En internationell hamnstrejk har stoppat färjor i Grekland och orsakat omfattande störningar i flera franska storhamnar fredagen den 30 oktober. Protesterna omfattar 113 hamnar i 22 länder och regioner. Även Svenska Hamnarbetarförbundet deltar i mobiliseringen, där elva svenska hamnområden finns med på arrangörernas lista.
Strejken riktas mot vapentransporter genom civila hamnar och de allt större riskerna för sjömän som arbetar nära krigsområden. Samtidigt protesterar flera av de deltagande fackförbunden mot försämrade arbetsvillkor och kräver högre löner.
Protesterna genomförs på fem kontinenter och samordnas av över 25 fackorganisationer. Det handlar dock inte om att samtliga 113 hamnar har stängts. På vissa platser har arbetet lagts ned helt, medan andra genomför kortare stopp, demonstrationer eller solidaritetsaktioner.
Färjor stoppas i Grekland – tusentals deltar
De mest omfattande störningarna har rapporterats från Grekland och Frankrike.
I den grekiska storhamnen Pireus deltog omkring 3 000 hamnarbetare och sjömän i fredagens protester. Färjetrafik till flera grekiska öar ställdes in samtidigt som godshanteringen stördes.
Pireus är en av Medelhavets viktigaste hamnar och en central knutpunkt för både containertrafik och passagerarfärjor. Ett stopp där påverkar inte bara internationella transporter utan också människor som är beroende av färjeförbindelserna till de grekiska öarna.
Även flera stora franska hamnar drabbades.
I Le Havre stoppades lastning och lossning enligt fackliga uppgifter. Hamnmyndigheten bekräftade att åtta fartygsanlöp försenats och att ett planerat kryssningsanlöp ställts in.
I Nantes–Saint-Nazaire låg nio fartyg vid kaj utan att kunna hanteras. I Dunkerque blockerades delar av hamnverksamheten, däribland bulk- och bränsleterminaler. Containerterminalen fortsatte däremot att arbeta.
Strejkaktioner har också genomförts i Marseille–Fos.
Här påverkas hamntrafiken
| Hamn eller land | Rapporterad påverkan den 30 oktober |
|---|---|
| Pireus, Grekland | Inställda färjor och störd godshantering. Omkring 3 000 deltagare. |
| Le Havre, Frankrike | Stopp i lastning och lossning. Åtta försenade fartygsanlöp. |
| Nantes–Saint-Nazaire, Frankrike | Nio fartyg vid kaj utan möjlighet till godshantering. |
| Dunkerque, Frankrike | Blockerade bulk- och bränsleterminaler. Containertrafiken fortsatte. |
| Marseille–Fos, Frankrike | Strejkaktioner och störningar i godshanteringen. |
| Genua, Italien | Demonstrationer och strejkaktioner. Omfattningen av trafikstörningarna är oklar. |
| Hamburg, Tyskland | Fackliga manifestationer, men inget verifierat totalstopp. |
| Spanien och Indien | Flera stora hamnar ingår i mobiliseringen, men konkreta stopp är inte fullständigt bekräftade. |
De bekräftade trafikstörningarna skiljer sig alltså betydligt mellan hamnarna. I Frankrike har exempelvis färjetrafiken i huvudsak kunnat fortsätta trots att delar av godshanteringen stoppats.
Elva svenska hamnområden finns med
Sverige är ett av länderna som omfattas av den internationella mobiliseringen.
Enligt den officiella sammanställningen från den italienska fackorganisationen USB deltar Svenska Hamnarbetarförbundet.
Följande svenska hamnar och områden anges:
- Göteborg
- Stockholm
- Malmö
- Helsingborg
- Gävle
- Halmstad
- Karlshamn
- Holmsund
- Sundsvall
- Söderhamn
- Bottenviken
Bottenviken är i sammanhanget ett större hamn- och organisationsområde, inte en enskild hamn.
Att svenska hamnar finns med på deltagarlistan innebär däremot inte att verksamheten har stoppats på samtliga platser.
Det finns ännu inga tillräckligt verifierade uppgifter om omfattande driftstopp i svenska hamnar till följd av fredagens internationella strejk.
Göteborgs Hamns registrerade fartygsankomster under fredagen visar att trafik fortsatt pågått. Det utesluter inte enskilda störningar eller fackliga manifestationer.
Den svenska kopplingen är ändå betydelsefull. Göteborg är landets största containerhamn, och svenska företag är beroende av fungerande sjötransporter till och från Europas stora omlastningshamnar.
Även om svenska terminaler håller öppet kan förseningar på kontinenten påverka leveranser till Sverige.
Protester mot krigen och attacker på sjömän
Bakom den internationella aktionen finns ett växande missnöje bland hamnarbetare och sjömansorganisationer över hur den civila sjöfarten påverkas av väpnade konflikter.
De deltagande förbunden vill bland annat stoppa användningen av civila hamnar för transport av vapen, ammunition och annan militär materiel till krigsområden.
