Google har tecknat ett 15-årigt avtal om 396 megawatt geotermisk el från Fervo Energys stora Cape Station-projekt i Utah. Affären kan dessutom växa med omkring 600 MW och därmed närma sig 1 gigawatt – ungefär lika mycket kontinuerlig effekt som ett större kärnkraftsblock.

Bakom avtalet ligger en snabbt växande utmaning för Google och andra teknikjättar: AI-datacenter behöver enorma mängder el, men framför allt el som finns tillgänglig dygnet runt.

Det bindande avtalet mellan Google Energy och Fervo Energy omfattar 396 MW och löper i 15 år. Leveranserna ska ske i fyra etapper om vardera 99 MW, med planerad start från tredje kvartalet 2028.

Samtidigt har Google fått möjlighet att köpa ytterligare omkring 600 MW från Fervo. Om den delen också genomförs kan samarbetet växa till minst omkring 950 MW senast 2030.

Det är dock viktigt att skilja på de två delarna. Google har redan avtalat om 396 MW. De ytterligare cirka 600 MW är ännu inte ett färdigt elköpsavtal utan kräver att Google går vidare och att parterna kommer överens om slutliga villkor.

Nästan 1 GW skulle ge över 8 TWh el per år

Storleken på affären blir tydligare om effekten räknas om till faktisk energiproduktion.

En anläggning som kontinuerligt producerar 1 GW under ett helt år kan teoretiskt generera omkring 8,76 terawattimmar el.

Vid 950 MW blir motsvarande nivå drygt 8,3 TWh per år. De redan kontrakterade 396 MW motsvarar cirka 3,47 TWh om produktionen ligger på full effekt hela året.

Den faktiska produktionen blir något lägre eftersom även geotermiska anläggningar behöver underhåll och har viss nedtid. Men tillgängligheten är normalt mycket hög jämfört med vind- och solkraft.

Det är just den egenskapen som blivit allt mer värdefull för datacenter.

Som grov jämförelse motsvarar 396 MW kontinuerlig elproduktion årsförbrukningen för över 300 000 genomsnittliga amerikanska hushåll. Nära 1 GW skulle räcka till omkring 800 000 hushåll.

För Google handlar det däremot om att försörja extremt elintensiv digital infrastruktur.

Elen kopplas till Googles planerade datacenter i Utah

Fervo och Google pekar uttryckligen ut ett potentiellt nytt Google-datacenter i Utah som en central del av satsningen.

Det innebär inte att det redan går att slå fast att exakt all el från Cape Station kommer att skickas direkt till en enda serverhall. Google har ännu inte offentliggjort det slutliga effektbehovet för anläggningen eller exakt hur elförsörjningen ska organiseras.

Utah har samtidigt öppnat för lösningar där mycket stora elkunder kan kopplas närmare särskilda kraftproducenter och där privata eller mer direkt integrerade elsystem kan användas.

För AI-datacenter är den möjligheten attraktiv.

Ett traditionellt datacenter kan ha ett relativt stabilt effektbehov. De nya anläggningar som byggs för träning och drift av stora AI-modeller kan däremot kräva hundratals megawatt och i de största projekten närma sig eller överstiga en gigawatt.

Den typen av belastning är svår att snabbt lägga ovanpå ett redan hårt belastat regionalt elnät.

Cape Station är redan ett miljardprojekt

Cape Station är ett av världens största projekt för nästa generations geotermiska kraft.

Fervo bygger projektet stegvis.

Den första fasen omfattar omkring 100 MW och väntas börja producera el under fjärde kvartalet 2026, med fortsatt upptrappning under början av 2027.

En andra fas på cirka 400 MW är under byggnation och planeras tas i drift 2028.

Fervo har uppskattat investeringskostnaden för den delen till omkring 5 500 dollar per installerad kilowatt. För 400 MW motsvarar det ungefär 2,2 miljarder dollar.

Det illustrerar också den viktigaste ekonomiska nackdelen med tekniken: geotermisk kraft av den här typen är fortfarande mycket kapitalkrävande att bygga.

Fervo hoppas att kostnaderna ska falla kraftigt när borrningen blir snabbare, utrustningen standardiseras och fler projekt kan byggas i serie.

Bolagets långsiktiga mål ligger omkring 3 000 dollar per kilowatt.

Ett långt avtal med Google är därför betydelsefullt även om det faktiska elpriset inte är känt.

För långivare och investerare är ett 15-årigt kontrakt med en ekonomiskt mycket stark köpare betydligt mer attraktivt än att finansiera ett kraftverk vars framtida intäkter helt beror på marknadspriset på el.

Elpriset är fortfarande hemligt

Varken Google eller Fervo har offentliggjort vad Google ska betala per megawattimme.

Det finns därför inget säkert offentligt underlag för att räkna fram avtalets totala värde.

