Harpesten ökar snabbt i Västerbotten. Regionen har registrerat 69 fall hittills under 2026 och hela 43 av dem har kommit bara under augusti. Smittskyddet varnar nu för att året kan utvecklas till ett stort harpestår. För den som vistas mycket i skog och mark finns samtidigt flera enkla sätt att minska risken att smittas.

69 fall hittills i Västerbotten

Region Västerbotten gick den 26 augusti ut med en varning om den snabba ökningen av harpest i länet.

Totalt har 69 fall konstaterats hittills under året. 43 av dem har registrerats under augusti, vilket visar hur snabbt smittan har tagit fart under sensommaren.

Smittskyddsläkaren Maria Marklund bedömer att mycket talar för att 2026 kan utvecklas till ett harpestår och att antalet fall kan fortsätta öka under de kommande veckorna.

Årets siffror ska dock jämföras korrekt med tidigare år. Västerbotten hade 180 konstaterade fall under hela toppåret 2023. Årets 69 fall är alltså inte fler än slutnoteringen då.

Däremot ligger 2026 högre än 2023 gjorde vid motsvarande tidpunkt på året. Årets antal har dessutom redan passerat de 67 fall som registrerades under hela 2024 och de 53 fallen under hela 2025.

Det är med andra ord redan ett ovanligt omfattande år.

Var finns harpesten?

Den aktuella varningen gäller Västerbottens län, men Region Västerbotten har inte redovisat någon kommunvis fördelning av årets 69 fall.

Det går därför inte att säga att någon enskild kommun eller ort är hårdast drabbad utifrån den information som finns tillgänglig.

Harpest förekommer framför allt i norra Sverige, och Västerbotten tillhör de län där sjukdomen återkommer regelbundet. Under 2025 hade Västerbotten den högsta förekomsten i landet räknat i förhållande till folkmängden.

Sjukdomen brukar framför allt märkas under sensommaren och början av hösten. När myggmängden minskar i samband med kallare väder brukar också antalet nya fall minska.

Så smittar harpest

Harpest, som också kallas tularemi, orsakas av bakterien Francisella tularensis.

Sjukdomen kan överföras från djur och miljö till människor på flera olika sätt. Däremot smittar harpest inte mellan människor.

I norra Sverige är myggbett en särskilt viktig smittväg. Smitta kan även ske via andra insekter och fästingar.

En människa kan dessutom smittas genom direktkontakt med infekterade harar eller gnagare, genom förorenat vatten eller genom att andas in damm som innehåller bakterien.

Det senare kan bland annat bli aktuellt när man städar utrymmen där gnagare förekommit, arbetar med hö och skörd eller klipper gräs där förorenat material kan virvla upp.

Vilka symtom ger harpest?

Harpest kan ge olika symtom beroende på hur bakterien har kommit in i kroppen.

Vanliga första symtom är hög feber, frossa, huvudvärk, värk i kroppen, trötthet och en tydlig sjukdomskänsla.

Efter ett insektsbett eller annan smitta genom huden kan ett sår uppstå vid platsen där bakterien kommit in. Samtidigt kan lymfkörtlarna i närheten bli svullna och ömma.

Symtomen kommer vanligtvis några dagar efter smittotillfället. Ofta handlar det om ungefär två till fem dagar, men det kan ibland dröja längre.

Kombinationen av plötslig feber, svullna lymfkörtlar och ett sår efter exempelvis ett myggbett eller vistelse ute i naturen är därför något man bör vara uppmärksam på under ett år med mycket harpest.

När ska man söka vård?

Den som misstänker harpest bör kontakta vården.

Region Västerbotten lyfter särskilt fram hög feber, svullna lymfkörtlar eller hudsår efter vistelse i skog och mark eller efter kontakt med gnagare som anledning att söka vård.

Sjukdomen behandlas med antibiotika.

Den som får feber och frossa och samtidigt känner sig mycket sjuk bör kontakta vårdcentral eller jourmottagning. Om dessa är stängda kan akutmottagning behöva kontaktas.

Harpest går normalt att behandla, men sjukdomen kan i ovanliga fall ge allvarligare komplikationer.

Så minskar du risken att få harpest

För den som vistas i skog, på landet eller i områden med mycket mygg finns flera sätt att minska risken.

Använd långbyxor och långärmade kläder när det är mycket mygg och använd myggmedel på exponerad hud.

Undvik att hantera döda harar och gnagare med bara händer. Den som behöver flytta eller hantera ett dött djur bör använda handskar och tvätta händerna noggrant efteråt.

Var också försiktig med vatten från naturliga källor om det finns risk att vattnet förorenats av döda djur eller djurspillning.

Vid städning i exempelvis förråd, lador och andra utrymmen där gnagare har funnits bör man försöka undvika att virvla upp damm. Skyddande kläder, handskar, munskydd och skyddsglasögon kan minska exponeringen.

Samma försiktighet kan vara relevant vid gräsklippning och annat arbete där förorenat material kan spridas i luften.

Därför kan antalet fall variera kraftigt mellan år

Harpest kan nästan försvinna under vissa år för att sedan öka mycket snabbt.

Exakt varför variationerna blir så stora är inte fullt klarlagt. Tillgången på värddjur som harar och smågnagare tros spela roll, liksom mängden myggor och andra insekter som kan föra smittan vidare.

Det betyder också att ett stort harpestår inte behöver följas av ett lika omfattande år nästa säsong.

Just nu är utvecklingen i Västerbotten däremot tydlig. Med 69 konstaterade fall redan i augusti har 2026 passerat de två föregående helårens totalsiffror, samtidigt som den period då många fall normalt upptäcks fortfarande pågår.

Region Västerbotten uppmanar därför personer som vistas i skog och mark att vara uppmärksamma på symtom och att minska risken för myggbett och annan exponering. Regionens aktuella information om harpest och smittläget finns här.