Superettan toppar Hurbra-indexet över hemmafördelen i svensk elitidrott. Men mäter man enbart vem som faktiskt vinner är Svenska Basketligan starkast. Hurbra har samlat 39 255 matcher från sju elitserier över 20 säsonger – och analysen visar också att hemmaplan är mindre värd nu än i mitten av 00-talet.
Hemmaplan lever. I samtliga sju undersökta serier har hemmalagen presterat tydligt bättre än bortalagen under de senaste två decennierna.
Men skillnaden mellan sporterna är mindre än man kanske väntar sig. Superettan, Hockeyallsvenskan, SHL, Allsvenskan, Svenska Basketligan och Handbollsligan ryms inom 1,2 poäng i Hurbra-indexet. Svenska Superligan i innebandy ligger tydligare efter.
Den stora förändringen syns i stället över tid. I fyra serier finns en statistiskt tydlig nedgång i hemmafördelen. Två andra pekar åt samma håll. Bara Superettan bryter mönstret.
Superettan vinner indexet – SBL vinner flest matcher
Huvudrankningen bygger på 34 873 grundseriematcher från 2006 till 2025 för fotbollen och från 2006/07 till 2025/26 för vinteridrotterna. Slutspel och kval hålls utanför eftersom de har andra förutsättningar.
| Liga | Hurbra-index | Hemmalagets resultatandel |
|---|---|---|
| Superettan | 114,2 | 57,4 % |
| Hockeyallsvenskan | 113,7 | 57,9 % |
| SHL | 113,6 | 57,9 % |
| Allsvenskan | 113,6 | 57,0 % |
| Svenska Basketligan | 113,4 | 59,1 % |
| Handbollsligan | 113,0 | 58,7 % |
| SSL | 108,8 | 55,2 % |
Resultatandelen gör sporter med och utan oavgjorda matcher jämförbara. En hemmaseger ger hemmalaget ett helt utfall, ett kryss ett halvt och en bortaseger noll. En helt neutral serie skulle landa på 50 procent.
På det måttet är SBL etta. Hemmalaget vann 59,1 procent av grundseriematcherna, mot 40,9 procent för bortalaget. Det motsvarar 18,2 fler hemmasegrar än bortasegrar per 100 matcher.
Handbollsligan följer med en skillnad på 17,4 hemmamässiga resultat per 100 matcher. Hockeyallsvenskan och SHL ligger båda strax under 15,8, medan Superettan når 14,8, Allsvenskan 14,0 och SSL 10,3.
Superettan går ändå förbi i Hurbra-indexet eftersom också hemmalagets andel av matchens sammanlagda mål eller poäng vägs in. Fotboll är målsnålt. En genomsnittlig målskillnad på drygt en tredjedels mål får därför större relativ betydelse än några extra basketpoäng i en match med tresiffrigt totalresultat.
Det finns alltså två korrekta vinnare:
- Superettan har den största kombinerade hemmaeffekten när resultat och relativ målproduktion vägs samman.
- SBL har den största rena vinstfördelen för hemmalaget.
Topplaceringarna ska inte läsas som en utklassning. De statistiska osäkerhetsintervallen för de sex främsta serierna överlappar till stor del. SSL:s lägre nivå är tydligare: innebandyn ligger säkert efter fem av de sex andra ligorna, medan skillnaden mot Allsvenskan är mindre säker.
Så mycket är hemmaplan värd i varje sport
Ett gemensamt index behövs för rankningen, men den praktiska betydelsen blir tydligare i varje sports eget språk.
| Liga | Genomsnittlig skillnad hemma mot borta |
|---|---|
| Allsvenskan | +0,42 tabellpoäng och +0,35 mål per match |
| Superettan | +0,44 tabellpoäng och +0,36 mål |
| SHL | +0,46 mål |
| Hockeyallsvenskan | +0,49 mål |
| Handbollsligan | +1,40 mål |
| Svenska Basketligan | +3,45 poäng |
| SSL | +0,58 mål |
I Allsvenskan har hemmalaget i genomsnitt tagit 1,59 tabellpoäng per match, jämfört med 1,16 för bortalaget. Superettans motsvarande siffror är 1,59 och 1,15.
