Henrik Rydström vill höja Hammarby ytterligare – men då räcker det inte att förbättra laget på planen. I en stor intervju pekar tränaren ut förutsättningarna runt A-laget som en akut fråga och efterlyser både bättre struktur på Årsta och andra egenskaper i truppen. Kraven kommer samtidigt som Hammarby har chansen att på allvar blanda sig i guldstriden bakom Sirius.

Henrik Rydström har inte varit Hammarbytränare särskilt länge, men bilden av vad han vill förändra börjar redan bli tydlig.

Det handlar om mer än spelsystem och startelvor.

I Sportbladets stora intervju med Henrik Rydström beskriver han förutsättningarna kring A-lagets träningsverksamhet som en av klubbens allra viktigaste frågor. Han ifrågasätter bland annat varför herrlaget inte fullt ut kan styra när det tränar och varför möjligheterna till vila och återhämtning på anläggningen är begränsade.

Budskapet är ovanligt tydligt: om Hammarby vill ta nästa sportsliga steg måste organisationen runt laget utvecklas med samma ambition som själva laget.

Rydström vill att sporten prioriteras tydligare

Årsta IP är inte bara Hammarbys A-lags träningsplats. Herrlaget delar området med klubbens pojkakademi och flera verksamheter konkurrerar om tider och utrymmen.

Rydströms kritik riktas därför inte i första hand mot kvaliteten på själva fotbollsplanen. Den stora planen har fått nytt elitkonstgräs och planvärme under 2026.

Frågan är i stället hur en klubb med uttalade ambitioner att vinna Allsvenskan och etablera sig i Europa organiserar vardagen för sitt representationslag.

Rydström vill kunna styra träningsbelastning, tider och återhämtning på ett sätt som ger tränarstaben maximal kontroll över spelargruppen. Om den möjligheten inte finns menar han att han inte fullt ut kan göra det jobb han anställts för.

Det är också svårt att skilja kraven från Hammarbys större ambitionsfråga.

Klubben anställde Rydström efter Kalle Karlsson för att få in högre kravställning, erfarenhet av guldstrider och ett ledarskap som skulle kunna driva laget vidare. Nu kommer en del av kravställningen tillbaka mot klubben själv.

En förändring är redan på väg

Hammarby har redan identifierat att Årsta är hårt belastat.

Planen är att stora delar av pojkakademin från 2027 ska få en ny bas på Gubbängsfältet. Där planeras bland annat en ny fullstor konstgräsplan samt lokaler för omklädning, gym, teori och tränare.

Herrarnas A-lag ska enligt planen stanna på Årsta.

Flytten är inte ett resultat av Rydströms nya utspel, men den kan bli en del av lösningen på det problem han beskriver. Om fler akademilag flyttas från området frigörs både tider och utrymme för elitverksamheten.

Den mer omedelbara frågan är om Hammarby redan innan 2027 kan ge A-laget större kontroll över sin träningsvardag.

Vill ha en annan typ av mittfältare

Rydström efterlyser även något som saknas inne på planen.

Hammarby har flera tekniskt skickliga centrala mittfältare, men tränaren vill komplettera med mer fysisk kraft och defensiv tyngd.

I intervjun diskuteras en spelartyp i stil med Rodri – eller på allsvensk nivå en mer fysisk och defensivt stark mittfältare av Silas Andersen-typ.

Det handlar inte om att Hammarby försöker värva just någon av dem. Jämförelsen beskriver egenskaperna Rydström söker.

Han vill ha en spelare framför mittbackarna som kan stänga centrala ytor, vinna dueller, flytta motståndare och stoppa anfall innan de når backlinjen.

Det är en pusselbit som kan bli särskilt viktig om Hammarby ska kunna kombinera sitt tekniska spel med större kontroll i jämna matcher.

Hammarby ska bli råare

Rydström vill dessutom förändra hur laget beter sig när matcherna blir stökiga och jämna.

Han har pratat om behovet av att bli bättre på matchhantering och mer cyniskt tävlingsbeteende. Det kan handla om att vinna fysiska situationer, påverka matchbilden, störa en motståndare som fått momentum och förstå när det viktigaste inte är att spela snyggt utan att kontrollera resultatet.