Att avtalet löper i 15 år innebär ändå att mycket stora summor står på spel.

Om 396 MW exempelvis skulle levereras med mycket hög tillgänglighet handlar det om tiotals terawattimmar under hela avtalsperioden.

Även relativt små skillnader i pris per MWh får därmed stor betydelse för både Fervos lönsamhet och Googles energikostnad.

Villkoren för den möjliga ytterligare kapaciteten på cirka 600 MW är ännu mer öppna. Där finns ännu inget offentliggjort slutligt PPA-pris eller färdigt långsiktigt kontrakt.

Därför passar geotermi AI bättre än vanlig vind och sol

Teknikbolagen har under många år varit bland världens största köpare av vind- och solkraft.

AI-boomen förändrar nu vad de behöver.

Det räcker inte längre lika långt att köpa en stor mängd förnybar el räknat över ett helt år. Datacentren behöver faktisk effekt varje timme på dygnet.

En solpark kan producera mycket billig el mitt på dagen men nästan ingenting på natten. Vindkraft varierar med vädret.

Geotermisk kraft fungerar helt annorlunda.

När anläggningen väl är byggd kan den normalt producera elektricitet kontinuerligt, oberoende av dagsljus och nästan oberoende av väder.

För ett datacenter gör det den mer lik kärnkraft eller ett gaskraftverk än en vind- eller solpark.

Det är också därför den ekonomiska jämförelsen mellan olika kraftslag inte enbart kan göras utifrån installerad effekt.

En gigawatt solkraft och en gigawatt geotermisk kraft är inte samma sak för en kund som behöver el 24 timmar om dygnet.

Fervo använder teknik från oljeindustrin

Det som gör Cape Station särskilt intressant är att projektet inte bygger på klassisk geotermi.

Traditionella geotermiska kraftverk behöver i praktiken byggas där det redan finns lämpliga naturliga geologiska förutsättningar med värme och vattenflöden.

Fervo arbetar i stället med så kallade Enhanced Geothermal Systems, EGS.

Tekniken använder bland annat avancerad horisontell borrning och metoder som utvecklats inom den amerikanska olje- och gasindustrin.

Brunnar borras ned till het berggrund och därefter horisontellt genom berget. Genom att skapa eller förbättra sprickor kan vatten cirkuleras genom den heta berggrunden och sedan användas för att producera elektricitet.

I teorin kan det kraftigt öka antalet platser där geotermisk kraft är möjlig.

Det är den stora potentiella förändringen.

Om tekniken fungerar kostnadseffektivt i kommersiell skala behöver geotermisk kraft inte längre vara en relativt geografiskt begränsad energikälla.

AI driver Googles elförbrukning snabbt uppåt

Googles energibehov växer redan kraftigt.

Bolaget uppgav att elförbrukningen steg med 37 procent under 2025. Samtidigt kontrakterade Google mer än 12 GW ny ren energikapacitet under året.

Utvecklingen är långt ifrån unik.

Datacenter håller på att bli en allt större del av det amerikanska elsystemet. Bedömningar från Lawrence Berkeley National Laboratory pekar på att datacenter omkring 2030 kan stå för ungefär en tiondel eller mer av USA:s totala elanvändning.

Internationella energiorganet IEA har samtidigt räknat med att världens datacenter kan närma sig 945 TWh elanvändning 2030, nästan dubbelt så mycket som 2024.

Bakom ökningen ligger framför allt de extremt beräkningsintensiva AI-system som Google, Microsoft, Meta, Amazon och andra företag bygger ut.

Tillgång till elektricitet håller därmed på att bli lika viktig som tillgång till halvledare och själva datacenterbyggnaderna.

Google jagar även kärnkraft

Fervo-avtalet är därför bara en del av en mycket större energikapplöpning.

Google har bland annat ingått ett avtal med Kairos Power om avancerade kärnreaktorer med sammanlagt upp till 500 MW kapacitet.

Den första reaktorn är tänkt att kunna tas i drift omkring 2030.

Kärnkraft är attraktiv för samma grundläggande anledning som geotermi: produktionen kan fortsätta dygnet runt med mycket låga direkta koldioxidutsläpp.

Problemet är framför allt tiden.

Nya stora kärnkraftsprojekt är dyra, komplicerade att tillståndspröva och kan ta många år att färdigställa.

Små modulära och avancerade reaktorer kan på sikt förkorta processen, men tekniken är ännu inte kommersiellt etablerad i den skala som AI-industrin behöver.

Microsoft, Meta och Amazon gör samma sak

Även Googles konkurrenter försöker låsa in stora mängder kontinuerlig el.

Microsoft har tecknat ett 20-årigt avtal som bidrar till återstarten av kärnkraftsreaktorn vid det tidigare Three Mile Island i Pennsylvania. Anläggningen, som numera går under namnet Crane Clean Energy Center, har omkring 835 MW kapacitet och planeras återstarta 2028.