Det är en betydande skillnad över en hel säsong. För ett lag som spelar 15 hemmamatcher motsvarar den genomsnittliga allsvenska hemmaeffekten drygt sex tabellpoäng jämfört med samma antal matcher på bortaplan. Det är inte ett löfte om vad ett enskilt lag får, men det visar storleksordningen.
Ishockeyns tabellpoäng har inte pressats in i en konstgjord 20-årsjämförelse. Fördelningen mellan ordinarie tid, förlängning och straffar gör att ett enkelt poängsnitt riskerar att blanda olika typer av utfall. Där är matchresultat och målskillnad renare mått. Handboll och basket behandlas på motsvarande sätt utifrån sina matchsystem.
Hemmafördelen har minskat i de flesta elitserier
Jämförelsen mellan de fem första och de fyra senaste kompletta säsongerna visar en nedgång i sex av sju serier.
| Liga | Förändring från första fem till senaste fyra |
|---|---|
| Hockeyallsvenskan | −6,0 procentenheter |
| SHL | −5,4 |
| Handbollsligan | −4,7 |
| Svenska Basketligan | −3,9 |
| Allsvenskan | −3,4 |
| SSL | −1,3 |
| Superettan | +0,9 |
Hockeyallsvenskan har den brantaste utvecklingen. Hemmalagets resultatandel sjönk från i genomsnitt 60,6 procent under de fem första säsongerna till 54,6 under de fyra senaste.
SHL visar nästan lika stor skillnad mellan perioderna, från 61,1 till 55,7 procent. Säsongsvariationerna är däremot större, vilket gör att den raka långtidstrenden inte är lika statistiskt säker.
När utvecklingen testas år för år är nedgången tydlig i Hockeyallsvenskan, Handbollsligan, SBL och Allsvenskan. Räknat per årtionde handlar det om ungefär 3,5 procentenheter i Hockeyallsvenskan, 2,9 i handbollen, 2,7 i basketen och 2,4 i Allsvenskan.
SSL har en svagare och osäkrare nedgång. Superettan står ensam med en liten ökning, men den är inte tillräckligt tydlig för att betraktas som en säker trend.
Det breda svaret är därför ja: hemmafördelen har blivit svagare under de senaste 20 åren. Men det har inte skett likadant i alla sporter, och utvecklingen började långt före pandemin.
Tomma läktare minskade fördelen – men tog inte bort den
Pandemiåren gav ett sällsynt test av vad som händer när en central del av hemmamiljön försvinner. Fotbollen spelade inför tomma eller kraftigt begränsade läktare under 2020 och delar av 2021. Vinteridrotterna drabbades främst under säsongen 2020/21.
I ett lika viktat genomsnitt för de sju ligorna föll hemmalagets resultatandel från 57,4 procent före pandemin till 55,1 under det centrala pandemiåret. Sex av sju serier gick ned.
SBL stod för det största fallet, från 60,0 till 54,2 procent. Hockeyallsvenskan gick från 57,4 till 53,8 och Allsvenskan från 56,1 till 53,1. Handbollsligan och SSL föll också, medan förändringen i Superettan var liten.
SHL gick åt andra hållet. Där ökade resultatandelen från 58,0 till 59,3 procent. Det är en viktig påminnelse om att publik inte är den enda förklaringen till hemmafördelen.
Inte heller i de övriga serierna försvann effekten. Samtliga låg kvar över den neutrala nivån 50 procent. Bekanta omklädningsrum, mindre resande, invanda rutiner, underlag, sarg, rink eller hall och den praktiska vardagen runt matchen finns kvar även när läktaren är tom.
