent i en kvaldel kan ändå förstöra många förares försök. Den som ännu inte har satt en tillräckligt snabb tid riskerar att slås ut.

Ett varv som påbörjas precis innan den röda flaggan får inte slutföras.

Kvalet kan inte genomföras

Om väder eller andra omständigheter gör det omöjligt att köra kvalet behövs en alternativ metod för att skapa startgriden.

Enligt det aktuella regelverket används i första hand förarnas placeringar i VM-tabellen. Om inte heller den metoden kan användas får stewarderna besluta om ordningen.

Detta är en regel som kan ändras mellan säsonger och ska inte förväxlas med äldre system där träningsresultat kunde få en annan betydelse.

Ändrade väderförhållanden kan öppna för justeringar

Parc fermé innebär inte att FIA tvingar förarna att använda en uppenbart olämplig bilinställning när förhållandena förändras kraftigt.

Tävlingsledningen kan under vissa förutsättningar tillåta avgränsade ändringar, exempelvis sådana som krävs för säkerhet eller extremt förändrat väder.

Det är dock inte ett allmänt tillstånd för teamen att bygga om bilen. Arbetet måste följa de aktuella reglerna och instruktionerna för tävlingen.

Varför kan formatet ändras mellan säsonger?

Formel 1:s grundmodell är stabil: träning, kval och Grand Prix. Detaljerna har däremot förändrats många gånger.

Sprintformatet är ett tydligt exempel. Ordningen på passen, kopplingen mellan sprinten och Grand Prix-griden samt parc fermé-reglerna har justerats sedan sprinten infördes.

Andra delar som kan ändras är:

• antalet sprinthelger
• kvaldelarnas längd
• antalet förare som slås ut
• däckfördelningen
• regler för inställda pass
• motor- och komponentstraff
• lokala starttider

Antalet förare påverkar också kvalformatet. När startfältet växer måste fler förare slås ut i Q1 och Q2 för att tio ska återstå till Q3.

Den som vill kontrollera den senaste lydelsen hittar gällande dokument bland FIA:s aktuella Formel 1-regler.

Vanliga frågor om Formel 1-helger

Hur lång är en Formel 1-helg?

En Formel 1-helg pågår normalt i tre bandagar, vanligen från fredag till söndag.

Team och förare är på plats tidigare för tekniska kontroller, medieaktiviteter och förberedelser, men själva körningen sker normalt över tre dagar.

Ger FP1, FP2 eller FP3 några poäng?

Nej. Fria träningar ger inga VM-poäng.

Tiderna bestämmer inte heller startordningen. Passen används för att förbereda bilen och föraren inför kval och race.

Bestämmer FP3 startordningen?

Nej. FP3 är den sista fria träningen.

Startordningen bygger på kvalresultatet och justeras därefter för eventuella gridstraff, depåstarter och andra beslut.

Är alla träningspass 60 minuter?

I det aktuella standardformatet är FP1, FP2 och FP3 normalt 60 minuter vardera.

Pass kan förkortas av röda flaggor eller andra störningar. Formatet kan också förändras genom framtida regeländringar.

Bestämmer sprinten söndagens startgrid?

Nej. Sprintkvalet bestämmer sprintens startordning.

Det vanliga kvalet efter sprinten bestämmer grundordningen till Grand Prix.

Får teamen ändra bilen efter kvalet?

Endast inom parc fermé-reglernas gränser.

Service, kontroller och vissa godkända reparationer är tillåtna, men teamet får inte fritt förändra bilens grundläggande setup eller konfiguration.

Varför kan kvalresultatet skilja sig från startgriden?

Gridstraff, diskvalifikationer, otillåtna biländringar och tekniska problem kan förändra ordningen efter kvalet.

Kvalklassificeringen är därför utgångspunkten, inte alltid den slutliga startlistan.

Vad händer om kvalet ställs in?

Enligt de aktuella reglerna används i första hand förarnas VM-ställning för att skapa startgriden.

Om det inte går får stewarderna besluta om startordningen.

Var hittar jag aktuella starttider och tv-kanaler?

Helgformatet är i grunden detsamma, men starttiderna varierar mellan olika Grand Prix. Aktuella svenska sändningstider finns i vår guide till F1 på tv 2026.

Från första träningen till Grand Prix

En vanlig Formel 1-helg börjar med tre fria träningar där teamen bygger upp kunskap om bilen, banan och däcken.

Kvalet avgör sedan grundordningen till startgriden. När kvalet börjar begränsar parc fermé hur mycket bilen får förändras inför racet. Gridstraff och andra beslut kan därefter flytta förare innan den slutliga startordningen fastställs.

På en sprinthelg komprimeras arbetet. Teamen får bara en träning innan sprintkvalet, men får en ny möjlighet att justera bilen mellan sprinten och det vanliga kvalet.

Helgens olika pass har alltså olika uppgifter. Träningen ger kunskap, kvalet ger position och Grand Prix ger de stora VM-poängen.