Erfarenheterna från Europamatcherna har förstärkt den bilden.

Hammarby ska fortfarande vara ett spelande lag. Men Rydström vill att det också ska finnas fler sätt att vinna.

Det är där önskemålet om en fysisk mittfältare och hans resonemang om en råare matchmentalitet möts. Den ena delen kan rekryteras. Den andra måste tränas fram.

Ung anfallare kan få större roll

På anfallssidan är Rydström mindre tydlig med att en ny värvning krävs.

Han ser den unge Suwaibou Kebbeh som en annan typ av anfallare än Paulos Abraham och vill utveckla Kebbeh till ett mer fysiskt alternativ som nummer nio.

Det betyder att behovet på centralt mittfält framstår som betydligt tydligare än behovet av ytterligare en anfallare.

Elohim Kaboré har samtidigt lånats ut för att få mer speltid, vilket gör att Hammarbys offensiva konkurrens också kan förändras utan att klubben nödvändigtvis går ut och köper en ny nia.

Guldstriden gör kraven ännu mer intressanta

Tidpunkten för Rydströms besked är speciell.

Sirius toppar med 42 poäng efter 18 matcher. Hammarby har 33 efter 17 och möter GAIS hemma den 23 augusti.

Lag/läge	Inför söndagen
Sirius	42 poäng på 18 matcher
Hammarby	33 poäng på 17 matcher
Hammarby–GAIS	23 augusti, 16.30
Avstånd vid Hammarbyseger	6 poäng

Sirius har dessutom tappat fart efter tre raka matcher utan seger och två raka förluster.

För Hammarby öppnar det plötsligt en möjlighet som såg betydligt mindre ut för bara några veckor sedan.

Efter 4–0-segern mot Kalmar var avståndet fortfarande stort. Med ytterligare en seger kan laget däremot gå in i avslutningen av sommaren med en verklig kontakt med serieledningen.

Det gör Rydströms krav större än ett långsiktigt projekt inför 2027.

Han ställer dem samtidigt som laget fortfarande har någonting konkret att spela om redan nu.

Hammarby har gett Rydström stort inflytande

Rydström har också fått en tydlig roll i hur nästa Hammarbytrupp ska byggas.

Han arbetar nära sportchef Mikael Hjelmberg och beskriver vilka egenskaper och spelarprofiler laget behöver. Scoutingorganisationen får sedan hitta konkreta alternativ.

Det är ett arbetssätt som ger tränaren stort inflytande utan att han själv behöver vara den som sköter rekryteringen.

Efter Europauttåget kan truppen dessutom bli mindre, samtidigt som planeringen inför nästa säsong intensifieras.

Transferfönstret stänger den 31 augusti. Det finns därför fortfarande möjlighet att agera redan nu om rätt profil blir tillgänglig.

Någon specifik defensiv mittfältare är däremot inte bekräftad som Hammarbymål.

Kraven säger mycket om ambitionsnivån

Det mest intressanta i Rydströms intervju är kanske inte någon enskild spelartyp eller ett enskilt problem på Årsta.

Det är helheten.

Hammarby har under flera år byggt en starkare sportslig organisation och har nu ett lag som på nytt slåss i toppen av Allsvenskan. Klubben har samtidigt ambitioner om Europaspel och större sportslig kontinuitet.

Rydströms budskap är i praktiken att nästa steg kräver att hela miljön runt laget följer med.

Det innebär bättre kontroll över träningsvardagen, bättre återhämtning, en spelartrupp med fler olika egenskaper och ett lag som kan vinna även de matcher där det tekniska spelet inte fungerar perfekt.

På Hurbra:s stora Hammarbyguide för Allsvenskan 2026 har utvecklingen under säsongen redan varit tydlig.

Nu kommer nästa prövning.

Hammarby har anställt en tränare för att höja kraven på laget. Rydström har redan börjat göra det – men han verkar samtidigt kräva att klubben höjer kraven på sig själv.