Mönstret stämmer väl med internationell forskning om matcher utan publik, där både hemmafördelen och vissa hemmavänliga domareffekter minskade utan åskådare men inte försvann helt.
När publiken återvände steg de sju ligornas genomsnitt till 55,8 procent under de fyra senaste kompletta säsongerna. Det var en återhämtning från pandemiåret, men fortfarande 1,5 procentenheter under nivån före pandemin.
Publikens återkomst återställde alltså inte den äldre hemmafördelen fullt ut. Det går samtidigt inte att lägga hela den kvarvarande skillnaden på läktarna. Lagsammansättning, spelstil, regler och resande förändrades, och den långsiktiga nedgången var redan på väg.
Fler åskådare ger inte automatiskt större fördel
Fotbollen ger den längsta jämförbara publikserien. Allsvenskans snitt gick från 9 167 åskådare 2019 till noll 2020 och 4 405 under det delvis begränsade året 2021. I Superettan var motsvarande utveckling 1 621, noll och 1 042.
Trots det tydliga brottet under pandemin finns inget positivt samband mellan ett års genomsnittspublik och hemmalagets resultatandel över hela 20-årsperioden. Det gäller både Allsvenskan och Superettan.
Skillnaden mellan närvaro och publikstorlek är central. Steget från fullsatta eller normalt befolkade läktare till noll kan förändra matchmiljön. Däremot följer inte automatiskt att en serie får större hemmafördel när publiksnittet stiger från exempelvis 7 000 till 10 000.
Vilka lag som spelar i serien, hur starka de är hemma respektive borta och vilka arenor de använder kan betyda mer än några tusen åskådare upp eller ned i årsgenomsnittet. Publiken verkar vara en del av paketet, men siffrorna ger inget stöd för att större publik i sig alltid ger fler poäng.
Hemmalagen vinner betydligt oftare i slutspel
Slutspelen ingår inte i huvudindexet, men de ger en egen tydlig rangordning.
| Liga | Hurbra-index i slutspel |
|---|---|
| Svenska Basketligan | 125,0 |
| Handbollsligan | 121,3 |
| SHL | 118,4 |
| SSL | 114,8 |
| Hockeyallsvenskan | 111,4 |
I SBL vann hemmalaget 67,1 procent av 583 undersökta slutspelsmatcher. Handbollsligan nådde 64,6 procent över 457 matcher och SHL 60,8 procent över 798.
Det betyder inte att arenan ensam blir mer kraftfull när slutspelet börjar. Högre seedade lag är oftast bättre från början och får dessutom fler hemmamatcher. Avgörande matcher hamnar ofta hos laget som redan presterade bäst i grundserien.
Slutspelssiffrorna svarar därför på vem som vinner, inte på hur stor del av segern som orsakas av spelplatsen. De visar ändå hur stor den faktiska fördelen kan bli för laget som både är högre seedat och får spela hemma.
Klubbarna med Sveriges starkaste hemmaeffekt
För klubbrankningen jämförs varje lags resultatandel hemma med samma lags resultatandel borta. Ett topplag som vinner överallt belönas därmed inte automatiskt. Minimikravet är fem säsonger samt minst 100 matcher både hemma och borta.
| Liga | Största skillnader hemma minus borta |
|---|---|
| Allsvenskan | IF Elfsborg +21,6, Hammarby +20,4, Gefle IF +18,0 |
| Superettan | Östersunds FK +25,2, Varbergs BoIS +19,3, Landskrona BoIS +17,1 |
| SHL | Djurgården +20,7, Brynäs +20,4, Örebro +17,6 |
| Hockeyallsvenskan | Nybro Vikings +25,7, Karlskrona +23,8, Troja/Ljungby +20,1 |
| Handbollsligan | IFK Kristianstad +24,1, IFK Skövde +23,6, IFK Ystad +22,1 |
| Svenska Basketligan | 08 Stockholm Human Rights +26,7, Uppsala Basket +24,7, Nässjö +22,7 |
| SSL | IBK Dalen +15,3, Storvreta +14,1, AIK IBF +13,6 |
Den största råa klubbskillnaden finns hos 08 Stockholm Human Rights i basket, tätt följt av Nybro Vikings och Östersunds FK. Men ligornas normala hemmaeffekt skiljer sig åt. När varje klubbs siffra även justeras mot den egna ligans basnivå går Östersunds FK upp som etta, 10,5 procentenheter över vad som är normalt i Superettan.
