Svea hovrätt fastställer domen mot mannen som placerade Hitleräpplen utanför migrationsminister Johan Forssells bostad och en IS-docka utanför biståndsminister Benjamin Dousas hem. Mannen döms för ofredande och olaga hot till villkorlig dom. Hovrätten slår fast att de politiska aktionerna gick utöver vad yttrande- och demonstrationsfriheten skyddar.

Svea hovrätt meddelade sitt avgörande måndagen den 2 november 2026. Den 43-årige mannen hade överklagat tingsrättens fällande dom och begärt att bli frikänd. Samtidigt hade åklagaren överklagat och krävt att hotet mot Benjamin Dousa skulle bedömas som grovt olaga hot och leda till ett fängelsestraff.

Hovrätten går inte på någon av parternas linje. Tingsrättens dom står fast utan ändringar.

Avgörandet innebär att mannen döms för två olika brott efter de uppmärksammade protestaktionerna vid ministrarnas privata bostäder i januari.

Därför fastställer hovrätten domen

Målet handlar om gränsen mellan politiska protester och handlingar som kan utgöra brott, även när syftet är att uttrycka kritik mot regeringen.

Mannen har medgett att han genomförde aktionerna, men motsatt sig att de ska betraktas som brottsliga. Protesterna hade ett politiskt budskap och riktades mot ministrarnas arbete.

Hovrätten anser däremot, i likhet med tingsrätten, att aktionernas politiska syfte inte förändrar den straffrättsliga bedömningen.

Hovrättsrådet Åsa Bokström framhåller att mannen genom sitt agerande passerade gränsen mellan statsrådens offentliga och privata roller.

Det är en central del av avgörandet. Ministrar måste tåla omfattande politisk kritik, men deras offentliga uppdrag innebär inte att de saknar rätt till personlig trygghet och skydd mot hot och ofredande i hemmet.

Hovrättens besked finns i domstolens officiella redovisning av avgörandet.

Hitleräpplen och IS-docka utanför ministrarnas hem

De två händelserna inträffade under två dagar i januari 2026.

Den 18 januari placerade mannen en korg med gröna äpplen utanför migrationsminister Johan Forssells bostad. På äpplena hade Adolf Hitlers ansikte målats.

Dagen därpå, den 19 januari, genomfördes en annan aktion utanför biståndsminister Benjamin Dousas hem.

Där placerades en människolik skyltdocka som föreställde en IS-krigare. Dockan var försedd med en plastkniv och ett avhugget dockhuvud.

Aktionerna väckte stor uppmärksamhet och ledde till att Säkerhetspolisen inledde en utredning. Mannen greps den 20 januari.

Solna tingsrätt dömde honom den 27 februari. Hovrättens avgörande innebär nu att den tidigare bedömningen består.

Varför är Hitleräpplena ofredande men IS-dockan olaga hot?

En viktig skillnad i domen är att de två aktionerna inte har fått samma brottsrubricering.

Aktion	Domstolens bedömning
Äpplen med Hitlers ansikte utanför Johan Forsells hem	Ofredande
IS-docka med plastkniv och avhugget dockhuvud utanför Benjamin Dousas hem	Olaga hot av normalgraden

Att placera föremål utanför en bostad är inte automatiskt brottsligt. Bedömningen beror på handlingens utformning, sammanhang och vilken påverkan den är ägnad att ha på den som utsätts.

Äpplena bedömdes som ett intrång i den personliga friden

Tingsrätten ansåg inte att äppelaktionen uppfyllde kraven för olaga hot.

Däremot bedömdes handlingen som ofredande.

Ofredande regleras i brottsbalkens fjärde kapitel och kan omfatta hänsynslöst agerande som är ägnat att kränka en annan persons frid på ett kännbart sätt.

Det krävs alltså inte att någon uttryckligen hotas med våld för att en handling ska vara straffbar.

IS-dockan ansågs förmedla ett hot

Aktionen vid Benjamin Dousas bostad fick en allvarligare brottsrubricering.

