Ambulanspersonal ska kunna få mer information om kända risker inför ett uppdrag, samtidigt som farligt agerande i vissa fall ska kunna dokumenteras i patientjournalen. Det är några av förslagen som presenterades den 15 oktober. Vårdförbundet välkomnar förändringarna men anser att de inte räcker och kräver bland annat polisstöd och stopp för riskfyllt ensamarbete.

Ambulansen ska kunna få mer information om hot

Förslagen är tänkta att minska risken för att ambulanspersonal skickas in i situationer där det redan finns information om hot eller våld, men där den informationen inte når fram till vårdpersonalen.

Polisen föreslås därför i vissa situationer kunna lämna relevant information till ambulanssjukvården. Informationsutbytet mellan larmcentraler och ambulans ska också förbättras, och uppgifter ska under vissa förutsättningar kunna lämnas vidare till polisen.

Det handlar än så länge om förslag. Några nya regler har inte börjat gälla.

Polismyndigheten föreslås dessutom få i uppdrag att tillsammans med ambulanssjukvården och larmcentralerna ta fram nationella riktlinjer för informationsdelning, riskbedömningar och samarbete vid hotfulla situationer.

Bakgrunden är ett problem som också har uppmärksammats tidigare: ambulanspersonal kan behöva fatta snabba beslut på en plats där andra myndigheter redan känner till en våldsrisk.

Hurbra har tidigare skrivit om ambulanspersonalens kritik mot hur prioriterade larm hanteras, en annan fråga där arbetssätt och bedömningar kan få stor betydelse för personalens arbetsmiljö.

Farligt agerande kan dokumenteras i patientjournalen

Ett av de mer känsliga förslagen gäller patientjournalen.

Utredningen vill göra det möjligt att dokumentera en patients agerande mot vårdpersonal när det är absolut nödvändigt för att förebygga att patienten skadar personal.

Det innebär inte att alla personer som någon gång uppträtt hotfullt automatiskt ska få en permanent varning i journalen. Förslaget är formulerat för mer kvalificerade situationer och ska utgå från ett konkret agerande.

Regeln föreslås dessutom gälla hela hälso- och sjukvården, inte bara ambulanssjukvården.

Syftet är att personal som möter samma patient senare ska kunna få information som faktiskt behövs för att planera vården på ett säkrare sätt.

Patienternas integritet ska fortfarande skyddas

Informationsdelning om risker är samtidigt känslig eftersom ambulanssjukvården hanterar både medicinska uppgifter och annan information som omfattas av stark sekretess.

Utredningen försöker därför begränsa vilka situationer som ska kunna motivera dokumentation. Tröskeln anges som att uppgiften måste vara absolut nödvändig för att förebygga att patienten skadar vårdpersonal.

För privata ambulansutförare föreslås också en särskild tystnadsplikt för uppgifter som tas emot genom den nya informationsdelningen.

Det är viktigt eftersom ett system för riskinformation annars kan få konsekvenser även för personer som inte utgör någon aktuell fara. En bred varningsmarkering kopplad till exempelvis en adress kan beröra fler människor än den person som orsakat problemet.

Tidigare myndighetsarbete har också pekat på riskerna med att bedöma människor utifrån alltför generell information. En diagnos eller tidigare kontakt med vården säger exempelvis inte i sig att en person kommer att vara våldsam.

Därför blir gränsdragningen central om förslagen går vidare: personalen behöver tillräckligt med information för att kunna arbeta säkert, men uppgifterna får inte utvecklas till ett generellt register över personer som uppfattas som besvärliga eller riskfyllda.

Exakt hur informationsdelningen ska fungera i praktiken är ännu inte färdigreglerat. Det går därför inte att slå fast vilka uppgifter som kommer att kunna delas i varje enskild situation eller hur länge informationen kan finnas kvar.

Vårdförbundet: Det räcker inte att känna till risken

Vårdförbundet är positivt till att informationsdelningen förbättras och till möjligheten att dokumentera allvarliga händelser.

Förbundet anser samtidigt att förslagen främst förbättrar kunskapen om en risk, inte nödvändigtvis möjligheten att hantera den.

En ambulansbesättning kan exempelvis få veta att en situation är farlig men ändå behöva åka till platsen. Då blir frågan vad som händer efter att varningen har kommit.

Vårdförbundet vill därför bland annat se tydligare tillgång till polisiärt stöd när det finns risk för hot eller våld.

Förbundet efterlyser också stopp för riskfyllt ensamarbete. Personal ska enligt den linjen inte behöva gå in ensam i en situation där det finns kända säkerhetsproblem.

Det är krav från Vårdförbundet och ska skiljas från de lagförslag som nu presenterats.

Polisstöd fungerar olika i dag

Behovet av samarbete med polisen är inte en ny fråga.

Tidigare kartläggningar har visat att samverkan kan se olika ut beroende på var i landet ambulansen arbetar. Personal har beskrivit situationer där polisstöd inte varit tillgängligt eller där ambulansen upplevt att den förväntats avgöra på plats om situationen verkligen varit farlig.

Det är en av anledningarna till att nationella riktlinjer är en viktig del av förslaget.

Gemensamma rutiner skulle kunna minska skillnaderna mellan regioner och tydliggöra vem som ska göra vad när det redan före ett uppdrag finns information om hot eller våld.

Informationsfrågan och den fysiska säkerheten är två olika problem

Dagens förslag kan framför allt förändra vilken information ambulanspersonalen har innan och under ett uppdrag.

Vårdförbundets invändning handlar om nästa steg.

Om informationen visar att det finns en konkret risk behövs också möjligheten att agera på den. Det kan handla om att invänta polis, skicka fler personer eller undvika att en ensam medarbetare går in i situationen.

Det är därför fullt möjligt att både stödja bättre informationsdelning och samtidigt anse att säkerhetsarbetet behöver gå längre.

Utredningsförslagen innehåller alltså inte något generellt löfte om polis vid riskfyllda ambulansuppdrag och innebär inte heller i sig ett stopp för ensamarbete.

Vad händer nu?

Förslagen måste behandlas vidare innan några lagändringar kan börja gälla.

Vårdförbundet vill att arbetet ska gå snabbt vidare och efterlyser samtidigt ytterligare åtgärder för ambulanspersonalens arbetsmiljö.

Den som vill läsa regeringens egen sammanfattning hittar den hos Regeringskansliet.

Den fortsatta processen avgör både om förslagen blir verklighet och hur balansen mellan personalens säkerhet och patienternas integritet slutligen utformas.