Tennisens toppspelare avslutar den offentliga kampanjen mot Grand Slam-turneringarna. Men pengastriden är inte över. Kravet på att 22 procent av turneringarnas intäkter ska gå till prispengar senast 2030 ligger fast, samtidigt som förhandlingarna nu flyttas till ett nytt spelarråd.
Beskedet kom den 14 september, direkt efter US Open. Spelarnas nya strategi är att försöka driva frågorna om pengar, inflytande och spelarskydd genom Grand Slam-turneringarnas nya Player Advisory Council.
Det betyder att den öppna konflikten tonas ned. Samtidigt gör spelarna klart att protesterna kan återupptas om det nya rådet inte leder till konkreta resultat.
Nytt råd ska ta över förhandlingarna
Australian Open, Roland Garros, Wimbledon och US Open meddelade redan i augusti att ett gemensamt spelarråd skulle skapas efter årets US Open.
Tanken är att rådet ska ge spelarna en permanent kanal direkt till de fyra Grand Slam-turneringarna. Frågor som gäller hela sporten kan diskuteras gemensamt, medan exempelvis prispengar och andra ekonomiska frågor även fortsättningsvis kan behöva förhandlas med varje turnering för sig.
För spelarna innebär det ett tydligt strategibyte.
Den kampanj som pågått offentligt sedan 2025 har bland annat innehållit kritik mot hur beslut fattas, krav på bättre spelarskydd och protester kring spelarnas ekonomiska andel av Grand Slam-turneringarnas intäkter.
Nu ska samma frågor i första hand drivas vid förhandlingsbordet.
Kravet på 22 procent ligger fast
Den största olösta frågan är fortfarande pengarna.
Spelarna vill att prispengarna senast 2030 ska motsvara 22 procent av Grand Slam-turneringarnas intäkter. I dag ligger andelen på omkring 15 procent sett över de fyra stora turneringarna.
Det är alltså ingen liten justering som efterfrågas.
Om kravet skulle bli verklighet skulle det innebära en betydligt större del av Grand Slam-turneringarnas växande intäkter direkt till spelarna.
Samtidigt finns fortfarande stora skillnader mellan turneringarna, både när det gäller ekonomi och organisation. Det är också ett av argumenten från arrangörerna mot en enda fast modell för alla fyra Grand Slam.
Roland Garros har däremot diskuterat en modell där ersättningen till spelarna tydligare kopplas till turneringens ekonomiska resultat.
Spelarna har redan fått mer pengar
Den offentliga pressen har redan gett vissa resultat.
Samtliga fyra Grand Slam-turneringar har höjt sina prispengar. Vid US Open 2026 uppgick den totala spelarkompensationen till rekordhöga 108 miljoner dollar.
US Open avsatte dessutom två miljoner dollar till olika former av stöd och spelarskydd.
Spelargruppen uppskattar att mer än 30 miljoner dollar av de senaste höjningarna ligger utöver den utveckling som annars hade kunnat väntas utifrån tidigare års ökningar.
Det är en av anledningarna till att spelarna nu är beredda att ge det nya rådet en chans.
Men någon slutlig överenskommelse om hur intäkterna ska delas finns fortfarande inte.
Kan återuppta protesterna
Det nya beskedet ska därför inte tolkas som att konflikten är avslutad.
Snarare handlar det om en vapenvila.
Spelarna har uttryckligen slagit fast att den offentliga kampanjen kan återupptas om Player Advisory Council inte leder till verkliga framsteg.
Det sätter press på de fyra Grand Slam-turneringarna. Rådet behöver inte bara ge spelarna en plats vid bordet utan också visa att deras inflytande faktiskt får betydelse.
Framför allt kommer frågan om prispengar att bli avgörande.
Kravet på 22 procent senast 2030 är fortfarande spelarnas tydligaste ekonomiska mål. Om parterna inte närmar sig varandra där finns möjligheten att tennisens pengastrid snart flyttar tillbaka från mötesrummen till offentligheten.