Nybro följer med 9,9 procentenheter över Hockeyallsvenskans baslinje. Därefter kommer 08 Stockholm Human Rights på 8,4, Karlskrona på 8,1 och IF Elfsborg på 7,6.
Östersunds resultat bygger på sju Superettansäsonger och Nybros på sex. Elfsborgs placering har ett tyngre långtidsstöd: klubben finns med under samtliga 20 allsvenska säsonger och har spelat 296 matcher både hemma och borta.
Elfsborg har dessutom haft Borås Arena som hem under hela undersökningsperioden. Nybro har på motsvarande sätt en lång och stabil koppling till Victoriahallen, numera Liljas Arena. Det gör de två klubbarna till särskilt intressanta fall när man vill tala om en bestående arenamiljö, inte bara om ett lag som råkat vara starkt hemma under några säsonger.
Inte heller klubbmåttet isolerar själva byggnaden. Trupper, tränare, motstånd, spelsätt och underlag förändras. Det visar en ovanligt stark och långvarig hemmiljö, men kan inte tala om exakt hur många segrar som skapats av läktarnas lutning, resvägen eller väggarna runt planen.
Långa resor kan spela in – men förklarar inte allt
Östersund, Nybro och IBK Dalen passar väl in i tanken att långa resor för motståndarna kan förstärka hemmafördelen. Samtidigt finns klubbar från Stockholm, Uppsala, Borås och Kristianstad högt i sina ligor.
Geografin är därför ingen tillräcklig huvudförklaring. För att mäta den rättvist skulle varje historisk match behöva kopplas till den arena som faktiskt användes vid tillfället, motståndarnas resväg och dåtidens transportförutsättningar. En sådan enhetlig 20-årsserie finns inte för de sju sporterna.
Samma problem gäller arenastorlek. Dagens kapacitet blir missvisande för klubbar som har flyttat eller byggt om under perioden. Därför ingår varken resavstånd eller arenakapacitet i indexet.
Så har Hurbra räknat
Databasen innehåller 39 255 spelade matcher. Av dem är 34 873 grundseriematcher och 2 845 slutspelsmatcher. Återstoden består främst av kval, play out och placeringsmatcher. Inställda matcher har inte räknats och inga saknade resultat har uppskattats.
Matchraderna har samlats från långa neutrala resultatarkiv. Säsongsindelning, tävlingsstruktur och totalsiffror har kontrollerats mot ligornas och förbundens officiella historik.
Hurbra-indexet bygger till 70 procent på hemmalagets resultatandel och till 30 procent på hemmalagets andel av alla mål eller poäng i matcherna. Formeln är:
200 × (0,70 × resultatandel + 0,30 × scoringandel)
Index 100 betyder att hemma och borta är helt jämnt. Modellen ger varje sport samma neutrala utgångspunkt, men låter samtidigt fotboll, ishockey, handboll, basket och innebandy behålla sina egna matchresultat.
Indexet ska inte läsas som en exakt kausal värdering av publiken eller arenan. Det beskriver den samlade effekt som följer med att spela hemma: publik, resa, rutiner, miljö, underlag och allt annat som skiljer hemma från borta.
Den effekten är fortfarande stor. Men i merparten av svensk elitidrott är den inte lika stor som för 20 år sedan.