Har hunden ätit ekollon eller hästkastanjer bör du bedöma både risken för förgiftning och risken att en hel frukt har fastnat i mag-tarmkanalen. Kontakta veterinär om hunden har symtom, om mängden är okänd eller större, om hunden har svalt en hel kastanj eller ett helt ekollon eller om du är osäker på vad den fått i sig.

När ska du kontakta veterinär?

Kontakta veterinär för rådgivning om du vet eller misstänker att hunden har ätit hästkastanj, flera ekollon eller en okänd mängd. Det gäller också om hunden är liten och har svalt frukten hel, eftersom storleken på föremålet kan vara ett problem även om förgiftningen inte blir allvarlig.

Sök veterinär snabbt om hunden:

• kräks upprepade gånger
• inte kan behålla vatten
• blir tydligt slö eller svag
• inte vill äta
• verkar ha ont i magen
• får blodiga kräkningar eller blodig eller mycket mörk avföring
• darrar, får kramper eller blir stel
• kollapsar eller snabbt försämras.

Det finns ingen generell mängd ekollon eller hästkastanjer som kan beskrivas som säker för alla hundar. Risken påverkas bland annat av hundens storlek, hur mycket den fått i sig, om frukterna svalts hela eller tuggats sönder och hur hunden mår efteråt.

Gör så här om hunden precis har ätit något

Försök först hindra hunden från att äta fler ekollon eller kastanjer. Notera ungefär när det hände, hur många som kan ha försvunnit och om hunden tuggade sönder dem eller svalde dem hela.

Det är också bra att veta hundens vikt när du kontaktar veterinär. Om du är osäker på vilken frukt hunden har ätit kan ett foto eller ett exemplar hjälpa vid bedömningen.

Försök inte framkalla kräkning själv. Ge framför allt inte salt för att försöka få hunden att kräkas. Salt kan i sig orsaka allvarlig förgiftning.

Veterinären avgör om kräkning bör framkallas och om andra åtgärder behövs.

Ekollon kan ge problem på två sätt

Ekollon innehåller tanniner som kan irritera hundens mag-tarmkanal. Typiska symtom är:

• kräkningar
• diarré
• nedsatt aptit
• slöhet
• öm eller smärtsam buk.

Vid kraftigare påverkan kan blod förekomma i kräkningar eller avföring. Större eller upprepade intag kan innebära större risk än ett enstaka mindre intag.

Men ekollon innebär inte bara en förgiftningsrisk.

Ett helt ekollon är också ett främmande föremål. Om det är stort i förhållande till hundens tarm kan det fastna och hindra passagen genom mag-tarmkanalen.

Det betyder att en hund som verkar må bra direkt efteråt ändå kan utveckla problem senare.

Hästkastanj kan både förgifta och fastna

Hästkastanj ska inte förväxlas med den ätliga äkta kastanjen.

Hästkastanj innehåller ämnen som kan orsaka förgiftningssymtom hos hund. De vanligaste problemen är från mag-tarmkanalen, bland annat:

• ökad salivering
• kräkningar
• diarré
• buksmärta
• dålig aptit
• slöhet.

Vid allvarligare påverkan kan även svaghet, darrningar, stelhet och kramper förekomma.

Samtidigt är själva kastanjen relativt stor och kan sväljas hel. Då finns risk för att den fastnar i magsäcken eller tarmen.

Även äkta kastanj, som inte har samma giftighet som hästkastanj, kan därför innebära ett problem om hunden sväljer den hel.

Förgiftning och tarmstopp kan se likadana ut

Det går inte alltid att avgöra hemma varför hunden mår dåligt.

Symtomen överlappar alltså tydligt.

En hund som kräks efter att ha ätit ett ekollon kan reagera på ämnen i ekollonet, men den kan också ha ett föremål som inte passerar normalt genom mag-tarmkanalen.

Därför är det viktigt att berätta för veterinären om hunden kan ha svalt frukten hel.

Tecken på att något kan ha fastnat

Främmande föremål i mag-tarmkanalen kan bli allvarliga eftersom de kan stoppa tarminnehållets passage och skada tarmväggen.

Var särskilt uppmärksam om hunden:

• kräks flera gånger
• kräks kort efter att den druckit
• vägrar äta
• blir allt slöare
• har tydligt ont i magen
• står eller ligger på ett ovanligt sätt på grund av buksmärta
• får svullen eller spänd buk
• slutar bajsa eller får tydligt förändrade avföringsvanor.

Symtomen behöver inte komma omedelbart efter att hunden har svalt ett ekollon eller en kastanj.

Försök inte behandla hunden hemma

Att försöka få hunden att kräkas med salt eller andra huskurer kan göra situationen värre.

Ge inte heller aktivt kol, laxermedel eller andra behandlingar på eget initiativ. Om ett föremål har fastnat kan behandlingen behöva se helt annorlunda ut än vid en ren förgiftning.

Veterinären kan beroende på situationen bland annat bedöma om hunden bör kräkas, undersökas med bilddiagnostik, få vätska eller övervakas.

Om ett föremål har fastnat kan det i vissa fall behöva tas bort med endoskopi eller operation.

Vänta inte bara på symtom om risken verkar stor

En hund som verkar helt normal direkt efter intaget kan fortfarande utveckla problem senare.

Det är därför olämpligt att använda frånvaro av symtom den första timmen som bevis för att allt är bra.

Har hunden svalt en hel hästkastanj, flera frukter, en okänd mängd eller något som är stort i förhållande till hundens kroppsstorlek är det klokt att kontakta veterinär för individuell bedömning.

Ring veterinär, inte Giftinformationscentralen

Förgiftning hos husdjur hanteras inte via Giftinformationscentralens rådgivning till allmänheten. På Giftinformationscentralens information om husdjur hänvisas djurägare i stället till veterinär eller djursjukhus.

Vid akuta symtom ska du därför kontakta närmaste veterinärklinik eller djursjukhus direkt.

Så minskar du risken under hösten

Ekollon och hästkastanjer ligger ofta i stora mängder på marken under hösten. Hundar som gärna plockar upp saker kan snabbt få i sig flera stycken.

Håll hunden under uppsikt på platser där mycket fallfrukt ligger och träna gärna på signaler som ”lämna” och ”släpp”. Har du ek eller hästkastanj i trädgården kan det också vara klokt att plocka bort större mängder från marken, särskilt om du har en valp eller en hund som gärna äter sådant den hittar.