Miljöpartiets Daniel Helldén backar inte från beskedet att Sverige kan ta emot fler flyktingar. Samtidigt går Socialdemokraterna till val på fortsatt stram migration. Skillnaden mellan partierna kan bli en av de svåra frågorna om de ska försöka regera tillsammans efter valet.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén står fast vid sin linje om ett större svenskt flyktingmottagande.

I P4 Extra på måndagen den 17 augusti säger Helldén att Sverige har förmågan att ta emot fler människor än i dag. Men han betonar samtidigt att mottagandet måste kombineras med bättre integration.

En konkret förändring han lyfter är att personer som kommer till Sverige ska få undervisning i svenska och samhällsorientering från första dagen.

Beskedet kommer efter att Helldéns migrationslinje väckt debatt tidigare i augusti. Då gjorde Socialdemokraterna klart att partiet inte tänker gå till val på den ökning av migrationen som MP vill se.

Det här vill Miljöpartiet ändra

Frågan handlar inte bara om hur många flyktingar Sverige ska ta emot.

Miljöpartiet vill förändra flera centrala delar av den migrationspolitik som har stramats åt under de senaste åren.

Partiet vill bland annat att Sverige åter ska ta emot minst 5 000 kvotflyktingar om året. Den nuvarande nivån är 900.

MP vill också att permanenta uppehållstillstånd åter ska bli huvudregel. Det går i motsatt riktning mot den politik där tidsbegränsade uppehållstillstånd har fått en allt större roll.

Dessutom vill partiet bland annat:

• återinföra möjligheten till spårbyte för personer som fått avslag på sin asylansökan men har arbete i Sverige
• göra det lättare för familjer att återförenas
• ge större möjligheter för människor som etablerat sig genom arbete, familj eller utbildning att få stanna
• förbättra mottagandet och låta integrationen börja tidigare
• öppna för mer arbetskraftsinvandring inom områden där Sverige behöver arbetskraft

Helldéns budskap är alltså bredare än att bara höja antalet kvotflyktingar.

MP och S står långt ifrån varandra

Socialdemokraternas besked inför valet 2026 är att Sverige ska ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer.

Partiet vill samtidigt värna asylrätten, men betonar att mottagandet måste ligga på en nivå som Sverige klarar att hantera. S vill bland annat öka återvändandet för personer som fått avslag och avveckla EBO-systemet.

När Helldén tidigare i augusti sade att Sverige kan ta emot fler svarade Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson Lawen Redar med ett tydligt nej till MP:s krav på ökad invandring.

Det är där den stora politiska konflikten finns.

Hur många fler vill Helldén ta emot?

Siffrorna i debatten behöver hållas isär.

Miljöpartiets tydligaste konkreta krav gäller kvotflyktingarna. Där vill partiet höja det svenska mottagandet från dagens 900 personer om året till minst 5 000.

I samband med Ekots partiledarutfrågning i början av augusti beskrevs MP:s linje också som att det sammanlagda mottagandet skulle kunna öka från omkring 5 000 till omkring 15 000 personer per år.

Det betyder däremot inte att MP har satt ett generellt tak eller mål på exakt 15 000 asylsökande.

Asylrätten bygger på att människors skyddsskäl prövas individuellt. Det tydliga numeriska vallöftet från MP är därför framför allt höjningen av kvotflyktingmottagandet.

Helldén vill börja integrationen direkt

Helldén försöker samtidigt möta kritiken om att ett större mottagande skulle skapa nya integrationsproblem.

I intervjun den 17 augusti betonar han att de som kommer till Sverige snabbt måste bli en del av samhället. Svenska och samhällsorientering ska enligt hans linje börja från dag ett.

Argumentet från MP är att problemen efter tidigare stora flyktingmottaganden inte betyder att Sverige saknar möjlighet att hjälpa fler, utan att integrationen måste fungera bättre.

Migrationsminister Johan Forssell har gått hårt åt den linjen och anklagat MP för att inte ha dragit lärdom av flyktingkrisen och integrationsproblemen efter 2015.

Därmed blir synen på vad Sverige faktiskt lärde sig av 2015 en tydlig skiljelinje i valrörelsen.

Kan S och MP regera tillsammans?

Det är den större frågan bakom Helldéns besked.

Magdalena Andersson har öppnat för samarbete med Miljöpartiet efter valet, samtidigt som MP har gjort klart att partiet vill ha ministerposter om oppositionen får möjlighet att bilda regering.

Men Socialdemokraterna och Miljöpartiet går in i ett sådant möjligt samarbete med tydliga konflikter i flera frågor. Migrationen är en av dem.

Magdalena Andersson har varit tydlig med att en regering som hon leder ska fortsätta föra en stram migrationspolitik. Helldén och MP vill åt andra hållet i flera centrala delar.

Det betyder inte automatiskt att MP:s migrationspolitik blir ett ultimatum i en regeringsförhandling. Partiet har inte gjort dagens besked om fler flyktingar till en uttrycklig röd linje för att släppa fram Magdalena Andersson.

Men MP har samtidigt varit tydligt med att partiet tänker försöka förändra migrationspolitiken om det får inflytande efter valet.

Här finns möjliga kompromisser

Avståndet mellan partierna är heller inte lika stort i alla migrationsfrågor.

Socialdemokraterna har exempelvis motsatt sig att redan beviljade permanenta uppehållstillstånd ska kunna dras tillbaka retroaktivt. S har också kritiserat regler som kan leda till att skötsamma unga och personer som etablerat sig i Sverige tvingas lämna landet.

Det öppnar för möjliga uppgörelser om vissa delar av regelverket även om S inte accepterar MP:s bredare krav på ökad migration.

Den betydligt svårare kompromissen gäller själva nivån på mottagandet.

S går till val på att migrationen ska vara fortsatt stram. MP går till val på att Sverige både kan och bör ta ett större ansvar för människor på flykt.

Om de båda partierna behövs för att bilda regering efter valet den 13 september lär den skillnaden behöva hanteras vid förhandlingsbordet.

Läs även vår genomgång av Miljöpartiet inför valet 2026.