Globalfonder är svenskarnas stora sparfavorit. Men bakom den globala etiketten finns ofta en betydligt större koncentration än många sparare kanske räknar med. I flera stora globalfonder ligger över 70 procent av pengarna i USA, samtidigt som några få amerikanska teknikjättar har fått en allt större betydelse för utvecklingen.
Nya varningar om höga AI- och teknikvärderingar har därför satt fokus på en fråga som är lätt att missa: hur väl diversifierad är egentligen en globalfond?
DN har granskat 14 större globalfonder. I nio av dem ligger mer än 70 procent av kapitalet i amerikanska bolag.
| Globalfond | Andel USA |
|---|---|
| SEB Global Indexnära | 75 % |
| Nordea Global | 75 % |
| Länsförsäkringar Global Index | 73 % |
| Swedbank Robur Access Global | 72 % |
| Avanza Global | 71 % |
| AMF Aktiefond Global | 64 % |
| Handelsbanken Global Index | 62 % |
| Skandia Världen | 58 % |
Det betyder inte att fonderna nödvändigtvis gör något fel. Förklaringen ligger till stor del i hur de stora globala börsindexen är konstruerade.
Men för spararen är det viktigt att förstå vad man faktiskt äger.
Därför är globalfonder så tunga i USA
Många globalfonder följer ett index eller ligger mycket nära ett globalt index.
De vanligaste indexen är marknadsviktade. Det innebär förenklat att de största börsbolagen får störst vikt. När amerikanska bolag stiger kraftigt i värde ökar därför också USA:s andel av indexet.
Under de senaste åren har framför allt de stora amerikanska teknik- och AI-bolagen vuxit till enorma börsvärden.
Effekten blir att en fond kan innehålla aktier från mängder av olika länder och samtidigt vara mycket beroende av utvecklingen på den amerikanska börsen.
Det är därför värt att skilja mellan många innehav och jämnt fördelad risk.
Vi har tidigare gått igenom hur mycket USA det faktiskt finns i en globalfond.
Över 1 200 bolag – men en fjärdedel i tio jättar
MSCI World är ett bra exempel på hur koncentrationen kan se ut.
Indexet bestod vid utgången av juli av 1 282 bolag från utvecklade marknader. Det låter vid första anblicken som en mycket bred riskspridning.
Samtidigt stod de tio största bolagen för omkring 26 procent av hela indexet.
Nvidia vägde drygt 5 procent. Apple låg på ungefär samma nivå och Microsoft stod för närmare 4 procent.
Informationsteknik var samtidigt den klart största sektorn och motsvarade omkring 30 procent av indexet.
Det innebär att utvecklingen för ett ganska litet antal amerikanska jättar kan få stor betydelse för hur en global indexfond utvecklas.
En globalfond kan alltså innehålla över tusen bolag men ändå få en stor del av sin avkastning och risk från samma grupp av företag.
AI-boomen har gjort frågan mer aktuell
Koncentrationen blir särskilt viktig när värderingarna i de största teknikbolagen samtidigt är höga.
Fem ekonomer vid Europeiska centralbanken skrev den 17 augusti att AI-boomen har drivit upp värderingarna inom tekniksektorn till nivåer som på flera sätt påminner om tidigare stora teknikskiften.
De pekar bland annat på de amerikanska megabolagens stora betydelse för globala aktieindex.
ECB-ekonomerna skriver att historien talar för att en värderingskorrektion förr eller senare är sannolik. Däremot går det inte att säga när den skulle komma. AI kan också fortsätta att lyfta produktivitet, vinster och börsvärderingar under lång tid innan marknaden eventuellt vänder.
Den som vill läsa bakgrunden finns i ECB-ekonomernas analys av AI-värderingarna.
Vi har också gått igenom ECB-ekonomernas varning för en möjlig AI-korrigering på börsen.
En enorm investeringsvåg måste börja betala sig
Det är inte bara aktiekurserna som har stigit.
De stora amerikanska teknikföretagen investerar enorma belopp i datacenter, chip och annan infrastruktur för artificiell intelligens.
