Den som är gravid och inte längre kan utföra sitt arbete kan ha rätt till graviditetspenning från Försäkringskassan. Ersättningen gäller både vid fysiskt ansträngande arbete och när arbetsmiljön innebär risker för den gravida eller barnet. Men reglerna skiljer sig åt, särskilt när det gäller hur tidigt ersättningen kan börja betalas ut.

Vem kan få graviditetspenning?

Graviditetspenning är en ersättning för den som behöver avstå från sitt arbete under graviditeten och inte kan få andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare.

Det finns två huvudsakliga situationer där ersättningen kan bli aktuell:

• Fysiskt ansträngande arbete: Graviditeten gör att du inte längre klarar av dina vanliga arbetsuppgifter. Det kan exempelvis handla om tunga lyft, upprepade rörelser eller annan belastning som blivit svår att hantera.
• Risker i arbetsmiljön: Arbetet innebär risker för dig eller barnet och arbetsgivaren har förbjudit dig att fortsätta arbeta eftersom riskerna inte kan undanröjas.

För att få graviditetspenning behöver du normalt arbeta i Sverige och ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Arbetsgivaren måste också ha undersökt möjligheten att anpassa arbetet eller erbjuda andra arbetsuppgifter.

Vid fysiskt ansträngande arbete behöver graviditeten ha minskat din arbetsförmåga med minst 25 procent.

Det är inte yrkestiteln som avgör rätten till ersättning. Två personer med samma yrke kan ha olika förutsättningar beroende på arbetsuppgifter, belastning och möjligheten till anpassning.

När kan man få graviditetspenning?

När ersättningen kan börja betalas ut beror på varför du behöver sluta arbeta.

Varför du inte kan arbeta	När ersättningen kan börja
Arbetet är för fysiskt ansträngande	Tidigast 60 dagar före beräknad förlossning
Du förbjuds att arbeta på grund av arbetsmiljörisker	Från dagen då arbetsförbudet börjar gälla

Det här är en viktig skillnad. Den som har ett tungt arbete kan normalt inte få graviditetspenning tidigare än 60 dagar före beräknad förlossning.

Om arbetsgivaren däremot förbjuder fortsatt arbete på grund av risker kan ersättningen börja betydligt tidigare under graviditeten.

I båda fallen kan graviditetspenning betalas ut längst till och med den elfte dagen före beräknad förlossning.

För den som får ersättning på grund av fysiskt ansträngande arbete innebär det högst 50 kalenderdagar med graviditetspenning.

Vad händer de sista dagarna före förlossningen?

Under de sista tio dagarna före beräknad förlossning kan du inte få graviditetspenning.

Däremot finns möjligheten att ta ut föräldrapenning före barnets födelse. Föräldrapenning kan tas ut redan från 60 dagar före beräknad förlossning.

Det kan därför vara klokt att planera övergången mellan graviditetspenning och föräldrapenning i förväg.

Arbetsgivaren måste först undersöka omplacering

Att arbetet blivit svårt eller riskfyllt innebär inte automatiskt att du måste sluta arbeta.

Arbetsgivaren har ett ansvar att undersöka om du kan fortsätta med anpassade arbetsuppgifter.

Det kan exempelvis handla om att minska tunga lyft, förändra arbetsmoment, använda hjälpmedel eller erbjuda andra arbetsuppgifter.

När det finns risker i arbetsmiljön ska arbetsgivaren göra en individuell riskbedömning. Riskerna ska i första hand undanröjas.

Om det inte går måste arbetsgivaren undersöka om du kan omplaceras till ett arbete som är säkert under graviditeten.

Först när anpassning eller omplacering inte är möjlig blir det aktuellt att helt eller delvis avstå från arbetet.

Vid risker som inte kan undanröjas får arbetsgivaren inte låta den gravida fortsätta med det riskfyllda arbetet.

Du kan läsa mer om arbetsgivarens skyldigheter hos Arbetsmiljöverket.

Kan man få graviditetspenning på deltid?

Ja. Graviditetspenning kan betalas ut med 25, 50, 75 eller 100 procent.

Om du exempelvis klarar vissa arbetsuppgifter men inte kan utföra resten av arbetet kan det finnas möjlighet till partiell ersättning.

Försäkringskassan bedömer hur mycket din arbetsförmåga har minskat och vilka möjligheter arbetsgivaren har att anpassa arbetet.

Hur mycket får man i graviditetspenning 2026?

Graviditetspenningen motsvarar ungefär 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, upp till ett fastställt tak.

Under 2026 är den högsta ersättningen 944 kronor per dag före skatt för den som får hel graviditetspenning.

Det innebär exempelvis:

• 10 dagar med maximal ersättning: 9 440 kronor.
• 20 dagar med maximal ersättning: 18 880 kronor.
• 30 dagar med maximal ersättning: 28 320 kronor.

Beloppen är exempel för den som har rätt till högsta ersättningen. Den faktiska ersättningen beror bland annat på din SGI och om du får hel eller partiell graviditetspenning.

Ersättningen beräknas per kalenderdag. Det betyder att även lördagar och söndagar räknas under en sammanhängande ersättningsperiod.

Graviditetspenningen är skattepliktig och Försäkringskassan drar preliminär skatt innan pengarna betalas ut.

Så ansöker du om graviditetspenning

Ansökan görs hos Försäkringskassan. För att undvika förseningar är det viktigt att förbereda underlagen och ansöka i tid.