Meta har samtidigt slutit ett långsiktigt avtal om mer än 1,1 GW från Clinton-kärnkraftverket.

Amazon har gjort en omfattande uppgörelse kring Susquehanna-kärnkraftverket som kan ge tillgång till upp emot 1,9 GW.

Mönstret är tydligt.

De största teknikbolagen nöjer sig inte längre med att köpa vanliga ursprungsgarantier eller matcha sin årsförbrukning med förnybar produktion någonstans på nätet.

De försöker säkra verklig, fysisk effekt i närheten av de platser där nästa generation datacenter ska byggas.

Naturgas får samtidigt en ny roll

Den andra stora vinnaren på AI-boomens elbehov är naturgas.

Hundratals gigawatt ny gaskraft befinner sig på olika stadier av planering i USA.

Förklaringen är enkel: ett gaskraftverk kan producera el när den behövs och är normalt betydligt snabbare att bygga än ett nytt kärnkraftverk.

Men även där börjar flaskhalsarna bli tydliga.

Efterfrågan på stora gasturbiner har ökat så kraftigt att leveranstiderna på vissa modeller blivit flera år. Samtidigt innebär gas fortsatt beroende av bränslepriser och stora utsläpp av koldioxid.

För teknikbolag som samtidigt har ambitiösa klimatmål blir det en svår kompromiss.

Det är ytterligare en anledning till att geotermi har blivit intressant.

Om Fervo kan visa att tekniken fungerar ekonomiskt även i stor skala får Google tillgång till en energikälla som kombinerar flera egenskaper som annars är svåra att få samtidigt: kontinuerlig produktion, låga utsläpp och relativt flexibel lokalisering.

Den stora frågan är om tekniken fungerar i gigawattskala

Cape Station blir därför ett viktigt test långt utanför Google och Fervo.

Fervo har redan visat att den tekniska modellen fungerar i mindre skala. Men ett projekt på hundratals megawatt – och i nästa steg nästan en gigawatt – är någonting helt annat.

Borrningen måste hålla både tidplan och budget.

Brunnarna måste leverera tillräckligt stora och stabila flöden.

Reservoaren måste fungera under lång tid.

Det finns dessutom risker kring bland annat inducerad seismicitet, tillstånd, nätanslutning, materialkostnader och leveranser av turbiner och annan utrustning.

Förseningar blir särskilt kostsamma när ett projekt är bundet till långsiktiga elavtal med bestämda leveransdatum.

Det innebär att den verkligt avgörande frågan inte är om Google vill köpa geotermisk el.

Efterfrågan finns redan.

Frågan är om Fervo kan bygga den tillräckligt snabbt och tillräckligt billigt.

Fervo-aktien rusade efter beskedet

Investerarna reagerade kraftigt på avtalet.

Fervo, som börsnoterades på Nasdaq tidigare under 2026, steg omkring 14 procent i den amerikanska förhandeln efter offentliggörandet. Senare under handelsdagen var uppgången omkring 25 procent.

Trots rusningen låg aktien fortfarande under introduktionskursen på 27 dollar.

Marknadens reaktion är ändå lätt att förstå.

Fervo får inte bara en av världens finansiellt starkaste kunder. Ett 15-årigt avtal skapar också den typ av långsiktiga och förutsägbara intäkter som kan vara avgörande när nya kraftprojekt för flera miljarder dollar ska finansieras.

Och om Google dessutom går vidare med de återstående cirka 600 MW förändras projektets storlek ytterligare.

AI-boomen har blivit en kapplöpning om el

Den stora ekonomiska betydelsen av affären ligger därför bortom själva Cape Station.

Under AI-boomens första fas stod halvledare i centrum. Företagen tävlade om Nvidias grafikprocessorer och om kapacitet att bygga nya datacenter.

Nästa flaskhals håller allt tydligare på att bli elektricitet.

Det handlar dessutom inte bara om hur många terawattimmar som kan produceras under ett år. Den kritiska frågan är hur mycket effekt som finns tillgänglig exakt när serverhallarna behöver den.

Det förklarar varför Google samtidigt kan investera i sol, batterier, kärnkraft och geotermi – och varför andra teknikjättar parallellt säkrar kärnkraft och gaskraft.

Ingen enskild energikälla verkar kunna lösa hela problemet.

Fervo-affären visar däremot hur värdefull en ny typ av dygnet-runt-el kan bli.

Google har redan låst 396 MW från 2028. Om optionen används kan samarbetet närma sig 1 GW omkring 2030.

Lyckas Fervo bygga den kapaciteten till konkurrenskraftig kostnad kan Cape Station bli mer än ett stort kraftprojekt i Utah.

Det kan bli ett viktigt bevis på att nästa generations geotermi faktiskt kan bli en av energikällorna som driver AI-ekonomin.