Enligt brottsbalken kan olaga hot föreligga när någon hotar med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för någons säkerhet.

Ett sådant hot behöver inte uttryckas med ord.

Även en handling med föremål och symboler kan förmedla ett hotfullt budskap. Det är särskilt relevant i detta fall, där en docka föreställande en IS-krigare hade placerats vid ministerns privata bostad.

Domstolarna bedömde att agerandet utgjorde olaga hot, men inte grovt olaga hot.

Det betyder att åklagaren inte fick gehör för kravet på en strängare brottsrubricering.

Var går gränsen för politiska protester?

Domen väcker en principiell fråga: Hur långt får politiska aktivister gå när de protesterar mot ministrar och andra makthavare?

Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten har ett starkt skydd i svensk grundlag. Det gäller även politiska budskap som är provocerande, stötande eller starkt kritiska mot regeringen.

En manifestation blir inte brottslig enbart därför att den väcker obehag eller riktar hård kritik mot en minister.

Det finns heller inget generellt förbud mot alla politiska demonstrationer i närheten av politikers bostäder.

Men grundlagsskyddet innebär inte att varje handling som utförs i politiskt syfte är tillåten.

Den som hotar eller ofredar en annan person kan dömas även om gärningen samtidigt är avsedd att uttrycka en politisk åsikt.

I det aktuella målet har domstolarna därför behövt pröva själva handlingarna, inte bara vilket budskap aktivisten ville föra fram.

Skillnaden mellan att demonstrera mot en ministers beslut och att rikta en hotfull manifestation mot ministerns privata hem är central för hur fallet har bedömts.

Rojavakommittéerna bakom protesterna

Aktionerna har koppling till Rojavakommittéerna, ett svenskt aktivistnätverk som uttrycker solidaritet med den kurdiska rörelsen och dess kamp i bland annat Syrien.

Organisationen har offentligt uppmärksammat protesterna och kopplat dem till kritik mot den svenska regeringens Syrienpolitik.

En bakomliggande fråga har varit hur Sverige förhåller sig till det nya syriska styret och risken att svenskt bistånd skulle gynna krafter som aktivisterna motsätter sig.

Rojavakommittéerna har försvarat protesterna som politiska manifestationer och kritiserat rättsprocessen.

Organisationens uppfattning är att myndigheterna har gått för långt i sina ingripanden mot politisk opinionsbildning.

Domstolarna har gjort en annan bedömning av den dömde mannens handlingar.

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan organisationens politiska ståndpunkter och mannens individuella straffansvar. Det är mannen, inte Rojavakommittéerna som organisation, som har dömts i detta mål.

Yttrandefrihetsexpert har ifrågasatt domen

Fallet har också väckt juridisk debatt.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har tidigare ifrågasatt att dockaktionen skulle bedömas som olaga hot och uttryckt förhoppningar om ett frikännande eller en mildare rättslig bedömning.

Invändningen illustrerar svårigheten att dra en tydlig gräns mellan provocerande politiska uttryck och brottsliga hot.

Hovrättens beslut innebär att den fällande bedömningen står fast, men också att åklagarens krav på att klassificera hotet som grovt inte har fått gehör.

Därför slipper mannen fängelse

Trots att mannen döms för både olaga hot och ofredande blir påföljden villkorlig dom.

Tingsrätten bedömde att brottens samlade straffvärde motsvarade ett kortare fängelsestraff, men fann inte skäl att välja fängelse som påföljd.

Mannen hade dessutom varit frihetsberövad i ungefär en månad. Därför förenades den villkorliga domen inte med några dagsböter.

En villkorlig dom innebär normalt en prövotid på två år. Den dömde behöver inte avtjäna ett fängelsestraff, men nya brott under prövotiden kan påverka påföljden.

Säkerhetspolisen har även uppgett att mannen dömts för ringa vapenbrott.

Hovrättens avgörande den 2 november innebär att tingsrättens påföljd står fast. Åklagarens begäran om fängelse och en skärpt bedömning av hotet mot Benjamin Dousa avslås därmed.