En schäfer i Västerviks kommun blev så kraftigt överviktig att den utvecklade svåra rörelseproblem, artros och omfattande trycksår. Trots att en veterinär redan 2023 konstaterade att hunden behövde gå ned omkring 20 kilo dröjde det över två år innan den undersöktes på nytt. Nu döms ägaren för djurplågeri.

Mannen, som är i 50-årsåldern, döms av Kalmar tingsrätt till villkorlig dom och 70 dagsböter på sammanlagt 10 500 kronor. Hunden avlivades under 2025 efter att dess tillstånd blivit så allvarligt att den led svårt.

Enligt Dagens Västerviks genomgång av domen hade hunden under lång tid haft en extrem övervikt. Flera veterinärer bedömde att dess hälsoproblem hade orsakat betydande lidande.

Hunden vägde nästan 74 kilo redan 2023

Vid ett veterinärbesök i maj 2023 vägde schäfern 73,8 kilo. Veterinären konstaterade att hunden behövde minska sin vikt med omkring 20 kilo.

Hunden fick samtidigt hullbedömningen 9 av 9, den högsta nivån på den skala som används för att bedöma hundars kroppskondition. Ett sådant resultat innebär extrem övervikt.

Ägaren fick därmed ett tydligt besked om att hundens vikt var ett allvarligt problem.

Mannen har under rättsprocessen berättat att han försökte hjälpa hunden genom att byta till lightfoder och låta den motionera, bland annat genom träning och simning.

Någon ny veterinärundersökning genomfördes däremot inte under de följande två åren. Hundens vikt och hälsotillstånd följdes alltså inte upp av veterinär, trots den tidigare rekommendationen om en omfattande viktminskning.

När hunden slutligen undersöktes på nytt under 2025 vägde den 67,8 kilo. Den hade gått ned sex kilo sedan 2023, men fick fortfarande hullbedömningen 9 av 9.

Viktminskningen hade därmed inte varit tillräcklig för att komma till rätta med den extrema övervikten.

Svåra trycksår och problem att gå

Hundens tidigare ägare uppmärksammade under sommaren 2025 att djuret hade stora svårigheter att röra sig. Det hade problem med att stå och gå och hade dessutom utvecklat sår.

De kontaktade länsstyrelsen med anledning av hundens tillstånd.

Kort därefter undersöktes hunden av veterinär och avlivades.

Vid undersökningen konstaterades flera allvarliga hälsoproblem. Hunden hade artros, mycket kort steglängd och kraftigt nedsänkta handleder. Den hade även utvecklat omfattande trycksår, bland annat vid armbågen och trampdynorna.

Det största dokumenterade trycksåret uppges ha varit sju centimeter långt och fem centimeter brett.

Enligt uppgifterna från rättsprocessen bedömde tre veterinärer att hunden hade utsatts för kraftigt lidande till följd av övervikten och de svåra rörelseproblemen.

Det var alltså inte enbart hundens höga vikt som låg bakom djurplågeriåtalet. Avgörande var de allvarliga konsekvenserna för hundens hälsa och att problemen hade fått fortsätta utan tillräckliga åtgärder.

Tingsrätten: Ägaren borde ha förstått att hunden led

Mannen har förnekat brott och uppgett att han inte haft någon avsikt att utsätta hunden för lidande.

Han har också berättat om psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter som påverkat hans situation och möjligheter att agera.

Kalmar tingsrätt bedömer ändå att han bär ett straffrättsligt ansvar för hur hunden behandlats.

Enligt referatet av domen konstaterar rätten att mannen åtminstone sedan veterinärbesöket i maj 2023 känt till hundens allvarliga viktproblem.

När hundens tillstånd senare försämrades så kraftigt borde han också ha förstått att den led och behövde hjälp.

Att inte ingripa bedöms som grov oaktsamhet.

Det innebär att domstolen inte behöver slå fast att mannen avsiktligt velat skada hunden. Det räcker i detta fall att han genom allvarlig oaktsamhet underlåtit att vidta nödvändiga åtgärder trots att djuret utsatts för lidande.

Åklagaren ville se en hårdare brottsrubricering

Åklagaren hade yrkat på ansvar för grovt djurplågeri, men tingsrätten dömer mannen för djurplågeri av normalgraden.

I bedömningen väger domstolen enligt Dagens Västervik bland annat in att hunden i andra avseenden förefaller ha varit väl omhändertagen och att mannen inte haft för avsikt att orsaka lidandet.

Det är en viktig juridisk skillnad. Grov oaktsamhet beskriver hur någon har agerat eller underlåtit att agera, medan grovt djurplågeri är en särskilt allvarlig brottsrubricering.

Tingsrätten bedömer att gärningens straffvärde motsvarar fyra månaders fängelse. Eftersom mannen tidigare är ostraffad bestäms påföljden i stället till villkorlig dom och 70 dagsböter.

Han ska även betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

När kan en hunds övervikt bli djurplågeri?

Att en hund är överviktig innebär inte automatiskt att ägaren gör sig skyldig till djurplågeri. Men hundägare har ett långtgående ansvar för att djuret inte utsätts för onödigt lidande.

Enligt djurskyddslagen ska djur behandlas väl, skyddas mot lidande och få foder som är anpassat efter deras behov.

Lagen kräver också att ett djur som är sjukt eller skadat snarast ska få nödvändig vård eller avlivas. Vid behov ska en veterinär anlitas.

Kraftig övervikt kan bland annat belasta lederna, förvärra artros och göra det svårare för en hund att röra sig. Om hunden får ont, utvecklar sår eller inte längre kan gå normalt behöver ägaren därför agera och se till att den får lämplig hjälp.

En veterinär kan också behöva bedöma hur en kraftigt överviktig hund ska minska i vikt utan att andra hälsoproblem förvärras.

Fallet i Västervik visar att det straffrättsliga ansvaret inte enbart handlar om hur ett djur utfodras. Det kan också handla om vad ägaren gör när det står klart att hundens tillstånd orsakar lidande.

I det här fallet hade mannen fått en tydlig veterinärbedömning redan 2023. Trots att hunden fortfarande var extremt överviktig två år senare och hade utvecklat allvarliga hälsoproblem fick den inte den vård den behövde.

Det är den långvariga underlåtenheten, tillsammans med hundens dokumenterade lidande, som ligger till grund för domen om djurplågeri.