1. Prata med arbetsgivaren

Berätta vilka arbetsuppgifter som blivit för ansträngande eller vilka arbetsmiljörisker som finns.

Arbetsgivaren behöver undersöka om arbetsuppgifterna kan anpassas eller om du kan omplaceras.

2. Ordna ett graviditetsintyg

Försäkringskassan behöver ett intyg som bekräftar graviditeten och den beräknade förlossningsdagen.

Barnmorskan kan normalt skicka intyget digitalt till Försäkringskassan.

3. Be arbetsgivaren lämna ett utlåtande

Arbetsgivaren ska beskriva dina arbetsuppgifter och varför det inte går att anpassa arbetet eller erbjuda en lämplig omplacering.

Utlåtandet kan lämnas digitalt eller på Försäkringskassans blankett 7206.

Det är viktigt att uppgifterna beskriver de faktiska arbetsförhållandena. En allmän uppgift om att arbetet är tungt ger inte samma underlag som en konkret beskrivning av arbetsmomenten.

4. Skicka in ansökan

Du ansöker via Försäkringskassans e-tjänst för graviditetspenning.

Ansökan ska normalt göras senast samma dag som du behöver avstå från arbetet.

Vänta inte med att ansöka. Graviditetspenning betalas vanligtvis inte ut retroaktivt för tiden innan ansökan kommit in.

5. Invänta beslut och lämna försäkran

När Försäkringskassan har fått de uppgifter som behövs prövas din rätt till ersättning.

Handläggningstiden är vanligtvis omkring 30 dagar för en komplett ansökan, men kan bli längre om ytterligare uppgifter behövs.

Efter beslutet ska du också lämna en försäkran om vilka dagar du inte har kunnat eller kommer att kunna arbeta.

Försäkringskassan betalar normalt ut graviditetspenningen den 25:e varje månad.

Graviditetspenning eller sjukpenning – vad är skillnaden?

Graviditetspenning och sjukpenning är två olika ersättningar.

Graviditetspenning handlar om att graviditeten gör det svårt eller omöjligt att fortsätta med vissa arbetsuppgifter, eller att arbetsmiljön innebär risker.

Sjukpenning blir i stället aktuell när arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom.

Vanliga besvär under graviditeten ger inte automatiskt rätt till sjukpenning. Om besvären är ovanligt svåra och bedöms som ett sjukdomstillstånd kan sjukpenning däremot bli aktuell.

Den som inte kan arbeta på grund av sjukdom behöver därför inte nödvändigtvis ansöka om graviditetspenning. Vilken ersättning som är rätt beror på orsaken till den nedsatta arbetsförmågan.

Kan man få extra ersättning från arbetsgivaren?

I vissa fall kan gravida som förbjudits att arbeta på grund av arbetsmiljörisker ha rätt till mer pengar än graviditetspenningen från Försäkringskassan.

I augusti 2025 slog Arbetsdomstolen fast att två kommunalt anställda lärare, som förbjudits att arbeta under graviditeten på grund av risker i arbetsmiljön, hade rätt till bibehållen lön.

Domen bygger på EU:s regler om skydd för gravida arbetstagare.

För offentliga arbetsgivare innebär rättsläget att det i sådana situationer kan finnas en skyldighet att betala mellanskillnaden mellan graviditetspenningen och den ordinarie lönen.

Det betyder däremot inte att alla gravida som får graviditetspenning automatiskt har rätt till full lön.

Rätten till kompletterande ersättning beror bland annat på varför arbetet har upphört och vilka regler som gäller för anställningen. Kollektivavtal kan också innehålla bestämmelser om ersättning.

Den som förbjudits att arbeta på grund av arbetsmiljörisker bör därför kontrollera frågan med arbetsgivaren eller sitt fackförbund.

Vanliga frågor om graviditetspenning

Kan en timanställd få graviditetspenning?

Ja, även timanställda och personer som arbetar vid behov kan ha rätt till graviditetspenning.

Det krävs dock att personen skulle ha arbetat under den period som ansökan gäller och att övriga villkor är uppfyllda.

Kan egenföretagare få graviditetspenning?

Ja. Även egenföretagare kan ha rätt till graviditetspenning.

För den som driver enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag gäller särskilda krav på underlag vid arbetsmiljörisker. Då kan det krävas ett utlåtande från en arbetsmiljöspecialist.

Kan man få graviditetspenning om man är arbetslös?

Nej, graviditetspenning förutsätter att det finns ett arbete som den gravida behöver avstå från.

Den som är arbetslös eller enbart studerar har därför normalt inte rätt till graviditetspenning.

Tar graviditetspenning av föräldradagarna?

Nej. Graviditetspenning är en separat ersättning och minskar inte antalet föräldrapenningdagar.

Det är en viktig skillnad för den som behöver sluta arbeta innan barnet föds men vill spara sina föräldradagar till senare.

Det viktigaste att tänka på

Om du är gravid och inte längre klarar ditt arbete bör du börja med att prata med arbetsgivaren om anpassning och omplacering.

Ta också reda på vilken av de två grunderna för graviditetspenning som gäller för din situation. Vid fysiskt ansträngande arbete gäller normalt 60-dagarsgränsen, medan ett arbetsförbud på grund av risker kan ge rätt till ersättning tidigare.

Se framför allt till att ansöka hos Försäkringskassan senast när du behöver sluta arbeta. En för sent inskickad ansökan kan innebära att du går miste om ersättning för dagar som redan har passerat.