Protesterna har kopplingar till kriget i Gaza, konflikterna i Mellanöstern och Rysslands krig mot Ukraina.
Samtidigt handlar kraven om säkerheten för de människor som arbetar ombord på handelsfartyg.
Det grekiska sjömansfacket PENEN uppger att fartyg utsattes för 28 attacker i Gulfregionen under de första 21 dagarna i oktober. Organisationen hävdar också att 570 attacker registrerats i Svarta havet under året, med 40 dödade sjömän och hundratals skadade som följd.
Uppgifterna är fackets egna och har inte kunnat verifieras oberoende i sin helhet.
Riskerna för handelsfartyg har blivit en allt viktigare fråga i internationell sjöfart. Bland annat har den störda sjöfarten genom Hormuzsundet påverkat transporter i en av världens viktigaste passager för oljehandel.
Även fartygsattackerna i Svarta havet har ökat uppmärksamheten kring säkerheten på civila handelsrutter.
För fackförbunden handlar protesterna därför inte enbart om utrikespolitik. De kräver också bättre skydd för besättningar, fungerande sjukvård ombord, förbättrade arbetsvillkor och större inflytande över vilka risker sjömän förväntas acceptera.
Kan hamnstrejken påverka världshandeln?
Internationell sjöfart är beroende av att fartyg kan lastas, lossas och lämna hamnar enligt plan. När arbetet stoppas kan förseningar snabbt uppstå, särskilt vid stora containerhamnar där fartyg har täta tidsscheman.
Arrangörerna bakom fredagens protester uppskattar att omkring 52 000 containrar kan stoppas eller försenas.
Det sammanlagda varuvärdet uppskattas till 2,8 miljarder dollar.
Siffrorna är dock inte oberoende verifierade. De beskriver dessutom värdet på gods som riskerar att påverkas, inte hur mycket pengar världsekonomin faktiskt förlorar.
En container som blir försenad innebär normalt inte att hela varuvärdet går förlorat.
De direkta konsekvenserna kan i stället bli ökade kostnader för rederier, omlastningar, längre väntetider och försenade leveranser till kunder.
För företag som är beroende av komponenter till industriproduktion kan en försening på bara ett dygn skapa problem om lagren är små. Färskvaror och andra tidskänsliga produkter kan också påverkas mer än gods som tål längre transporttider.
Samtidigt bedömer logistikexperter att en internationell strejk som huvudsakligen pågår under ett dygn inte automatiskt leder till omfattande varubrist eller ett långvarigt avbrott i världshandeln.
Hur stora effekterna blir beror på vilka terminaler som faktiskt stängs, hur länge arbetet ligger nere och hur snabbt den ordinarie trafiken kan återupptas.
Vad betyder strejken för svenska företag?
Svensk industri och handel är starkt beroende av internationella sjötransporter.
Göteborgs Hamn har förbindelser med ett stort antal destinationer och fungerar som en central punkt för både svensk import och export.
En container med varor till Sverige behöver inte komma direkt från sitt ursprungsland. Den kan först passera en större europeisk hamn för att sedan transporteras vidare med ett annat fartyg.
Därför kan en försening i exempelvis Le Havre eller Hamburg i vissa fall påverka svenska leveranser även om hamnarna i Sverige fungerar normalt.
Särskilt känsliga är transporter där företag har planerat produktion eller distribution utifrån bestämda ankomstdatum.
Men det är viktigt att skilja möjliga följdeffekter från konstaterade problem.
Det finns ännu ingen verifierad sammanställning som visar hur många svenska leveranser som försenats av strejken den 30 oktober eller vilka ekonomiska förluster svenska företag eventuellt drabbats av.
Strejken är del av en större internationell rörelse
Fredagens mobilisering är inte en isolerad protest.
Den internationella samordningen har vuxit fram genom ett samarbete mellan hamnarbetarorganisationer i flera världsdelar. En viktig utgångspunkt är Istanbuldeklarationen från maj 2026, där fackliga företrädare utvecklade gemensamma krav kring krig, sjöfart och hamnarbetarnas rättigheter.
Aktionen den 30 oktober visar att samarbetet nu omfattar betydligt fler länder och hamnar.
Kraven skiljer sig delvis mellan deltagarna. Vissa organisationer lägger störst vikt vid vapentransporter och sjömännens säkerhet, medan andra också driver nationella frågor om löner, kollektivavtal och arbetsmiljö.
I Frankrike sammanfaller protesterna dessutom med fackligt motstånd mot delar av regeringens budgetpolitik.
Det innebär att fredagens internationella hamnstrejk samlar flera olika konflikter och krav under en gemensam aktionsdag.
Hur omfattande de slutliga trafikstörningarna blir återstår att fastställa när hamnarna och rederierna sammanställer sina uppgifter om inställda anlöp, förseningar och återupptagen verksamhet.