Bank for International Settlements, BIS, uppskattar att de fem största så kallade hyperscalerbolagen tillsammans väntas investera mer än 1 000 miljarder dollar i AI under 2025 och 2026.
Det innebär i praktiken att marknaden räknar med mycket stora framtida intäkter från AI.
Om företagens vinster växer tillräckligt snabbt kan dagens höga värderingar visa sig vara motiverade.
Problemet uppstår om investeringarna inte ger den avkastning som investerarna räknat med. Då kan bolagens aktiekurser falla samtidigt som de har stor vikt i de index som globalfonder följer.
Det är den kombinationen som gör koncentrationsrisken viktig även för svenska fondsparare som aldrig själva har valt att köpa en enskild AI-aktie.
Globalfond plus USA-fond kan ge ännu mer av samma sak
En annan vanlig missuppfattning är att flera olika fonder automatiskt betyder bättre riskspridning.
Så behöver det inte vara.
Den som exempelvis har en globalfond, en USA-fond och en teknikfond kan äga Nvidia, Microsoft, Apple, Amazon, Alphabet och flera andra amerikanska jättar i samtliga tre.
På fondkontot syns tre olika fondnamn.
Under ytan kan en stor del av kapitalet ändå vara placerat i samma bolag.
Det är därför viktigare att titta på innehaven än på antalet fonder.
Vi har tidigare jämfört USA-fond och globalfond och hur deras exponering skiljer sig.
Sju saker att kontrollera i din globalfond
Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark uppmanar sparare att se över hur riskerna i portföljen är fördelade.
Det behöver inte innebära att man ska sälja en globalfond. För många långsiktiga sparare är en billig och bred globalfond fortfarande ett enkelt sätt att få exponering mot en stor del av världens börsbolag.
Men några saker är värda att kontrollera.
1. Hur stor är USA-andelen?
Börja med fondens landfördelning.
En fond med 70–75 procent USA kommer naturligtvis påverkas kraftigt av utvecklingen på den amerikanska börsen, oavsett att fonden heter globalfond.
2. Hur stor är teknikandelen?
Titta även på sektorfördelningen.
Teknik kan väga mycket tungt, men viss AI-exponering finns också i bolag som klassificeras inom exempelvis kommunikationstjänster eller andra sektorer.
3. Vilka är de tio största innehaven?
Det här är ofta den snabbaste kontrollen.
Om samma amerikanska jättar står högt upp i flera av dina fonder finns sannolikt ett betydande överlapp.
4. Äger du samma aktier genom flera fonder?
Globalfond, USA-fond och teknikfond kan tillsammans ge betydligt större USA- och techrisk än vad fondnamnen antyder.
Kontrollera därför portföljen som helhet.
5. Vilket index följer fonden?
Alla globalfonder följer inte samma marknad.
MSCI World omfattar exempelvis utvecklade marknader och saknar många tillväxtmarknader. Andra globala index kan ha en bredare geografisk täckning.
6. När behöver du pengarna?
En globalfond är fortfarande en aktiefond.
Även en mycket bred fond kan falla kraftigt under en börsnedgång. Finansinspektionen brukar därför betona att pengar som placeras på börsen bör kunna ligga kvar under lång tid, normalt minst fem till tio år.
7. Vad betalar du i avgift?
Risken är inte det enda som spelar roll.
Finansinspektionens senaste jämförelse visar en medianavgift på omkring 0,40 procent för globala indexfonder, jämfört med omkring 1,30 procent för aktivt förvaltade globalfonder.
Skillnaden kan bli stor över många års sparande.
Globalfond är inte samma sak som låg risk
Det finns en enkel anledning till att globalfonder har blivit populära.
En enda fond kan ge exponering mot hundratals eller tusentals företag och kräver betydligt mindre arbete än att själv bygga en global aktieportfölj.
Men ordet global kan ge en bild av att pengarna är jämnt utspridda över världen.
Så ser det ofta inte ut.
När USA står för mer än 70 procent av fonden och ett fåtal teknikjättar väger tungt blir utvecklingen på Wall Street avgörande även för en svensk sparare som tycker sig ha valt en bred global lösning.
Det viktigaste är därför inte att försöka förutse nästa börskrasch.
Det är att veta vilken risk man redan har.